IngOehman skrev:Det är det väl rimligt att göra, när det passar. Tycker
det passar rätt ofta.
I England och andra engelskspråkiga länder så säger
ju faktiskt alla "ni" till varandra.
Att det finns människor i Sverige som passerat 10 års
ålder men inte vet att "ni" kan vara singularis förvånar
mig högeligen!
Vh, iö
IÖ, du vet mycket väl att här i Sverige så säger man du till en person. Speciellt till en person man känner. Antingen genom att man känner varandra genom forum eller i verkliga livet. Vad jag vet så känner Gustaf Morello, Pekka väldigt väl. Då blir ännu mer löjligare. Men du kanske tycker väl att vi skall säga ni till varandra (singularis) till våra föräldrar, till våra arbetskamrater, till chefen.
Oj varför inte köra med kära fru Blomberg, oj vet ni inte att jag är Psykoakustikinnan Öhman osv osv (fast den de talar till känner varandra).
Man kan säga du (nu pratar jag naturligtvis när man träffar varandra) på olika vis. Jag säger knappast du där på ett plumpt sätt, naturligtvis. Men du säger jag till alla.
Nej trams av högsta grad att säga ni, speciellt till personer man känner.
Oj Ingvar nu är vi faktiskt inte i England eller USA osv. I dom länderna är det lätt för du och ni har samma ord nämligen you!
För min del när man säger ni till en person man känner. Ja det låter som man vill vara fiiiiiin i kanten, ställa sig in. Mallig och upp med näsan.
Hade någon sagt ni till mig, då hade jag frågat personen. Ser ni dubbelt

?
Jag hade önskat, eller vi på jobbet hade önskat att folk speciellt förr. När det gäller kvinnorna fick mer själ. Jag menar förr så hette det ex förvärvat från: fru Andersson. Och? Så själlöst. Man vill gärna veta förnamnet. Men kvinnan hade inte så mycket att säga till om då.
Eller ännu värre. Brukare/Ägare: Öhman Ingvar fru(bara ett exempel, Ingvar). Här får man inte veta mycket om frugan mer att hon är gift med Öhman. Trist att det var så, men det låter fint.
Nu med Monitor Audio RX6, Yamaha 673. Ber om ursäkt för att min IQ är över den normala!