US import CD bättre??

av **EnumNutz** » 2006-12-28 00:15

Läste i denna artikel (http://www.svalander.se/cd/usa.htm) att USA-utgåvor (US import) är bättre än europeiska och japanska utgåvor.

Stämmer detta egentligen och hur stor är skilnaden i så fall? Är det vär att betala det något högre priset för US importen?

av **subjektivisten** » 2006-12-28 01:55

Det händer såklart än men det är stort sett omöjligt att veta i förväg vilket som är bäst. På vinyltiden var det mycket lättare eftersom original landet var till 98% bäst, eftersom dom gravera från original mastrar medans andra länder fick kopior lr kopior av kopior att gravera ifrån.

av **n-puh** » 2006-12-28 02:49

En amerikansk utgåva kan låta påtagligt klangligt annorlunda än en europeisk har jag märkt i de fall jag har haft möjlighet att jämföra. Det får en ju att undra över det här med masteringförfarandet.

Att man eq:ar, de-essar, och dynamikkomprimerar materialet olika för olika marknader rimmar illa med uttalanden om att mastering alltid godkänns åtminstonde av den producent som övervakat inspeningen. Varför skulle dessa tycka att det ska låta olika om olika regionala utgåvor. Har de ens hört alla utgåvor? Dessutom känns det som om masteringprocessandet regionalt ibland görs på redan mastrat material.

av **n-puh** » 2006-12-28 03:04

subjektivisten skrev:Det händer såklart än men det är stort sett omöjligt att veta i förväg vilket som är bäst. På vinyltiden var det mycket lättare eftersom original landet var till 98% bäst, eftersom dom gravera från original mastrar medans andra länder fick kopior lr kopior av kopior att gravera ifrån.

Inte bara det. Det var oftast helt nödvändigt att mastra materialet annorlunda då olika graveringsmetoder användes. Sonet här i Sverige, för att ta ett exempel, var ganska sena med att överge acetaten som användes vid framtaning av masterskivan. I de olika leden tappar man ju en del dynamik och pga av materialens olika mjukhet och hur gravyren trycker tillbaka material mot redan graverade spår så var man ofta tvungna att mastra annorlunda såsom jag förstått det.

av **Richard** » 2006-12-29 22:47

Jag tror att amerikanska utgåvor låter bättre pga. annan mastering, genom andra, bättre monitorhögtalare, utan biwiring och annan ljudförstörande hokuspokus.

Amerikanska ljudtekniker verkar också generellt ha bättre utbildning ( med jag vet ej säkert ).

Vänlig hälsn. Richard.

av **PekkaJohansson** » 2006-12-30 02:57

Ja, USA-utgåvor kan hålla högre kvalitet, men eftersom det finns så många undantag är den informationen inte särskilt mycket värd. Japanska och europeiska utgåvor låter ibland bättre än amerikanska av den enkla orsaken att Japan och Europa hade cd-tillverkning före USA och att tidiga utgåvor generellt är mindre förstörda. Medan den europeiska 80-talsutgåvan av "Elvis is Back" är ett under av välljud är den amerikanska från 1988 fruktansvärt processad. Å andra sidan är en tidig cd-utgåva som Hall & Oates "H2O" nivåhöjd i Europa och möjligen en aning beslöjad jämfört med den amerikanska. Ett annat exempel på masteringhysteri är Alan Parsons som anger olika masteringfirmor/personer för den amerikanska respektiva europeiska marknaden, vilket i mina öron vittnar om total brist på omdöme från en person som gjort sig ett namn som både musiker och producent. Den bistra verkligheten är alltså att det verkar vara närmast omöjligt att veta vad man köper eftersom det varierar så kraftigt från fall till fall. Inte törs man lita på omdömen från branschens så kallade guldöron heller. Följden blir att vi som är välljudsintresserade måste köpa minst två utgåvor (den första europeiska och den första amerikanska) och i värsta fall ytterligare utgåvor i de få fall man gjort ett sämre masteringjobb från början. Det bästa rådet som jag vågar mig på är "pröva första utgåvan från ursprungslandet" och "undvik skivor med masteringteknikern angiven, särskilt om namnet anges högt upp eller särskilt tydligt". Förresten, undvik också skivor där man använt brusreduceringssystem som CEDAR eller Sonic Solutions NoNoise - men det säger sig kanske självt för den som vill höra inspelningen oförvanskad.

Med vänlig hälsning

Pekka

av **Manzarek** » 2006-12-31 02:03

Titt som tätt under mitt surfande stöter jag på listor över välljudsinspelningar. Folks åsikter ska alltid tas med en nypa salt. Ändå presenterar Svalander sin (uppenbart generaliserande) artikel likt en nyttig regel att rätta sig efter. Sådant kan slå fel- plötsligt skapas forumtrådar med rubriken "US Import CD bättre??"

.

av **IngOehman** » 2006-12-31 03:02

Väldigt bra inlägg av Pekka!

Menar dock att de digitala brusreducerinsalgoritmerna i sig faktiskt blivit
oerhört bra, men att de tyvärr ofta används alldeles för oskickligt. Många
av dem har funktioner avsedda att "hjälpa" teknikerna att använda dem
optimalt (maximal reduktion av brus utan inverkan på musiken), men som
får det motsatta resultatet - att de används så att musiken garanteras att
skadas.

Problemet är att man idag kan lyssna på det brus man avlägsnat - och då
tror alla att man vet precis vad man gör, och de tar bort så mycket brus de
bara kan - och detta utan att de hör någon musik i bruset, vilket dock är
helt missvisande. När man gör det har man använt brusborttagnings-
algoritmerna på tok för hårt.

När man lyssnar på det borttagna bruset maskerar ju den del av musiken
som blivit skadad/borttagen, så den hörs faktiskt mycket mindre där än vad
felen/skadorna hörs när man lyssnar på resultatet.

Den som försöker brusreducera mer än 6-8 dB gör i regel musiken en otjänst.

Vh, iö

av i » 2006-12-31 03:34

Tycker det är väldigt jobbigt (och dyrt!) idag att köpa en första platta av en artist man blivit intresserad av. Det eftersom jag inte (naturligt?) har koll på vilka utgåvor/versioner som är bra inspelade+mastrade. Vilket medför att det går åt minst 3-4 olyssningsbara skivor innan man hittar den kvalitet man är ute efter. I värsta fall.

av **IngOehman** » 2006-12-31 03:39

I värsta fall?

Om du har väldans tur menar du väl? :wink:

Det kan ju vara mycket värre än så. Typ att man inte blir nöjd hur
många versioner man än köper, eller att det (vanligare) bara finns
en - som låter sunk.

Vh, iö

av **Magnuz** » 2006-12-31 11:18

Eller så väljer man mellan två versioner varav den ena uttryckligen sägs vara remastrad varför man väljer den andra, bara för att finna att det står "Digitally Remastered" över hela omslaget och att skivan låter så illa att den knappt duger att spelas i bilen. :evil:

av **subjektivisten** » 2006-12-31 13:25

lr så nyttjar man internet med forum mm. Där kan man lätt få reda på det mesta man behöver av folk som inte tvekar att köpa 15 olika versioner av Yes debut mm

av **soundbrigade** » 2006-12-31 14:31

För 10 år sedan var väl japanpressade CD ansedda som bättre (de var i alla fall dyrare).
En underlig miss är en skiva av Renaissance jag köpt som japansk. Mellan låtarna ligger stilla pianoklink efter klassiska noter - på originalet. Pga av japanska upphovsrättsregler är detta (vackra) pianoklink som länkar ihop några låtar borta. Och det är en stor miss!

av **PekkaJohansson** » 2006-12-31 17:59

subjektivisten skrev:lr så nyttjar man internet med forum mm. Där kan man lätt få reda på det mesta man behöver av folk som inte tvekar att köpa 15 olika versioner av Yes debut mm

Som sagt, frågan är vilken vikt man ska lägga vid dessa omdömen bland annat med tanke på hur det typiska lyssningsrummet ser ut. Åtminstone ett forum präglas också i oerhört stor utsträckning av en överdriven beundran för den masteringtekniker som startat sajten ifråga. Subjektivisten vet nog vem jag avser! :-D

Hela idén att starta firma och göra sig ett namn på att förändra historiska inspelningar är absurd. Det är förstås också delvis de stora bolagens fel, eftersom de anlitar remasteringfirmorna. Intressant i sammanhanget att också några av de remasteringgubbar som står på min svarta lista faktiskt gjorde hyggliga arbeten i början av 80-talet. Jag köpte häromveckan en platta ur den första generationens Monkeesutgåvor på cd från 1986 (samlingen är från 1982, men jag tror att USA-cd:n kom -86), och den låter bättre än vad samme tekniker har åstadkommit med samma musik senare.

För övrigt kan sägas att beteckningen "digitally remastered" inte per definition behöver vara av ondo, eftersom även ett antal goda förstautgåvor bär den. Det var ju ibland ett sätt att marknadsföra det nya cd-systemet. Det är snarare kombinationen 90-tal eller senare, genomskinliga inneraskar och "digitally remastered by XX at XX studios" man bör akta sig för.

Åter igen: ingen regel utan undantag!

Med vänlig hälsning

Pekka

av **subjektivisten** » 2006-12-31 19:05

Ja, såklart är det även en smaksak, men man lära sig ju snabbt vilka som har liknade smak som en annan. Det ger ju bra mkt mer än normala faktiskt medlemen som är så apparatkåt men köper värdelösa pressningar eftersom han bara är intresserad av apparaten.

Mvh

av **subjektivisten** » 2006-12-31 19:32

PekkaJohansson skrev:Åtminstone ett forum präglas också i oerhört stor utsträckning av en överdriven beundran för den masteringtekniker som startat sajten ifråga. Subjektivisten vet nog vem jag avser! Hela idén att starta firma och göra sig ett namn på att förändra historiska inspelningar är absurd.

Du kanske skulle kolla upp mer saker innan du häver ur dig dom? Den killen du snackar om hyrs in av olika bolag för mastring. Och hans principer är att köra master så flat det går.
Du har såklart hört mycket av det han gjort eftersom du säger sådär?

av i » 2007-01-01 05:22

IngOehman skrev:I värsta fall?

Om du har väldans tur menar du väl?

Det kan ju vara mycket värre än så. Typ att man inte blir nöjd hur
många versioner man än köper, eller att det (vanligare) bara finns
en - som låter sunk.

Vh, iö

Ville inte verka för negativ... :wink:

(Iofs, de senaste gångerna har jag givit upp redan efter, typ, andra skivan.

)