Vinyler som är bättre än CDn

[subjektivisten]

Jag tycker det behövs en tråd där man kan ge varandra tips om vinylskivor som låter bättre än CD versionen. Så folk kan använda detta när dom letar skivor. Nu är ju detta med ljud subjektivt, och speciellt när vi snackar om olika system och jämföra skivor utan ha en referens (masterbandet). Så vi får ju inse att allt som sägs är INTE någon fakta som måste stämma för alla, utan att det är mer av tips.

För det första, så vill jag gärna att man skriver vad för utgåva man har. Speciellt när det gäller äldre vinyler så kan samma skiva finnas på massa olika utgåvor som alla låter helt olika. Så en utgåva kan låta piss och en annan låta kanon. Så det är bra om man kan ge så mycket info man kan. Om man även kan förklara vad man tycker låter bättre är ju också en fördel. Olika grafer på låtar mm är också välkommet

Så mitt första förslag är

Blackfield - II. Denna briljanta skiva som kom förra året, där våran Steven Wilson (Porcupine Tree) är i storform, har släppts på vinyl i 1000 ex av Gates of Dawn i USA. Vinylen är graverad av Kevin Grey, en av dom bästa i branschen nu. Och det hörs. Skivan låter otroligt bra, men bra värme och bra dynamik. Allt känns rätt. Det hjälper också att själva vinylen är väldigt tyst också, troligen RTI pressad.
När jag jämför den mot en Flac av CDn jag har så hör man direkt hur mycket ljusare och platt CDn låter. Dynamiken är mer pressad också. Så detta var en klar vinst för LPn, som också har ett underbart utvik. Så jag rek verkligen detta släpp.

Några bilder från två låtar, efter normalisera maxvärdet till -3db:


CD

LP


CD

LP



Så vad har ni för tips?

[soundbrigade]

Jag har inget tips direkt men jag minns en jämförelse mellan King Crimsons Island på CD och vinyl. Det finns ett parti i låten The Letters där Ian Wallace går lös på cymbalerna. Det är helt OK på LP:n med CD-version låter för dj*vligt, det riktigt skär i öronen.

[Almen]

soundbrigade: Är det första CD-utgåvan eller 30th Anniversary-utgåvan?

[soundbrigade]

soundbrigade: Är det första CD-utgåvan eller 30th Anniversary-utgåvan?

Det var 1:a. Köpte den för typ 78 år sedan, nä men i början av 90-talet.

Ed. Hade den i spelaren tidigare men glömde lyssna på cymbalerna.

[Almen]

OK. Jag är inte så förtjust i den perioden, så av alla KC-skivor är den en av de få jag inte har.

[soundbrigade]

OK. Jag är inte så förtjust i den perioden, så av alla KC-skicor är den en av de få jag inte har.

Fasiken Almén. Så fort det dyker upp något KingCrimsonskt blir det en dialog mellan oss. Är det bara vi två som är hängivna fans??

Jag tycker å ena sidan att Islands är ett mellanalbum men den är klart intressant med Ladies of the Road som kunde vara en Beatles-låt och Fripps frippiga gitarr på A Sailors Tale.
Pete Sinfield skrev och berättade att det blev krux med omslaget och nebulosan som pryder omslaget är en kompromiss

[Almen]

Fasiken Almén. Så fort det dyker upp något KingCrimsonskt blir det en dialog mellan oss. Är det bara vi två som är hängivna fans??

Nja, jag tror att alla andra tycker att det är vansinnigt intressant.

Jag tycker å ena sidan att Islands är ett mellanalbum men den är klart intressant med Ladies of the Road som kunde vara en Beatles-låt och Fripps frippiga gitarr på A Sailors Tale.
Pete Sinfield skrev och berättade att det blev krux med omslaget och nebulosan som pryder omslaget är en kompromiss

Rent musikhistoriskt borde man kanske ha den, men... Kan bli ett inköp vad det lider.

Jag tror förresten att Anniversary-CD:erna är försiktigt mastrade, om man bortser från att de är gjorda i HDCD. Vore intressant att lyssna på med HDCD-spelare.

[subjektivisten]

Judas Priest - Screaming for Vengeance. Ett klassisk hårdrocksskiva med fullt av grymma låtar. Och min Hollänska LP låter riktigt bra, och enligt rykte så ska original Uk släppet vara ännu bättre. Men det räcker med denna pressning för formligen krossa den vedervärdiga remastrade utgåvan
Den är totalt sönderpillad. EQn är sjuk, så vi har ett extremt tunt och ljust ljud. Man hör även att man lekt med noisereduktion, där flera låter har partier som låter som man lagt en filt över högtalaren. Sen så har man såklart pressat bort den sista dynamiken som fanns innan





Jag jämförde också mot original CDn och den utgåvan var KLART bättre än rem utgåvan. Dock var vinylen bättre än denna dock. Ska försöka fixa Uk vinylen och se om den är så mkt bättre.

Att avsluta det hela så ska visst ALLA Judas Priest remaster släppen vara kassa, så dom kan man hålla sig ifrån.

[Bill50x]

Hm, förstår inte riktigt frågeställningen i tråden. Hade det inte varit bättre att fråga efter CD som låter bättre än original-vinylen? För det kan inte vara så många

Men Heather Novas "Storm" är en sådan, men den är bara ett par år gammal (vinylen alltså).

/ B

[bomellberg]

Jag kan inte förstå hur alla "CD"-bilder ovan kan vara så klippta? Det ser ju ut som att utsignalen är utstyrd för högt. Hur har filerna rippats från CD:n? Jag ifrågasätter inte att du har gjort rätt, men om CD'n ser ut sådär så är det ju katastrof (det handlar iofs om distade gitarrer).

Har du några tysta partier att jämföra?

/Bosse

[eatfrog]

Blackfield - II. Denna briljanta skiva som kom förra året, där våran Steven Wilson (Porcupine Tree) är i storform, har släppts på vinyl i 1000 ex av Gates of Dawn i USA.

Vart har du fått tag på den här godbiten då? Beställt från andra sidan pölen?

[bomellberg]

Jag tankade ner Christenings på mp3 bara för att kolla hur den såg ut och den överensstämmer med den första bilden i denna tråd.

Om inte båda rippar är klantigt gjorda så stämmer det du säger, att CD mastringen är helt uppåt väggarna.

/Bosse

[subjektivisten]

bomellberg, Detta är tyvärr standard idag. Testa vilken ny CD inom pop, rock, metal lr dyl så har du samma sak där. Du kanske missa våra trådar om mastering och loudness war?


eatfrog, Ja, köpte den via en handlare på Ebay. Han hade även Porcupine Tree's Stupid Dream på mkt fin vinylutgåva. Bara söka efter Blackfield. Båda utgåvorna har fint utvik.

[bomellberg]

bomellberg, Detta är tyvärr standard idag. Testa vilken ny CD inom pop, rock, metal lr dyl så har du samma sak där. Du kanske missa våra trådar om mastering och loudness war?


eatfrog, Ja, köpte den via en handlare på Ebay. Han hade även Porcupine Tree's Stupid Dream på mkt fin vinylutgåva. Bara söka efter Blackfield. Båda utgåvorna har fint utvik.

OK, den tråden har jag missat. Ska läsa ikapp lite. Men min första reaktion är ju att sluta helt med CD eftersom de inte kan producera verktroget material. Jag har bara haft en vinylspelare tidigare och har endast ett fåtal skivor så det blir dyrt att konvertera!

[subjektivisten]

Bloc Party - A Weekend in the City. Senaste Bloc Party skivan är en mkt bra skiva och kanske inte lika lättillgänglig som Silent Alarm. En sak är iaf säker, man bör nog lyssna på vinylen om man vill lyssna på denna skivan. Det vill säga, om man inte föredrar ett ljust, tunt, dynamiskt fattigt, in-your-face ljud det vill säga. Då duger CDn bättre
Dock är ju inte vinylen någon audiofildröm, men man kan iaf lyssna på den utan huvudvärk.

Normaliserat till samma genomsnittliga nivå:






Det enda negativa jag kan säga om vinylen är att den är inte så tyst jag vill den ska vara. Dom skulle använt ett bättre ställe att pressa den. Men jag sväljer hellre det än ljudet på CDn.

[subjektivisten]

Spoon - Kill the Moonlight (2002)

Spoon's fjärde skiva är en briljant rock men väldigt catchiga låtar som The Way We Get By och Something to Look Forward To. Det är lekfullt och det är otroligt snyggt gjort. Och ljudet är riktigt bra. Ja, på vinylen det vill säga. För ljudet på den CD jag hört (320 lame MP3a) är mycket sämre. Där vinylen är varm, med ett stort djup, bra bas och låter "organisk", så låter CDn platt, ljus och trist. Så den är verkligen värd att köpa på vinyl. John Golden har gjort en riktigt bra gravering. (Merge Records).

[boyafraid]

ja, en klassiker

[subjektivisten]

Jag chansa på tv st bild-vinyler. Normalt sett så ogillar jag bildvinyl för dom har väldigt mycket mer brus än vanliga vinyler, men när skivorna bara finns på bild-vinyl och CD versionerna låter piss så chansa jag. Det var ett lyckat köp.

System of a Down - Hypnotize. En av 2005 bättre skivor som tyvärr låter inget vidare. CDn är ljud, platt, totalt sönderkrossad dynamik och bara jobbig. Så var bild-vinylen bättre? Ja, faktiskt. Varmare och mer naturligt ljud, klart mer bredd och djup. Dynamiken är ingen större skillnad men den är inte lika krossad som CDn. Så vinylen är klart bättre IMO.

CDn:


LPn:



The Killers - Sam's Town. The Killers efterföljare till den briljanta Hot Fuss är bra, men inte i samma klass enligt mig. Ljudet är inget vidare heller. Men vinylen gav en klar förbättring över UK CDn. Vinylen hade MKT bättre djup och bred i ljudet. Den var inte lika ljus som CDn (låter som hack i skivan men detta stämmer in på 90% av alla jämförelser). Det var mycket lättare att urskilja instrument på vinylen, där det var mer grötigt på CDn. Vinylen hade bättre dynamik och basen lät bättre också. Så vinylen var klar vinnare IMO.

CDn:



LPn:



*Testen är gjorda mot FLAC versioner av CD:na och bygger på min personliga smak*

[subjektivisten]

The Who - Endless Wire. Testa 3 låtar från vinylen mot CDn (Flac) och jag föredrog vinylen klart. Men något som var även kul var att man kunde se hur dynamic compression och maximizing inte bara påverkar låtar utan även strukturen och skillnaden mellan låtar.
Låt oss kolla på vinylen:

Första spåret


Bra och dynamiskt.

Andra spåret:


På andra spåret så ser vi att den är mycket tystare och längre än första.

CDn

Första spåret:


Vi ser att CDn är mycket "hetare" masterad och man ser att den lider av compression med krossade toppar.

Andra spåret:


Nu ser vi att den skillnaden som var mellan första och andra spåret på vinylen är stort sett borta. Den låter nästan exakt lika högt som första spåret och den dynamiska skillnad som fanns mellan spåren är borta.

[subjektivisten]

CSS - Cansei de Ser Sexy


En av förra årets bästa skivor är denna sköna synth-dance-pop-rock från Brasilien. Sköna grooves, coola texter, svängig musik. Dock brukar sällan sådan musik ha några större ljudliga kvaliter på skiva och jag räknade inte mycket på den billiga (72 kr) Sub Pop vinylen. Idag när en hel del vinyler är graverade från CDR (sån tur är inte så ofta från den söndermasterade CDn) så trodde jag att Sub pop vinylen skulle låta som CDn, som jag har på Flac. Så fel jag hade.
Det är ENORM skillnad mellan vinylen och CDn. På CDn så har vi kanske en av dom värsta hängmattorna i mannaminne. Framför så är diskanten enormt jobbig och allt där uppe står verkligen ut och skriker till en. Mellanregistret är stort sett helt väck och vi har den numera klassiska "in-your-face" ljudbilden, som är tunn och som blir rörig när det blir mer drag i musiken.

Vinylen låter som en helt annan skiva! Inga register som sticker ut, utan vi har en neutral återgivning men bra värme, fin bas och framförallt, en normal diskant. Nu kan man även höra saker i mellanregistret. Ljudbilden har mer djup och den låter klart bättre när det blir mer drag i låtarna utan röra till allt. Vinylen har klart mycket bättre dynamik än CDn.
När jag kollar dead waxet så ser jag att Kevin Grey har masterat och graverat skivan. Än en gång gör han det kanon.

Nej, detta var inte ens en match, CDn åkte på matchstraff efter 20 sekunder.

Bild från samma låt, båda normaliserade till samma genomsnittliga nivå:

CDn


LPn


Kolla i början av låten, på CDn är det inte speciellt stor skillnad mellan max dynamiken och det lugnare partierna, medans på vinylen är det stor skillnad.

[subjektivisten]

Tom Petty - Highway Companion
En av förra årets "sleeper" skivor. Det är först nu som jag inser att den är verkligen en superbra skiva. Med låtar som Saving Grace, Flirting With Time och Jack så har vi en knippe riktigt vassa låtar. En anledning varför det kanske tog sådan tid att inse kvaliten på denna skivan är ljudet på CDn. Den är verkligen inget vidare alls. Den låter som mycket populärmusik gör idag, tunnt, ljust, ingen dynamik. Så att kunna höra skivan via helt analog LP blir som en uppenbarelse. Helt plöstligt så låter det som människor av kött och blod. Basen låter som en bas, Toms sång blir mänsklig från varit robotaktig. Ja, alla dom felen som var på CDn är bortblåsa. Vi har ett varmt och tonalt bra ljud som har djup och bredd. Dynamiken är tillbaka och det är helt plöstligt skillnad i ljudnivå mellan låt ett och den lugnare låt två, där CDn var jämnhög hela tiden (på grund av compression).

Skulle vilja påstå att vinylen kör åttor runt CDn, den är inte med på samma planhalva. Och man ser verkligen hur viktigt det är att skivan är rätt masterad för att få optimal upplevelse.

Här har vi två bilder från låt tre, där jag normalisera dom till samma generella ljudnivå.




Så har ni CDn, sälj den lr bränn upp den och köp vinylen. Har ni inte skivan, köp vinylen. Har ni ingen skivspelare, köp en skivspelare

[subjektivisten]

Fick hem en bunt nya vinyler idag och hann jämföra 3 låtar på Megadeth - United Abominations. Enligt mig är detta nog den bästa skivan Megadeth släppt på över 10 år. Väldigt bra låtar, riff och det känns som det är en grupp som spelar. Hade vi sluppit remaken så hade det varit ännu bättre.

Har tjuvlyssnat på skivan innan och inte varit impad av ljudkvaliten och hade rätt stora förhoppningar att vinylen kunde vara bättre. Och det var den. Verkligen.
CDn (Flac) är väldigt odynamisk på grund av massiv compression i mastering steget (säker i mixningssteget med). Bland annat på grund av det så är ljudet väldigt platt och dovt. Som ett sunkigt kassettband.

Vinylen är en klar förbättring. Mycket mer dynamisk, öppen, luftig, klarare ljud och naturlig. Så det är ett självklara valet är vinylen denna gången med.

Vi kan kolla på låten Gears of War där jag normaliserat båda klippen till samma genomsnittliga nivå, för lättare se skillnad i dynamik.





Mer skivor kan komma till helgen när jag jämfört fler.

[i]

Deprimerande tråd.
(Inte ditt fel dock, subjektivisten.)

[matereo]

Tur att det i princip bara är the who jag lyssnar på och har det mesta i originalutgåva med .

[subjektivisten]

Tur att det i princip bara är the who jag lyssnar på och har det mesta i originalutgåva med .

Testa en del av Classic Records återsläpp på vinyl. Speciellt Tommy

[subjektivisten]

Tja. Dax för ett par vinyler som jag funnit vara bättre än CD versionen

P J Harvey - Is this desire?. Grymt bra skiva men starka låtar och väldigt bra texter. Vinylen lät bättre än CD enligt mig och som ni ser är CDn lite mer dynamiskt pressad (a la loudness race)

CD



LP
[/img]


Nästa skiva var ingen som jag trodde skulle vara bättre.
Eminem - The slim shady LP hitta jag när jag rota i min hyllan efter något att lyssna på. Jag börja lyssna och det slog mig hur bra den lät mot vad jag kom ihåg låtarna. Så jag var tvungen och se om den var bättre än CDn. Och ja, det var den. MYCKET bättre t o m
Det trodde jag faktiskt inte. Vinylen var även en mycket fin och tyst pressning, väl värd att kolla upp IMO.

CD


LP

[subjektivisten]

Carcass - Heartwork är, utan tveksan, en helt annan skiva på vinyl än CD. Vet inte vilka droger killarna som gjorde original CDn och remasterade CDn, gick på, men döva lär dom varit. Bedrövligt ljud på CD versionerna, totalt sönderpressad dynamik som dödar helt ljudet (speciellt trummorna). Lägg till en överdriven bas så har vi en skiva som låter skit.

Om vi kollar på vinylen mot original CDn (Flac) och remasterade CDn (bra mp3a), där alla är normaliserade till samma genomsnittliga nivå, så tror jag alla förstår hur illa CD versionenerna låter. LP vs CD vs rem-CD

[subjektivisten]

*edit: dubbelpost*

[PekkaJohansson]

Eminem - The slim shady LP hitta jag när jag rota i min hyllan efter något att lyssna på. Jag börja lyssna och det slog mig hur bra den lät mot vad jag kom ihåg låtarna. Så jag var tvungen och se om den var bättre än CDn. Och ja, det var den. MYCKET bättre t o m

Intressant med tanke på att cd:n ändå låter anständigt. Är din vinyl en USA-pressning?

Med vänlig hälsning

Pekka

[subjektivisten]

Oj, såg jag posta samma jämförelse två gånger!


Pekka, ja, det är en USA utgåva. Kan lägga upp liten av en låt så kan du lyssna.