petersteindl skrev:Spelar Musica Antiqua Köln med korrekta tempi? Eller är tempo inte angett i noterna?
Före "Beethoven" ungefär... så blir det knepigt att tala om korrekt tempo. Eftersom det inte fanns metronomer
som accepterat verktyg. Ludde var själv med att utveckla en praktiskt användbar sådan eftersom han tyckte
det var väldigt viktigt att hans låtar framfördes i rätt fart.
Så talar vi Musica Antiqua Köln, som huvudsakligen spelar 1600- och 1700-talsmusik, så blir det mer knepigt.
Jag tog med dem snarare som ett exempel på rytmisk pregnans, sväng och tighthet i spelet.
(i samband med en intervju med ledaren Reinhard Goebel, hade vi ett långt och intressant privat samtal om de parametrarna)
I äldre musik får man förlita sig på tempobeteckningar. Men då uppstår frågan: Hur snabbt
är andante?
Då kliver snarare utförar-forskare in i bilden. Man tittar på danstempi t.ex. hur dansar man Gavott, Gigue, Menuett, utan att snubbla eller sega ihop?
Vilka tempi är rimliga på Bach-verk avsedda att framföras i Thomaskyrkans akustiska miljö i Leipzig utan att det blir gröt av alltihop?
Sådana saker.
Men... en intressant, mer metronomisk manick som ger tydliga ledtrådar, är de otal samtida speldosor som tillverkades med kända kompositörers melodier.
Om flera speldosor från olika tillverkningsplatser, med olika mekanisk konstruktion, spelar samma Mozartstycke i nära samma tempo. Så är det i alla fall
en ledtråd. Nästan facit.
En sak som man därigenom kommit fram till är t.ex. att de flesta Mozartverk då sannolikt spelades mycket snabbare än vi gör idag.
Sen det du beskriver som olika tempi i samma låt..? Det kan ibland vara angivet i noterna. "Här byter vi tempo". Men jag förmodar att du främst avser
mindre temposkiftningar inom en angiven ram. Det skrev jag tidigare. Alltså det som kallas agogik. Små rusningar och inbromsningar, frasering och dynamik. Det är ju en naturlig del i ett framförande/tolkning. Och går egentligen inte att undvika ens om man spelar till "klick". Vilket är vanligt nuförtiden. Exakt till "klick" kräver oftast efterredigering - vilket oftast görs om saker spelas fysiskt. Programmerad musik slipper det steget...
Det där kan man laborera med i modern musikproduktion genom att ändra klick-farten genom en låt. Även om det rätt sällan görs.
Det lustiga är att resultatet kan upplevas som att musiken går mer i takt hela låten än om den verkligen gjorde det. Musik är kul!
Att öva till klick eller metronom är kanonnyttigt, och väldigt svårt i början. Framför allt får man en inblick i var man själv rusar eller bromsar,
utan att man tänker på det, helt omedvetet. Att spela "metronomisk" är sällan eftersträvansvärt - men att öva på det, är utvecklande.
En intressant grej är att f.a. amatörorkestrar nästan garanterat spelar fortare när de spelar starkare. En styrkeökning innebär i stort sett alltid även en tempoökning. Det finns förstås hos proffs också, men i mindre grad och de har ofta övat på att INTE, med automatik, göra så.
Nåja, huvudfrågan kvarstår: Varför anses det ok att spela Beethoven i ett annat tempo än han anger, men inte med andra toner än de han skrivit?
--- Ogjort producerar ljud av allehanda slag - oftast radioprogram --- ogjort.com ---