Väldigt bra inlägg av Pekka!
Menar dock att de digitala brusreducerinsalgoritmerna i sig faktiskt blivit
oerhört bra, men att de tyvärr ofta används alldeles för oskickligt. Många
av dem har funktioner avsedda att "hjälpa" teknikerna att använda dem
optimalt (maximal reduktion av brus utan inverkan på musiken), men som
får det motsatta resultatet - att de används så att musiken garanteras att
skadas.
Problemet är att man idag kan lyssna på det brus man avlägsnat - och då
tror alla att man vet precis vad man gör, och de tar bort så mycket brus de
bara kan - och detta utan att de hör någon musik i bruset, vilket dock är
helt missvisande. När man gör det har man använt brusborttagnings-
algoritmerna
på tok för hårt.
När man lyssnar på det borttagna bruset maskerar ju den del av musiken
som blivit skadad/borttagen, så den hörs faktiskt mycket mindre där än vad
felen/skadorna hörs när man lyssnar på resultatet.
Den som försöker brusreducera mer än 6-8 dB gör i regel musiken en otjänst.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).