Sitter här och lyssnar på Harry Belafonte

[Bill50x]

...och det låter fantastiskt bra. Eftersom jag inte har skivomslaget tillgängligt (strömmar från datorn) så var jag nyfiken på när blues-skivan spelades in. Harry låter lite ung, inte riktigt så hes som han brukar. Döm om min förvåning när jag såg att skivan släpptes 1958!

Alltså, den är snart 60 år gammal och låter bättre än det mesta som är släppt den sista 10-årsperioden. Egentligen är det bedrövligt, å andra sidan har man något att glädjas åt.



/ B

[darkg]

Ja, ibland blir man lite ställd. Hur kan en del gamla inspelningar vara så bra!

[lennartj]

Även liveinspelningarna med Harry Belafonte i Carnegie Hall från 1959 och 1961 är osannnolikt bra, jag har dem bl.a på tidiga vinylutgåvor, den ena i både mono och stereo, men de är båda uppenbart basfattiga. Jag måste höja basen ca. 10 dB för att de klangligt ska låta likt sentida digitala om-mastringar.

Är Belafonte sings the blues också i stereo?

[Bill50x]

Även liveinspelningarna med Harry Belafonte i Carnegie Hall från 1959 och 1961 är osannnolikt bra, jag har dem bl.a på tidiga vinylutgåvor, den ena i både mono och stereo, men de är båda uppenbart basfattiga. Jag måste höja basen ca. 10 dB för att de klangligt ska låta likt sentida digitala om-mastringar.

Är Belafonte sings the blues också i stereo?

Ja. I 24/192 format från HD Tracks. Ca 20 dB crest med MasVis.

/ B

[sprudel]

Den ska jag skaffa. Han har en makalös röst!

[oa51]

Kul! Jag köpte RCA stereo - inspelningen på LP från -60 för 10 kr på loppis i förra veckan "Belafonte returns to Carnegie Hall"Riktigt bra!

[hifikg]

Lyssnar på 24/192 antagligen från HD Tracks, och nog är det stereo. I varje fall är ljudbilden mycket bred och instrumenten lirar i olika kanaler, har svårt att tro på mono. Fast mono kan låta väldigt bra det också, så osvuret är väl bäst. Lirar på världens bästa engelska högtalare i afton, de kanske luras.

[lennartj]

. Lirar på världens bästa engelska högtalare i afton, de kanske luras.

Pröva lurar om du tror att Quad'arna luras!

[Almen]

Slutet på 50-talet (och kanske början på 60-talet) verkar ha varit några guldår vad gäller inspelningskvalitet. Vad det nu beror på.

Kind of Blue med Miles Davis är ju ett annat lysande exempel från 1958.

[lennartj]

På den tiden tror jag att man ansåg sig ha råd att lägga ner mycket mer tid på repetitioner och att inspelningsteknikerna hade mycket mer att säga till om, både beträffande musikernas inbördes placering och de relativt få mikrofonernas.
Dessutom var ju de rörbestyckade stereomixerborden alldeles nya och fräscha då och rören likaså.
Än idag går det ju att uppbringa NOS-rör från 1950-60 talen som de riktiga nördarna är beredda att betala fantasisummor för.

Ett skivtips:

Duke Ellington And His Orchestra, Ellington*, Strayhorn*, Tchaikovsky* ‎– The Nutcracker Suite
Label: Philips ‎– 847 048 BY, Philips ‎– SBBL 594, Philips ‎– 847048BY, Philips ‎– SBBL.594
Format: Vinyl, LP, Album, Stereo
Country: UK
Released: 1960
Genre: Jazz, Classical

Normalt avskyr jag "uppjazzade" klasssiker, men detta är ett lysande undantag, tycker jag.

[Bill50x]

På den tiden tror jag att man ansåg sig ha råd att lägga ner mycket mer tid på repetitioner och att inspelningsteknikerna hade mycket mer att säga till om, både beträffande musikernas inbördes placering och de relativt få mikrofonernas.
Dessutom var ju de rörbestyckade stereomixerborden alldeles nya och fräscha då och rören likaså.
Än idag går det ju att uppbringa NOS-rör från 1950-60 talen som de riktiga nördarna är beredda att betala fantasisummor för.

Jag gissar också att det fanns en annan inställning till ljudproduktion då. Man ville helt enkelt återge den ursprungliga händelsen så bra det gick. Idag räcker inte det utan delar av musiken skapas i post-produktionen. Dvs den inspelade musiken är bara en liten bit på vägen, resten "fixas" i mix och mastring.

/ B

[PerStromgren]

På den tiden tror jag att man ansåg sig ha råd att lägga ner mycket mer tid på repetitioner och att inspelningsteknikerna hade mycket mer att säga till om, både beträffande musikernas inbördes placering och de relativt få mikrofonernas.
Dessutom var ju de rörbestyckade stereomixerborden alldeles nya och fräscha då och rören likaså.
Än idag går det ju att uppbringa NOS-rör från 1950-60 talen som de riktiga nördarna är beredda att betala fantasisummor för.

Jag gissar också att det fanns en annan inställning till ljudproduktion då. Man ville helt enkelt återge den ursprungliga händelsen så bra det gick.

Ursprunglig? Jojo... Lyssna på reverben i "In the Evening, Mama"! Dom kunde allt få till det då också!

[Bill50x]

Ursprunglig? Jojo... Lyssna på reverben i "In the Evening, Mama"! Dom kunde allt få till det då också!

Jo, eko var väl bland de första trixen man gav sig på. Antingen via en bandspelare med flera avspelningshuvuden i rad efter inspelningshuvudet. Då kunde man styra ekot ganska bra. Eller så byggde man en "hisstrumma" på ett par våningar och satte en högtalare i ena änden och en mikrofon i den andra.

Men, man ville få det låta verkligt, det är min poäng. Att man sedan inte alltid lyckades är en annan sak.

Red Norvo Quintet är en annan grupp som spelades in på nyårsafton 1959 med en 3-kanalsbandspelare, ett hemmabygge med rör. Det låter också helt fantastiskt med STOR dynamik. Lite rund i botten men det stör inte. Har inte du fått den av mig förresten?

The Beatles var ju tidigt ute med att förvränga ljud men de arbetade med en kanal eller instrument i taget, de gav sig inte på hela mixen. Jag läste någonstans en beskrivning hur dom bar sig åt med vissa låtar, ganska avancerat med tape-loopar på ett par meter och band som gick baklänges osv.

/ B

[PerStromgren]

Ursprunglig? Jojo... Lyssna på reverben i "In the Evening, Mama"! Dom kunde allt få till det då också!

Jo, eko var väl bland de första trixen man gav sig på. Antingen via en bandspelare med flera avspelningshuvuden i rad efter inspelningshuvudet. Då kunde man styra ekot ganska bra. Eller så byggde man en "hisstrumma" på ett par våningar och satte en högtalare i ena änden och en mikrofon i den andra.

Men, man ville få det låta verkligt, det är min poäng. Att man sedan inte alltid lyckades är en annan sak.

Red Norvo Quintet är en annan grupp som spelades in på nyårsafton 1959 med en 3-kanalsbandspelare, ett hemmabygge med rör. Det låter också helt fantastiskt med STOR dynamik. Lite rund i botten men det stör inte. Har inte du fått den av mig förresten?

Den var nog inte den inspelningen, för det är väl med Frank SInatra?

[Bill50x]

Red Norvo Quintet är en annan grupp som spelades in på nyårsafton 1959 med en 3-kanalsbandspelare, ett hemmabygge med rör. Det låter också helt fantastiskt med STOR dynamik. Lite rund i botten men det stör inte. Har inte du fått den av mig förresten?

Den var nog inte den inspelningen, för det är väl med Frank SInatra?

Nej nej nej. Du har den uppenbarligen inte... fast nu har du

/ B

[PerStromgren]

Red Norvo Quintet är en annan grupp som spelades in på nyårsafton 1959 med en 3-kanalsbandspelare, ett hemmabygge med rör. Det låter också helt fantastiskt med STOR dynamik. Lite rund i botten men det stör inte. Har inte du fått den av mig förresten?

Den var nog inte den inspelningen, för det är väl med Frank SInatra?

Nej nej nej. Du har den uppenbarligen inte... fast nu har du

Tack, tack! De lirar här nu i mitt vardagsrum!

[NisseGandhi]

Jag hittade Harry Belafonte - Excerpts from the Belafonte Carnegie Hall Concert
på loppis idag för 15:-.
Skapligt skick, låter riktigt hyfsat.

På skivan står A"new Orthophonic" High Fidelty Recording, någon som vet
om detta är någon speciell inspelnings teknik, eller bara
marknadsförings mumbo jumbo?

[lennartj]

Jag hittade Harry Belafonte - Excerpts from the Belafonte Carnegie Hall Concert
på loppis idag för 15:-.
Skapligt skick, låter riktigt hyfsat.

På skivan står
någon som vet
om detta är någon speciell inspelnings teknik, eller bara
marknadsförings mumbo jumbo?

Jag kunde inte låta bli att googla lite.
Det är väl en monoutgåva?
Runt 1960 kunde man inte gravera stereoskivor som var kompatibla med monoskivspelare, som de flesta hade, och därför var tvungna att köpa monoutgåvan.
Enligt http://forums.stevehoffman.tv/threads/what-is-a-orthophonic-recording.34643/
lanserades beteckningen A"new Orthophonic" High Fidelty Recording av RCA redan 1925 för elektriska inspelningar, som var ett gigatiskt framsteg i förhållande till de tidigare akustiska inspelningarna.