Nu spelas:

[Kralle]

Ysaÿe/Enescu/Bacewicz: Works for Strings.

wilson.jpg (114.76 KiB) Visad 438 gånger

[Kralle]

Har upptäckt Sergey Schepkin.
Här med The Well-Tempered Clavier, Book 1.

schepkin.jpg (64.93 KiB) Visad 405 gånger

[Zappa]

Jag lyssnar igenom den filmmusik AI har hjälpt mig att skapa. Det har hänt massor med AI bara på några månader, nu går det att få både sofistikerad musik och god ljudkvalitet.

https://www.udio.com/playlists/51gWuY3rxHh2s9ZGxRBmMo

Zappa filmmusik med AI.png (84.73 KiB) Visad 389 gånger

[hifikg]

Edith Piaf återuppstod för någon kvart... wow
Och hon ångrar fortfarande inte någonting!

[jogge]

Velvet Underground: 1969 - Velvet Underground Live With Lou Reed - Volume 1, CD. Småflummig live med grusigt ljud, nästan bootlegkvalitet (inte riktigt så illa) men det förstärker livekänslan bara. Klassiska låtar spelas upp här. Det blir nog lite best of för de mer insatta fansen.
Törs inte lägga upp omslaget då det visar lite damrumpa, så det blir själva cd-skivan istället.


Biohazard: Urban Discipline, CD-Digipack.

[jogge]

Entombed: Wreckage, CD-EP. Jag lockades till köp efter jag såg videon på Headbangers Ball. En dålig super-8-aktig film där bandet är på stranden, åker bil och berg och dalbana mm. Usel och genial . Musikaliskt är det deras typiska death n' roll med en ordentlig nypa punkattityd. Det är med en remix också, där det blandas in Drum n Bass-trummor. Helt galet. Sedan tre covers. Bl.a. Dylans The ballad of Hollis Bown slaktas/rockar.

[jogge]

The Residents: Commercial Album, CD-Digipack. En känga till amerikansk popindustri; tre minuters låtar. Alla 40 låtar här är en minut lång, och man är på inlayet uppmanad att lyssna på varje låt tre gånger för att riktigt kunna njuta av dem. Det gör jag inte. Minimalistiskt står det. Det låter som de spelar på leksaks-keyboards. Tydligen stor humor, men jag fattar inget . Att Brian Eno ställt upp och gästar på en låt förstår jag inte heller


Alphaville: Sounds Like A Melody, 7".

[PekkaJohansson]

The Residents: Commercial Album

Tack för tipset! Jag provlyssnar på Spotify och tycker att konceptet är helfestligt. Bra sound som anstår en syntplatta från 1980 och bra ljudkvalitet dessutom!

Tidigare i kväll har jag spelat Sickan Carlsson, Rob Smith och den norsk-italienska operasångerskan Elizabeth Norberg-Schulz.

Med vänlig hälsning

Pekka

[jogge]

Hittman: S/T, LP. Musiken är åt Queensrÿche-hållet, men inte lika progressivt uten mer metal. Samtidigt är det rätt melodiöst, så pass att Queensrÿche ändå är tyngre. Rätt bra.

[PekkaJohansson]

I går spelade jag för första gången Stranglers andra album "No more heroes". Följer upp i kväll med bandets debutalbum "IV / Rattus Norvegicus" på tysk helsilverskiva i nyskick. Har tidigare mest lyssnat på "Waltzinblack" och "Golden brown" och måste säga att jag hittar både kvaliteter och brister i bandets tidiga produktioner. Basisten, franskättade Jean Jacques Burnel, är bra liksom keyboardisten Dave Greenfield men sången som delas av flera bandmedlemmar lämnar, som så ofta, en del att önska. Föredrar till skillnad från kritikerna, verkar det, hittills första albumet över det andra i kraft av mindre morrande sång. Morrar gör hundar och katter men inte popsångare med självaktning - med undantag för Roy Orbison i "Oh pretty woman". När jag nästan hade gett upp hoppet startar nu den utmärkta om än inte särskilt välljudande "Get on a grip on yourself" - en poppigare variant av Roxy Music.

Med vänlig hälsning

Pekka

[jogge]

The Doors: The Soft Parade, CD. Jag tillhör skaran som äger ett gäng skivor med gruppen, men mest slölyssnar på dem. Den här är ok. Inte deras bästa. För mig veterligen innehåller den en hit (fansen kan säkert fler) och det är låten Touch me. Lite psychedelisk pop där Morrison sjunger som en storbandsledare, vilket han iofs gör på de andra låtarna här också (och även på andra skivor). Men de kommer lite i skymundan av den låten. När jag säger storbandssång menar jag det inte i negativ mening. Jag tycker det är den stora charmen med The Doors.


Björn Afzelius: Tusen Bitar, 7".

[jogge]

Samael: Passage, CD. En grupp jag fann när jag såg videon till låten Into the pentagram. Först fattade jag inget, då jag tyckte den var rätt seg. Andra gången förstod jag vad det handlade om och verkligen tog till mig deras långsamma, malande mörker. Melodiös och pompös black metal som under resan hit utvecklades mer mot ett industriellt sound. Stort, mörkt och skruvat.

[Kralle]

Lars Vogt spelar Brahms. Lugnt och avkopplande.

vogt.jpg (87.54 KiB) Visad 219 gånger

Lars gick bort 2022, endast 51 år gammal.

[hifikg]

Halie Loren har förekommit en del i spalterna på sistone. Det här är hennes senaste album, nyss utgivet, "Dreams of Lost and Found". Det sämsta med avseende på DR, som bara når siffran 8. Likväl njuter jag av både sång och musik. Har du gillat hennes tidigare verk kommer du gilla det här också.

[Max_Headroom]

Fun Fun - Colour my love
En av dom verkliga klassikerna inom Italo Disco.

Forstätter med denna:

[Max_Headroom]

OTT - Skylon.

[hifikg]

Lisa Ekdahl både pop och jazz
Hon är på turné för att fira att hennes, självbetitlade, debutalbum fyller 30. Tiden går!

[hifikg]

Hiroku Kokubo, ung dam från Tokyo (född 1959) lirar piano på ett skönt sätt. Dessutom omger hon sig med riktigt duktiga musiker. Välspelat och välinspelat, DR14, gör lyssningen mycket behaglig.

[hifikg]

Philippe Chrétien lirar sax så jag får torka väggar o golv när han e färdig, närmickat så det förslår. Härlig inspelning som fyller rummet och flyttar väggarna långt utanför. Streama! Det här är inte musik för alla och envar. DR10

[PekkaJohansson]

Spelar EMI-samlingen "24 no 1's of the 60's" från 1987 och slås av hur lysande bra allt är - melodier, arrangemang, texter och emellanåt även sången. Framför allt är det kul att åter höra några av de låtar som Lennon och McCartney skrev åt andra artister - oerhört snygg harmonik! Ljudkvaliteten är inte i topp på grund av en del orenheter och brusfiltrering men heller inte alltför störande. Sammantaget är dessa produktioner mer njutbara än det mesta som har gjorts de senaste 50 åren. Började i OD-11 och fortsätter nu, efter avbrott i "Lily the pink", med samma platta i musikrummet. Nu hörs Peter Sarstedt och "Where do you go to my lovely" - vad mer kan man begära? Jo, att höra Helen Shapiro på en mer välljudande utgåva vilket jag gör i detta nu.

Edit: Spelar Kim Larsens hobbyprojekt Starfuckers och bandets enda album från 1978 som visar sig innehålla en utmärkt version av "Hva' gør vi nu, lille du" - strålande poptider!

Edit 2: Spelar Kim Larsens första soloalbum "Værsgo" med bland annat "Joanna" med gästsång av då blott 13-årige Søren Bernbom. Albumet är faktiskt lika lysande som det har påståtts.

Med vänlig hälsning

Pekka

[jogge]

Sagor Som Leder Mot Slutet: III, LP. " Limited Edition, Red, Translucent, With Black And White Splatter". Sagor... har med denna tredje skiva lyckats med konstycket att bli ännu mer episka. Den stora post-rocken har blivit mer av allt och är hur bra som helst.


VA: The North Will Rise Again - Mojo 15 Manchester Anthems, CD - promo.

[jogge]

Pain: End Of The Line, CD-Singel. Lättsmält industrimetal, eller E-Type-metal om man skall vara elak. Den är rätt bra hur som helst. Glad liksom. Andra låten Hate me är av den mörkare sorten, men då saknar jag faktiskt titellåtens catchy-musik

[hifikg]

På gränsen till politik. Lyssnar på Eric Clapton's "To Save a Child"
Gamla hederliga Clapton-dängor spelade live. DR9

[jogge]

Blur: Tender, CDMaxi - Digipack. En chansning på loppis. Titellåten är en riktigt bra gospelinspirerad sak. Jag gillar även andra låten All we want som faktiskt liknar Red Hot Chili Peppers lite grand, åtminstone på sången. Låt tre Mellow jam är en lite smårökig sak och sticker väl inte ut så mycket.


A Split Second: The Colosseum Crash (Inside Out Remix), 12"

[Kralle]

Ståle Kleiberg - Mezzotints.

Mezzo.jpg (74.42 KiB) Visad 17 gånger

Utgiven av 2L.