Jag bodde på elevhem i gymnasiet. Det var slutet av 70-talet.
Här bodde jag
Vi var rätt många som bodde där och nästa alla hade en sterio och skivor.
Oftast rätt många onekligen.
Såna där stora svarta.
Det var inte så petigt hur det lät.
Från vart och var annat rum strömmade det musik med allt mellan himmel och jord.
Vi lyssnade på musik tillsammans också. Vi brukade sitta på kvällarna inne på nåt rum.
Vi lånade skivor av varandra. Upptäckte ny musik. Vi var några som spelade och sjöng med varandra.
Det var Stefan som jag vet inte hur länge alltid skulle spela Round my hat med Steel eye span varenda dag när han kom hem från plugget.
Fy fan va trött jag var på den låten.
Eva som nästan bara spelade Leonard Cohen.
Erik som som spelade högst, alltid. Mycket Stooges där.
Marie som hann först med att köpa Gabriels första ni vet, car.
Vi var några från min klass som brukade smita upp på mitt rum när vi hade håltimmar och lyssna på de nya skivorna som jag hade för tillfället.
Att efter det skulle vara tyst i huset ca 21 tiden höra Pelle i rummet rakt över mig till slut få till Hacketts gitarrspel på Genesis "Anyway".
(Pelle har aboslut gehör och är nog en förslösad musikalisk talang ?)
Kan hålla på länge och gräva ner mig i detta men så är jag ju nostalgiker.
Det var en fin tid.
Här en homage till Pelle
http://open.spotify.com/track/6vVPjueCQfZTyheuSCDAA7
I CAN´T THINK.... ..... OF ANYTHING BOW LP2