Sent upptäckta artister och/eller genrer

[hifikg]

Sitter och lyssnar på Freddie Wadlings, tyvärr postuma, samling "samlade sånger 1981-2016" och får nästan en tår i ögat för att jag inte upptäckte "gubben" förrän i samband med släppet av "Efter Regnet". Har samlat på mig en hel del av det han skapat och det är en fantastisk musikskatt jag upptäckt, sent omsider.

Jag har några till i mitt skafferi, artister alltså, som jag upptäckt och lärt mig uppskatta ganska långt in i deras karriärer, men ikväll är det Freddie som gäller.

Har du någon artist som du upptäckt sent?

[Almen]

Ja, Freddie var en fantastisk röst. Var och lyssnade på honom mycket under nittiotalet, och varje gång han stod på scen tänkte man att herregud, att han lever än. Sedan skärpte han till sig de sista åren. Han var med på många grymma låtar under nittiotalet, både med Fläskkvartetten och med andra.

En som jag upptäckt är Donald Fagen. Tidigare har jag tyckt att det har varit lite för slickt, men jag uppskattar det mer och mer.

Stora delar av Zappas ouvre "förstod" jag inte att uppskatta då det begav sig, men nu upptäcker jag hans olika sidor.

[Valacken_55]

Dave Brubeck, men det är ju iof jazz.

[PerStromgren]

En som jag upptäckt är Donald Fagen. Tidigare har jag tyckt att det har varit lite för slickt, men jag uppskattar det mer och mer.

Du har sett "The Making of Aja", hoppas jag? Där förklarar Don & Walt hur slickt det ska vara...

https://www.youtube.com/watch?v=mHVHSUXBhk4 (med japansk textremsa)

[Almen]

Oh, ja. Har DVD:n.

[Jansson]

På tal om Aja.
Det här berättade Roger Nichols.

http://www.soundonsound.com/people/roge ... ss-board-0

[hifikg]

Jag upptäckte Bob Dylan ganska sent, mitten av åttiotalet så där. Givetvis hade jag hört och uppskattat hans verk tidigare, mest med andra artister än Dylan själv. Det var på Karlavägen, hos High Fidelity som de lirade "Tight Connection To My Heart" för att visa hur lätt det var att stampa takten (sedan vi tagit av oss alla klockor). Och det var det. Oavsett på vilken anläggning man spelar den. Fast sedan den dagen inbillar jag mig att vinylversionen är trevligare än CD, men jag kanske bara har fått tag i fel upplaga av CD-versionen. Får fråga Pekka någon dag.

Edit: Vaxet heter Empire Burlesque och nämns aldrig bland Dylans mest hyllade, förutom av mig...

[sprudel]

Ja, Freddie var en fantastisk röst. Var och lyssnade på honom mycket under nittiotalet, och varje gång han stod på scen tänkte man att herregud, att han lever än. Sedan skärpte han till sig de sista åren. Han var med på många grymma låtar under nittiotalet, både med Fläskkvartetten och med andra.

En som jag upptäckt är Donald Fagen. Tidigare har jag tyckt att det har varit lite för slickt, men jag uppskattar det mer och mer.

Stora delar av Zappas ouvre "förstod" jag inte att uppskatta då det begav sig, men nu upptäcker jag hans olika sidor.

Man mognar, får en bättre radar för nyanser osv.

[BosseS]

John Rutter, många trevliga verk som gått mig förbi, Requiem, Magnificat, m.fl

[HenrikTornquist]

The Leather Nun. Jag har visserligen hört några strölåtar genom åren, men inte lyssnat ordentligt.
Hittade en platta med Freddie Wadling på bas, och den köptes ju.
Ett mycket bra, lagom dystert band med fenomenal sång.
Sent skola syndarna vakna .

[Almen]

Ja, Freddie var en fantastisk röst. Var och lyssnade på honom mycket under nittiotalet, och varje gång han stod på scen tänkte man att herregud, att han lever än. Sedan skärpte han till sig de sista åren. Han var med på många grymma låtar under nittiotalet, både med Fläskkvartetten och med andra.

En som jag upptäckt är Donald Fagen. Tidigare har jag tyckt att det har varit lite för slickt, men jag uppskattar det mer och mer.

Stora delar av Zappas ouvre "förstod" jag inte att uppskatta då det begav sig, men nu upptäcker jag hans olika sidor.

Man mognar, får en bättre radar för nyanser osv.

Japp, samma med komponister som till exempel Haydn, CPE&JC Bach, Schumann och Mendelsohn, som jag i ungdomligt övermod avfärdade som "simpla och inställsamma".

Men man får vara glad att man har möjligthet att ta igen det.

[ChristianAndersson]

Roland Dyens, R.I.P.

"ROLAND DYENS, FRANKRIKE/TUNISIEN
 Roland Dyens är en färgstark personlighet som i sitt enastående konstnärskap förenar flera musikaliska dimensioner. Han ger konserter på absolut högsta internationella nivå och är en prisbelönad tonsättare med gitarren i fokus. Deyns är verksam som professor i gitarrspel vid anrika Conservatoire National Supérieur de Musique i Paris.

Publik över hela världen har fängslats av hans scennärvaro och unika förmåga att samspela med lyssnare. Han är dessutom mycket känd för sin improvisationsförmåga, något som är ovanligt bland klassiska gitarrister. Ofta inleder han sina konserter med en improvisation för att ”känna in” publiken och konsertlokalen."

http://www.mynewsdesk.com/se/uppsalakonsertkongress/pressreleases/uppsala-internationella-gitarrfestival-2016-nu-slaepps-programmet-1398109
se även ovanlig instrumentering: Berimbau

[PerStromgren]

Japp, samma med komponister som till exempel Haydn, CPE&JC Bach, Schumann och Mendelsohn, som jag i ungdomligt övermod avfärdade som "simpla och inställsamma".

Men man får vara glad att man har möjligthet att ta igen det.

Och jag kan rapportera att jag i unga år kastade ut Mozart som "lättgods". Nå, han har ju fortfarande en del av sin repertoar trallvänlig, men det finns mycket mer än så!

[Perfector]

Jon Anderson är helt sanslöst bra.
Sjöng i YES och tillsammans med Vangelis blir det en ren rysning av välbehag
Prova plattan Private Collection så förstår ni vad jag menar.
God jul på er i musikens tecken.

[BosseS]

Ja Jon och Vangelis är bra, och den plattan, även filmmusiken till the friends of mr Cairo.



Att kalla Mozart "lättgods" låter som en hädelse Jag håller dock med, Mozart har aldrig intresserat mig. Men jag har kanske bara inte förstått honom ännu...