Det var modern elektronisk konstmusik (eller ljudkonst). Det mesta förinspelat, men en del uppspelat tillsammans med två röster samt med flygel. Ganska avslappnande, och inget som var riktigt illaljudande.
Här är bild på fyra av kanalerna och subwoofer. Två till högtalare på vardera läktaren, så att de stod placerade som i en halvcirkel fram till bara lite snett framför den som satt främst, plus de två längst fram för att få lite mer djup i djudbilden enligt kompositören.
[img]http://www.sonicdesign.se/bilder\webpics\8kanaler.jpg[/img]
Han varierade bl.a ett stycke, återkommande mellan de andra styckena, och frågade sedan om vi hade uppfattat någon skillnad på variationerna.
Det var helt skilda uppfattningar bland åhörarna om hur stor skillnad det var mellan varianterna. Det visade sig till vissas stora förvåning att det var i princip ingen skillnad alls mellan variationerna, trots att man uppfattat det så! Mycket slumpmässigt uppbyggda ljud, men som ändå fick en form som man kunde känna igen och ta till sig just genom denna upprepning. Slumpmässigt men repeterat, låter lite motsägelsefullt.
Kompositören Magnus Widesheim i samtal med åhörarna efter konserten.
(Några fler högtalare syns här i bakgrunden, på sidoläktaren)
).
