Strömningstjänster borträknade, hur många album ungefär betalar ni för (digitala filer eller fysisk media, nytt eller begagnat spelar ingen roll) per månad? Bonusfråga på det: Från vilket decennium kommer oftast originalutgåvan?
Det slår mig då och då när jag läser på forumet, att många verkar vara fast i en musikalisk dåtid. Musikförälskelse är för mig starkt förknippat med upptäckarlusta och en nyfikenhet på det nya, men det finns sanslöst många olika sätt att förkovra sig i musik och knappast endast ett sätt att konsumera på. Med tanke på hur vansinnigt mycket redan utgiven musik det finns, kan man spendera en hel livstid med att bara upptäcka historiska inspelningar.
Det ligger viss värdeladdning illa gömd här, men detta är inte tänkt att bli någon shame-tråd. Är bara uppriktigt nyfiken på vad som får mest fokus i intresset och möjligen varför. De flesta som postar sina skivupptäckter här, gräver mestadels runt i dåtiden verkar det som. Det finns ju många olika anledningar till att det kan vara så: Hitta mest välljudande utgåvan av favoritalbumet, hitta mest välljudande utgåvorna oavsett album, man är ovanligt nostalgisk av sig, genrens bästa tid var då, osv.
För egen del köper jag inte så vansinnigt mycket skivor, det brukar röra sig om 3-6 album i månaden på ett ungefär. De jag köper är dock oftast från samma eller föregående år som då inköpet görs. Sällan äldre än fem år tillbaka i tiden. Har nästan aldrig varit intresserad av heliga musikaliska kor och har alltid resonerat som så att när det släpps så fantastiskt mycket bra ny musik, varför inte helt enkelt upptäcka denna istället.