Jag stöter allt oftare på märkliga skivbolag på strömningstjänsterna när jag letar efter utgåvor bland framför allt äldre klassiskt och jazz. De utmärker sig genom att vara ganska nya, ha många populära artister, tveksamma remaster, amatörmässiga skivomslag samt sakna hemsida för skivbolaget.
Ett exempel är "Reborn Recordings" (Qobuz, Spotify) och alla är inte nöjda. Nu när vi har enkel tillgång till en massa musik behöver vi istället navigera runt fulutgåvor och inte bara akta oss för sönderkomprimerade utgåvor från de gamla drakarna. Det vore bra med en lista över skojarbolagen.
Jag förstår inte att de inte rensas ut mer effektivt med tanke på rättighetsindustrins jakt på privatpersoner. Katalogerna är skivbolagens stora värde. Strömningstjänsterna borde också vara lite mer måna om kvalitet. Här har CD:n en fördel!
Andra bolag som väcker frågetecken är "Alexandre Bak - Classical Music Reference Recording" (Qobuz), "G.O.P." (Qobuz) och "TP4 Music" (Qobuz). Tröttsamt.
