mapem skrev:Stravinskijs Eldfågeln spelades på konserthuset i torsdags. Innan detta fick vi höra flera stycken av Marie Samuelsson, bland annat ett uruppförande av ett verk vid namn Singla.
Det finns beröringspunkter mellan Stravinskij och Samuelsson. Men också mellan henne och viss modern rock, t ex Low. Tycker i alla fall jag.
Jag tyckte hennes musik var mer spännande än Stravinskijs! Han kändes traditionell och försiktig i jämförelse. Och med lite ängsligare instrumentering. Nu är ju Eldfågeln i o f s "snällare" än Våroffer, som han gjorde skandal med några år senare i Paris. Våroffer står sig bättre.
Jag var med där, vart satt du?
Eftersom ämnet är ganska utarbetat så fortsätter jag OT om den konserten: Hennes verk var inte så roliga. Roligast var sång/dans-numret och det sista stycket före paus. Hon hade tagit fasta på några roliga detaljer med instrumenten som var kul, exempelvis när alla violinister spelar en superhög dämpad överton så det lät som en massa insekter. Eller varför inte en del av trumgrejorna! Men i regel klassar jag det som bakgrundsmusik, det fångade aldrig riktigt mitt intresse! Urupsättningen var ganska långdragen, och jag tycker Marie Samuelsson sammanfattade den ganska väl när hon skulle förklara varför hon hade med en vindmaskin i den:
Konserthuset hade en väldigt fin och nyligen renoverad vindmaskin så jag tänkte att den vore kul att ha med. (fritt från minnet)
Huvudnumret (anledningen till varför jag gick dit) fick vänta på sig i två timmar! Jag har inte lyssnat så oändligt mycket på våroffer - framförallt inte i jämförelse med eldfågeln, som jag håller som starkast av de två - men har lyckats skramla ihop ett stort antal trevliga inspelningar med den. Alla som jag lyssnar på (två styken med full orkester, en soloflygel) är oändligt mycket bättre. Jag skulle vilja sammanfatta det med att Kungliga filharmonikerna klarade sig igenom hela eldfågel suiten, men det var med nöd och näppe! Slagverket spelad otakt sinsemellan och stråkarna var väldigt oskarpa i de svårare partierna av
The infernal dance of all Kaschei's subjects. Redan på de inledande tonerna från basfiolerna kändes det fel på något sätt... En trea helt enkelt!
Det var mitt första besök på konserthuset och om det har jag bara goda saker att säga om lokalen! Och eftersom jag är ett stort fan av Stravinskij så kunde jag lätt kunnat tänka mig att gå igen - trots att jag visste mina egna betyg av konserten.
[slrt]