Tipsa om flamenco-jazz-fusion här!

av **Max_Headroom** » 2007-02-18 21:30

Hörde lite när jag var i spanien senast. Svårt, cool. Måste ha!

av **eatfrog** » 2007-02-18 21:42

Typ Paco De Lucia och sånt då eller? Hans två plattor med Di Meola och McLaughlin är ju ganska jazziga också, med inslag av hans egna flamenco.

av **verdad** » 2007-02-19 01:03

En gitarist som man bara måste nämna i sammanhanget flamencofusion är ju Erik Steen, svensk gitarist som bott i Andalusien ex antal år för att lära sig spela flamenco, men även kulturen kring flamencon.
Har sett honom live några gånger och man tror inte att han är svensk.
Har spelat in några skivor bl.a "por donde me lleva el ritmo"
och det är flamenco fusion.
Sen finns ju naturligtvis Paco de Lucia som spelat in otaliga skivor varför inte prova "live in America"
Sen finns en speciell snubbe som kanske inte direkt kan kallas för flamencofusion men hör nog ändå till deb genren: Renaud Garcia-Fons,
Spelar solobas, femsträngad kontrabas med en akustisk gitarr samt en trummis. Det finns en konsert med honom som dessutom innehåller en cd. Den måste bara införskaffas(ljudkvaliteten är dessutom mycket god.)

Utöver det så finns ju alla vanliga flamencogitarister:

Vicente Amigo (Den just nu mest popuäre i Spanien), Miguel Figueres, Jesse Cook (lite mer rumba stil) och naturligtvis Horacio 'El Negro' Hernandez, men då har vi kommit lite ot eftersom det är mer free latino sväng. Men detta är nog just nu en av latinovärldens bästa trummisar.

av **verdad** » 2007-02-19 01:08

Glömde bort en klassiker
"Friday night in San Fransisco"
Paco de Lucia, Al di Meola, John mc Laughlin.
Måste bara inhandlas. Finns nog inget liknande, visserligen inspelad 1981 men den står sig fortfarande. :lol:

av **eatfrog** » 2007-02-19 01:11

verdad skrev:Glömde bort en klassiker
"Friday night in San Fransisco"
Paco de Lucia, Al di Meola, John mc Laughlin.
Måste bara inhandlas. Finns nog inget liknande, visserligen inspelad 1981 men den står sig fortfarande.

Ja det är ju en av de två som jag syftade på. :wink:

av **verdad** » 2007-02-19 01:17

eatfrog
ursäkta var lite snabb där
verdad

av **Lust** » 2007-02-19 14:45

verdad skrev:Glömde bort en klassiker
"Friday night in San Fransisco"
Paco de Lucia, Al di Meola, John mc Laughlin.
Måste bara inhandlas. Finns nog inget liknande, visserligen inspelad 1981 men den står sig fortfarande.

Många, snabba toner och inte mycket däremellan...

Nej, för min del blev det för mycket av det goda med dessa tre herrar tillsammans...

av **PerStromgren** » 2007-02-19 15:22

Lust skrev:
verdad skrev:Glömde bort en klassiker
"Friday night in San Fransisco"
Paco de Lucia, Al di Meola, John mc Laughlin.
Måste bara inhandlas. Finns nog inget liknande, visserligen inspelad 1981 men den står sig fortfarande.

Många, snabba toner och inte mycket däremellan...

Nej, för min del blev det för mycket av det goda med dessa tre herrar tillsammans...

Jag måste instämma, tyvärr. Jag har skivan hemma, men skänker den gärna till en hugad spekulant; PM:a bara.

av **Lust** » 2007-02-19 15:46

Har du hört Javier Limon?

Inte så mycket jazz, men deto mer flamenco och lite annan latino.

Hittade en länk här om du vill veta lite mer:

https://www.flamenco-world.com/tienda/s ... 29&id_cat=

av **verdad** » 2007-02-19 22:51

Man får ju ha vilken smak som helst vad gäller musik. Men trådskaparen frågade om tips avseende flamencofusion. Då måste man ju bara nämna denna skiva "Friday night in San Fransicso" Men något intressant är att de tre sitter och jammar och har det roligt. Man skall ha roligt när man spelar musik, och de har de onekligen, även publiken. Visst håller med om att det är en uppvisning i teknik, men jag anser ändå att det finns en massa känsla i detta. Flamencon är ju något som ialla fall Paco lever med dagligen . Det är en livsstil.

av **Lust** » 2007-02-19 23:26

verdad skrev:Man får ju ha vilken smak som helst vad gäller musik. Men trådskaparen frågade om tips avseende flamencofusion. Då måste man ju bara nämna denna skiva "Friday night in San Fransicso" Men något intressant är att de tre sitter och jammar och har det roligt. Man skall ha roligt när man spelar musik, och de har de onekligen, även publiken. Visst håller med om att det är en uppvisning i teknik, men jag anser ändå att det finns en massa känsla i detta. Flamencon är ju något som ialla fall Paco lever med dagligen . Det är en livsstil.

Flamencon är mycket riktigt deras "Blues" och bygger till stor del på känsla. Men jag hittar inte den rätta känslan på den skivan, tyvärr.
Men jag är bara glad om andra gör det.