HiFi-avundsjuka!

[phloam]

När jag ser hur det kan uppstå smågnabb och annat tjafs här på forumet, så tänker jag ibland - kan det ha att göra med en undertryckt frustration som bygger på misstanken om att andra har en anläggning som låter bättre, är dyrare, finare, snyggare, coolare osv än din?

Då är min undran - hur dealar _du_ med hifi-avundsjuka??

[Harryup]

Jag tycker det är helt ok att vara avundsjuk, om man bara inte missunnar den andre vad han eller hon har uppnåt.

[Vee-Eight]

Tror det oftast handlar om sårad stolthet.

[norman]

Jag tror det oftast handlar om att man helt enkelt inte gillar ljudet hos vissa anläggningar, man är ju olika och gillar olika saker helt enkelt. Sen kan det förståss ibland bero på avundsjuka också men jag tror det är ganska ovanligt ändå. (och när någon inte gillar ljudet hos ens dyra stereo så blir man kanske lite sur och bråket är igång, sårad stolthet som v8 uttrycker det stämmer väl rätt bra.)

[Mayro_inaktiv]

tror det inte beror på endast avund. Möjligen dumhet. Samt ej accepterande för att man INTE innehar rätten till "sanningen"..

fast det faller väl inom ramen för dumhet det med iofs.. ...

[Jara]

Jag är inte avundsjuk längre. Köpte mig en 668:a idag...

[Birger]

Här inne finns nog ingen avundsjuka. Dom flesta har ju Pioneer dvd + Denon recivier och ett par Pip.

Jag måste säga att jag inte är avundsjuk på en sådan rigg eftersom jag ju har råd med den om jag skulle vilja

[subjektivisten]

När jag ser hur det kan uppstå smågnabb och annat tjafs här på forumet, så tänker jag ibland - kan det ha att göra med en undertryckt frustration som bygger på misstanken om att andra har en anläggning som låter bättre, är dyrare, finare, snyggare, coolare osv än din?

Då är min undran - hur dealar _du_ med hifi-avundsjuka??

Varför skulle jag vara avunsjuk på att någon slänger pengarna i sjön över kablar som inte gör ett enda dugg extra än vanliga billiga? Att folk är dumma gör inte mig avundsjuk iaf. Problemet är när dessa människor, som lever i placobotisien, får höra att deras kung är naken och har inga kläder. Då går dom med i placeobotisiens arme och slåss för sin tro på att kungen inte alls är naken. Vi har ju några exempel på dessa här.

[Flint]

Problemet är när dessa människor, som lever i placobotisien, får höra att deras kung är naken och har inga kläder. Då går dom med i placeobotisiens arme och slåss för sin tro på att kungen inte alls är naken. Vi har ju några exempel på dessa här.

Du verkar trots allt ha en ganska bra personlig sjukdomsinsikt.

[phloam]

Jag är inte avundsjuk längre. Köpte mig en 668:a idag...

...försöker du göra mig avundsjuk va?

Edit: fast jag klarar mig genom att inte ens veta vad en 668 är Eller så får man köpa sig en 75:a som tröst?

[phloam]

Varför skulle jag vara avunsjuk på att någon slänger pengarna i sjön över kablar som inte gör ett enda dugg extra än vanliga billiga? Att folk är dumma gör inte mig avundsjuk iaf. Problemet är när dessa människor, som lever i placobotisien, får höra att deras kung är naken och har inga kläder. Då går dom med i placeobotisiens arme och slåss för sin tro på att kungen inte alls är naken. Vi har ju några exempel på dessa här.

Jo iofs, men man kan väl vara avundsjuk utan att det har med dyrkablar eller placebo att göra?

Det kan ju vara tvärtom, att nån har invsterat jättemycket tid och pengar och så kommer nån med en kombination som bara är ballare. Eller nåt.

[Morgan]

Analysen om kejsarens armé som tågar framför kejsaren och skanderar att han inte är naken kan mycket väl stämma. Vi har ett antal MYCKET högljudda (och i förekommande fall otrevliga) exempel i den falangen.

Men vi skall nog inte bortse ifrån att det på faktiskt.se inte rör sig om något ensamt gossebarn som skrattar åt att kungen är naken, utan att vi är en ganska högljudd skrattkör som står och gapskrattar åt dem som inte ser att kejsaren faktiskt är naken. Attityden även från denna sida kan ibland te sig väl hård.

På det hela taget tycker jag att forumet har varit mycket trevligt ett tag. Det börjar bli mer käbbel nu igen, men det har varit lugnt ett par månader, om man bortser från piP-mätningstråden. De flesta debatter med högt tonläge är ju rent vänskapliga tillställningar.

[Flint]

Vill Morgan kanske antyda att mitt intåg i sommarhagen har förändrat stämningsläget i densamma?

[phloam]

På det hela taget tycker jag att forumet har varit mycket trevligt ett tag. Det börjar bli mer käbbel nu igen, men det har varit lugnt ett par månader, om man bortser från piP-mätningstråden. De flesta debatter med högt tonläge är ju rent vänskapliga tillställningar.

Ok, men anser du att detta beror på undertryckt avundsjuka?

Om man retar sig på vissa företeelser.... vad kan det bero på?

[Kaffekoppen]

Konstigt om man skulle vara avundsjuk på någon för att de har bättre stereo. Jag kan glädja de flesta här med att jag har TVn som enda ljudkälla hemma nu. Alla här torde ha bättre.

[subjektivisten]

Du verkar trots allt ha en ganska bra personlig sjukdomsinsikt.

Ja, du verkar inte ha någon instikt alls.

mvh

[DQ-20]

Då är min undran - hur dealar _du_ med hifi-avundsjuka??

Livet är hårt och orättvist. Sen dör man.

/D

[Flint]

Jag tror att det finns massor med avundsjuka inom HiFi, men ännu mer förakt för det man tycker är fel HiFi. Man kan tävla i prylar och utrustning, men också i ideologi, värden och data. Den senare kategorin verka ha mest förutfattade meningar eftersom den anser sig ha rätt just ideologi. Min avundsjuka är att jag hellre skulle vilja ha pengarna som vissa lägger ner på sina ljudprylar. Jag skulle göra något vettigare med dom.

[phloam]

Vill Morgan kanske antyda att mitt intåg i sommarhagen har förändrat stämningsläget i densamma?

Ditt intåg i denna tråd har i alla fall förändrat stämningsläget i densamma, inte sant?

Kan ni sluta tjafsa nu, jag tycker ni verkar lite... avundsjuka på nåt?

[Flint]

Du verkar trots allt ha en ganska bra personlig sjukdomsinsikt.

Ja, du verkar inte ha någon instikt alls.

Det är jag tacksam för, för den dumheten är mycket befriande.

[Flint]

Kan ni sluta tjafsa nu,

Javisst.

[tvett]

Visst vore det roligt med ett dedikerat rum med bra skärm etc för filmnjutande...

Men de enda jag är avis på är de som har kunskap och kunnande att skapa eget. De som kan bygga supersnygga högtalare etc

[Morgan]

Vill Morgan kanske antyda att mitt intåg i sommarhagen har förändrat stämningsläget i densamma?

Nej, för bövelen Flintan. Det är bara roligt. Visst förändrar din närvara stämningsläget, men jag uppfattar inte förändringen som till det sämre, utan som att vi får en välbehövlig finne i röven (vi sitter så slött annars). Provokationer med glimten i ögat och med lite ödmjukhet som lyser igenom är bara upplyftande! Känn dig inte utpekad av mig. *kompis*

[Kaffekoppen]

Ja, det är säkert kul för er som inte är utsatta.

[Flint]

Morgan
Va bra. Blev nästan orolig där ett tag. Man vill ju inte störa vare sig dina aktiviteter med sittmuskeln eller forumets moraliska status.

[Kaffekoppen]

Den moraliska ordningen får du hjälp att förändra. Din svans hjälper till.

[Flint]

Kaffekoppen. Frid på dig ett tag.

Nu får ni klara er utan mig ett tag. Jag ska simulera FET-steg och det är inte det lättaste. Dessutom vill jag inte förstöra den här tråden också.

[Morgan]

På det hela taget tycker jag att forumet har varit mycket trevligt ett tag. Det börjar bli mer käbbel nu igen, men det har varit lugnt ett par månader, om man bortser från piP-mätningstråden. De flesta debatter med högt tonläge är ju rent vänskapliga tillställningar.

Ok, men anser du att detta beror på undertryckt avundsjuka?

Om man retar sig på vissa företeelser.... vad kan det bero på?

Nope - inte avundssjuka, men kanske mer på det närbesläktade mindervärdeskomplexet. Här förs många diskussioner på en nivå som kräver en del självstudier för att förstå, och det kan hända att den som inte alls förstår diskussionen sakinnehåll bara läser dess gliringar och otrevligheter och blir agiterad av det. Vidare kan en del av problemet vara att vi faktiskt har personer här med vissa attitydproblem (som tycker det är OK att slå folk på käften om man blir förolämpad och liknande), vilket i kombination med vissa åsikter gör att de ständigt söker konflikt och konfrontation. Upplagt för bråk.

[Kaffekoppen]

Kaffekoppen. Frid på dig ett tag.

Nu får ni klara er utan mig ett tag. Jag ska simulera FET-steg och det är inte det lättaste. Dessutom vill jag inte förstöra den här tråden också.

Trendbrott!! Lycka till med simuleringen iallafall. Mer sånt av dig.

[IngOehman]

Med risk att göra sig impopulär vill jag föreslå en definition.


Avudsjuka är den sunda känsla man får när man ser någon som har något - kan något eller är något som man själv vill ha, kunna eller vara!
En helt igenom konstruktiv känsla som när den är som bäst bidrar till att man ser till så att det blir så! Ibland går det inte, men avundsjukan kan fortfarande vara en sorts respekt mot den man känner den för.


Missunnsamhet är den perverterade avarten - något vissa tycks känna när de ser någon som har något, kan något eller är något, som de vill ta ifrån personen!
En helt igenom destruktiv känsla när den är som värst bidrar till att man ser till så att det blir så (alltså att förstöra för någon annan).


---

Jag tror nog att även missunnsamhet grundar sig i att de som känner missunnsamheten själv innerst inne vill "ha, kunna eller vara" - men att något har slagit slint således att de inbillar sig att de är halvvägs dit (eller rent av har nått målet) när de förstört för den som hade, kunde eller var.

Egna svårigheter tycks även ofta få missunnsamheten att växa sig värre.

Kanske för att de som känner sig okunniga och obegåvade och framförallt de som har dåligt självförtroende - inte kan se sig själv i den goda sitsen - och de som inte tror på sin egen framgång kan ju inte ta tag i "den goda avundsjukan" för att förverkliga sina egna drömmar.

Så, det enda jag vill ta ifrån folk är deras dåliga självförtroende - för jag tror det är missunnsamhetens största källa. Många med dåligt självförtroende känner sig dock bara provocerade om man säger: "-Du kan!", till dem när man vet att de kan.

Knepigt.

- - -


Hursomhelst: Till frågan:

Jag är ofta avundsjuk på folk för saker de har, eller det de kan (i synnerhet när de talar många språk, vilket jag verkligen skulle vilja kunna! ) - men avundsjukan är en av mina största inspirationer och drivkrafter för att göra goda saker - både för både mig själv och andra!

Jag är aldrig missunnsam, utan är glad över varje sak som skänker någon annan glädje. *


Tyvärr ser man missunnsamhet och ovänlighet alldeles för ofta här i världen. Missunnsamhet finns till och med som ett basalt element i vissa politiska inriktningars politiska skolnin - vilket gått så långt att de i missunnsamhet tränade inte ens förstår att det är missunnsamhet som driver dem, eller varför det är fel.

(Exempel - den känsla som vissa känner mot förre stadsministern på grund av hans billiga boende, var ett typiskt fall av missunnsamhet. Själv är jag glad om han har det bra!)


Tycker det är bra att inte blanda ihop orden, för ihopblandning gör det lätt att tala om varandra.


Jag tror även att väldigt många av alla de otrevligheter som setts på faktiskt och på andra diskussionefora har med just missunnsamhet att göra, och inte med avundsjuka.

Tyvärr förekommer det nog en hel del äkta troll/psykopater, det vill säga människor som tycker om att göra andra illa, som lever för att med sina inlägg skada någon annan och se dem lida - de som inte bryr sig om troll (jag är avundsjuk på en förmågan) tröttnar trollen på snabbt.

Men i förekommande fall så kommer förstås de oprovocerade elakheter som startar konflikter från de människor som har personliga problem (eftersom de som inte är lyckliga har en tendens att vara mycket mera missunnsamma).
Ofta ser det då ut som om det är en försvarsreaktion - ett sätt att projicera deras egen olyckas orsak, på dem (jävlar) som verkar vara lyckliga.

Om all missunnsamhet kunde upphöra skulle världen bli en mycket bättre plats.


Vh, iö

- - - - -

*I vissa fall kan jag dock såklart tycka att folk fått saker "på fel sätt".

Även tjuvar och bedragare unnar jag allt väl, men - om deras väl är baserat på att de tagit från någon annan med våld eller bedräglig list, så tycker jag ju att de skall lämna tillbaka. Deras väl byggde ju på deras missunnsamhet och oempati.

Jag unnar ju mera den rättmätiga ägaren till saken, att ha saken.

[Kaffekoppen]

NU skall jag nog faktiskt smöra (även om smöra ofta innebär okritiskt ryggdunkande - dock inte i det här fallet)

Håller med till 100% och önskade att jag kunde göra mer gott än jag mäktar med.

[Max_Headroom]

Nåt som stör mig är när folk med riktigt fina grejjor sitter och lyssnar på skitdålig musik. Pärlor för svin, liksom.

Det för mig in på ett nytt ämne, med en omröstning. Var redo!

[Svante]

Med risk att göra sig impopulär vill jag föreslå en definition.


Avudsjuka är den sunda känsla man får när man ser någon som har något - kan något eller är något som man själv vill ha, kunna eller vara!
En helt igenom konstruktiv känsla som när den är som bäst bidrar till att man ser till så att det blir så! Ibland går det inte, men avundsjukan kan fortfarande vara en sorts respekt mot den man känner den för.


Missunnsamhet är den perverterade avarten - något vissa tycks känna när de ser någon som har något, kan något eller är något, som de vill ta ifrån personen!
En helt igenom destruktiv känsla när den är som värst bidrar till att man ser till så att det blir så (alltså att förstöra för någon annan).

Håller med om sakfrågan, men ser en liiiten liten möjlighet att göra en orddebatt av även detta...

Alltså, jag skulle vilja säga att avund kan var sunt, precis som beundran, men att när det blir sjukligt så blir det avundsjuka. Det hörs ju på ordet att det är nåt sjukt. Man blir avundsjuk, i stället för att bara känna avund.

Men det är kanske inte så viktigt med orden i alla fall.

[Kaffekoppen]

Jo, ibland. Inte i det här fallet hoppas/tror jag eftersom poängen nog gick fram.

[phloam]

Jag tycker det är helt ok att vara avundsjuk, om man bara inte missunnar den andre vad han eller hon har uppnåt.

hmm... kan man alltså vara avundsjuk helt utan minsta missunnsamhet?

[Vigor]

Fenomenet Internet är ju bra på många sätt och vis - nästan alla faktiskt, men det faktum att man tämligen anonymt kan bete sig som en skitstövel hör väl till nackdelarna. Jag tror att många mister sin mänskliga empati och vilja att förstå andras synsätt. Det är så lätt att glömma att man faktiskt har med riktiga människor att göra när man bara ser en larvig avatar och ett obegripligt nickname.

Många har ett överdrivet stort behov av att uttrycka sig – mycket större än deras behov av att få intryck. Men vad vinner man på att tjafsa om oväsentligheter med främlingar? Man vet ju redan vad man själv tycker. Ens egna åsikter torde väl vara ganska ointressanta för en själv – inte närmelsevis lika intressanta som andras!

Det bästa som finns är ju när man ger sig in i en diskussion med en åsikt och tar sig ur den med en helt annan! Då har man vuxit och lärt sig något.

Så till alla er som aldrig missar ett tillfälle till batalj på Faktiskt.se: Vi vet att ni bara försöker kompensera för det faktum att ni i det verkliga livet aldrig ens vågar mucka gräl med grannens hamster. Get over it! Kom med något som kan vara intressant, roligt och lärorikt för andra eller håll snattran!

PS. Man bör aldrig mucka med hamstrar – de lämnar en alltid gråtandes i fosterställning.

[mapem]

Jag är djupt avundsjuk på dem som kan spela ett instrument eller sjunga bra, för det kan inte jag. Jag kan bara klinka lite och småknäppa lite på en gitarr, och min sång passar inte ens i badrummet.

Men jag beklagar dem som slänger förmögenheter på HIFI-anläggningar som ändå bara är marginellt bättre än den billiga som t ex jag har. Tänk vad mycket annat kul man kan slänga pengarna på. Skivor och konsertbesök till exempel.

[phloam]

Jag är särskilt intresserad av hur ni _bearbetar_ den eventuella hifi-avund ni känner! Tappar ni en drink i kompisens nya fina slutsteg? Låter husets katt klösa membranen så det blir dags för uppgradering?

Kanske inte så konkret... men hur tänker ni?

[Kaffekoppen]

Jag känner avund, men absolut inte missundsamhet. Så jag åker väl hem till kompisen och dricker upp hans vin och lyssnar på hans anläggning. Då får jag ju fika och han står för elräkningen.












Nä, oftast konstaterar man väl att man har olika prioriteringar i livet.

[phloam]

Så jag åker väl hem till kompisen och dricker upp hans vin och lyssnar på hans anläggning.

M.a.o., fyllan värmer bäst?

[Flint]

Alkohol är dist. Även om värdena mäts i promille i blodet är verkan påfallande stor. Tar även lång tid att f/e-testa.

[Bill50x]

Sk ledande fråga.

1) Jag tror inte smågnabbet har med avundsjuka att göra
2) Jag behöver inte "deala" med någon avundsjuka därför att jag inte har någon.

Andra har dock nämnt viktigare, framför allt ur min synvinkel, troligare anledning till att diskussionerna blir väl heta ibland.

Bara det faktum att många av oss hänger här och diskuterar istället för att göra något annat berättar väl om att vi kanske inte är "normal-svensson" utan ett gäng som gärna slänger käft

Många här har ett ordentligt djupt och seriöst intresse i musik och musikåtergivning. Lyssnar mycket, testar mycket, springer i affärer och hos likasinnade för att utvärdera nya och gamla grejor och så vidare. Många skapar seig en relativt fast bild av vad dom föredrar och gillar, andra kanske flummar omkring lite mer. Gemensamt är dock att vi tror på ljud och ljudkvalité av olika anledningar och med olika värdegrund. Får man detta ifrågasatt är det lätt att resa taggarna utåt, om man är den människotypen.

Framför allt på ett forum där man "bara" möts via tangentbordet. Alla är inte duktiga på att skrivledes förklara exakt vad man tycker, det är lätt att missuppfatta skriven text oakompanjerad av mimik och tonfall osv.

Några få, här ytterst få, har inte heller fattat att man ska bete sig lika trevligt och omdömesgillt här som IRL. Det finns dom som tror att det inte spelar någon roll vad man skriver här.

De få gånger jag träffat folk härifrån IRL har jag alltid, utan undantag, enbart fått positiva erfarenheter. Även av dom som här på forumet ibland svävat ut i märkliga kommentarer och rena dumheter. Jag inbegriper mig själv i denna grupp här på forumet, hur jag uppfattas IRL får andra ha synpunkter på.

Jag kan däremot ha förståelse för om inte alla, speciellt nytillkomna, uppskattar den ibland tillspetsade tonen som förekommer i de rena tekniktrådarna. Personligen tror jag det är bättre att starta en ny diskussionstråd ifall en tråd ser ut att haverera.

I alla fall jag skulle undra om jag hoppar in i en tråd med rubriken "Rippa mp3" och den mest handlar om vilka klantar alla är om dom laddar hem musik

Men allra mest uppskattar jag det fria informationsutbytet här på Faktiskt. Den styrning/moderering som finns är precis lagom och ger mycket utrymme för debattglada personer. Det ger mervärde åt ett forum, som i jämförelse med vissa andra, faktiskt består av människor med kött och blod istället för anemiska nördar som snöat in på fyrkantiga kablar

Avundsjuk? Icke!

/ B

[IngOehman]

Jag tycker det är helt ok att vara avundsjuk, om man bara inte missunnar den andre vad han eller hon har uppnåt.

hmm... kan man alltså vara avundsjuk helt utan minsta missunnsamhet?

Absolut! Jag kan. Vill rent av (enligt den definition jag föreslagit) påstå att det är olämligt att förväxla begreppen.

Avund (eller avundsjuka, trams-Svante! ) är en känsla av att man vill ha. Missunnsamhet är en känsla av att man ogillar att någon annan har.

Exempel:

1. Jag blev så avis (=avundsjuk) på dig för din nya bil att jag köpte en kul ny bil jag också! [Avund = Positiv drivkraft ]

2. Jag blev så missunnsam på hans nya bil att jag repade den med nyckeln till mitt cykellås!) [Missunnsamhet = Negativ drivkraft ]

Jag är särskilt intresserad av hur ni _bearbetar_ den eventuella hifi-avund ni känner! Tappar ni en drink i kompisens nya fina slutsteg? Låter husets katt klösa membranen så det blir dags för uppgradering?

Kanske inte så konkret... men hur tänker ni?

Det där lät som om det är missunnsamhet du talar om, och inte avundsjuka, eller?


Vh, iö

[Kaffekoppen]

Tar även lång tid att f/e-testa.

Faktum är att alkohol säkerliggen kan klassas som förstörande för finlyssningsstunden, men ett gott rött vin och nersjunken i soffan ger en så soft feeling att det skiter jag i

[Kaffekoppen]

OT:

hmm... kan man alltså vara avundsjuk helt utan minsta missunnsamhet?

Absolut! Jag kan. Vill rent av (enligt den definition jag föreslagit) påstå att det är olämligt att förväxla begreppen. Vh, iö

Skall vi ordbajsa tycker jag inte att avund och avundsjuka är samma sak. Avundsjuka är när avund övergått i ett sjukdomstillstånd vilket ofta leder (men inte måste) till missundsamhet.

[phloam]

Skall vi ordbajsa tycker jag inte att avund och avundsjuka är samma sak. Avundsjuka är när avund övergått i ett sjukdomstillstånd vilket ofta leder (men inte måste) till missundsamhet.

Det ligger helt i linje med trådämnet - blir du sjuk av för mycket avund, så att du t.om. blir missunnsam? Och hur behandlar du i så fall denna sjuka hos dig själv??

[flateartharn]

När det gäller faktiskt.se finns det vissa företeelser jag retat mig på som är mera ordningsfrågor. Men what the f*ck, ska man reta sig på allt sånt hinner man ju inte lyssna på nån music så jag har lagt ner det där nu. Framförallt ska man inte tycka illa om folk som tycker om musik - åtminstone inte bara för dom bara har lite korkade åsikter om apparater (som man normalt har på faktiskt.se ;:))

Jag som är old-skool anorak/flat-earther har egentligen inte nåt gemensant med nån här på faktiskt.se. Så tänkte jag först men det stämmer inte. De flesta här tycks precis som jag ogilla när grejor är omotiverat dyra och när man försöker pungslå folk som vill lyssna på musik med kvalitet hemma. Men jag gör mest nedslag på faktiskt för att se om det diskuteras nåt kul. Jag har inte mycket till övers för dagens Linn/Naim ska jag tillägga.

Jag retar mig faktiskt just nu mest på mig själv för jag köpte Naims HiLine-kabel för 7500kr. Sure - den låter bra. Men av ren princip tycker jag det är fel. Dessutom tycker jag inte att den spelar musik bättre än den gamla vanliga enkla kabeln så jag funderar på att byta tillbaka och sälja den. 7500kr för en kabel är kanske inte så faligt om man tänker sig Naims 500-serie (CD-spelare, försteg, slutsteg, högtalare kostar vardera 200.000kr++). Men en sån anläggning riktar ju sig inte till musikentusiaster utan i huvudsak till folk med pengar som vill försöka köpa till sig (livs)kvalitet. Tyvärr har även "vanliga" människor låtit sig dras med i den hetsen och på Naims forum har det funnits skräckbekännelser från medmänniskor som nära nog offrat familjen när de lånat pengar för att köpa nån komponent ur 500-serien.

Men jag är vare sig avundsjuk eller missunsam på t.ex de som har hela 500-serien. Jag skulle inte kunna lysna relaxat om jag lagt så mycket pengar. Det skulle gnaga i en - frågan opm det är värt pengarna - eftersom jag (efter att ha hört såna system) inte tycker prislappen är motiverad.

[Flint]

flateartharn
Det finns risk för att du själv uppfattas som lite besserwisser. Tippar att jag också uppfattas så av vissa. Vi får jobba på't.

[Kaffekoppen]

Jag tycker inte ni är det. Inte när ni har rätt

[Lundgren]

Lite avis blir jag när jag ser fina anläggningar med stora högtalare (Typ JMLabs Utopia), då jag (pga att det estetiska betyder mer nu) inte har plats till det längre.

Men det är välmenade avund

[Magnuz]

Jag har inte mycket till övers för dagens Linn/Naim ska jag tillägga.

Vad tar man sig till då som flatearthare? Är det gamla grejor som gäller, eller är det nya märken som tagit över tronen?

[IngOehman]

De här två inläggen hör inte ihop alls, men ändå ser det ut som om de gör det. Inlägg nummer två är alltså INTE skrivet i omedelbart anslutning till inlägg nummer ett (ehuru i nedanstående ordning).

Jag tror att det finns massor med avundsjuka inom HiFi, men ännu mer förakt för det man tycker är fel HiFi. Man kan tävla i prylar och utrustning, men också i ideologi, värden och data. Den senare kategorin verka ha mest förutfattade meningar eftersom den anser sig ha rätt just ideologi.

Min avundsjuka är att jag hellre skulle vilja ha pengarna som vissa lägger ner på sina ljudprylar. Jag skulle göra något vettigare med dom.

Nope - inte avundssjuka, men kanske mer på det närbesläktade mindervärdeskomplexet.

Här förs många diskussioner på en nivå som kräver en del självstudier för att förstå, och det kan hända att den som inte alls förstår diskussionen sakinnehåll bara läser dess gliringar och otrevligheter och blir agiterad av det.

Vidare kan en del av problemet vara att vi faktiskt har personer här med vissa attitydproblem (som tycker det är OK att slå folk på käften om man blir förolämpad och liknande), vilket i kombination med vissa åsikter gör att de ständigt söker konflikt och konfrontation. Upplagt för bråk.

Hoppas ingen blir agiterad nu...


Vh, iö

[IngOehman]

OT:

hmm... kan man alltså vara avundsjuk helt utan minsta missunnsamhet?

Absolut! Jag kan. Vill rent av (enligt den definition jag föreslagit) påstå att det är olämligt att förväxla begreppen. Vh, iö

Skall vi ordbajsa tycker jag inte att avund och avundsjuka är samma sak. Avundsjuka är när avund övergått i ett sjukdomstillstånd vilket ofta leder (men inte måste) till missundsamhet.

Mnjae.... Språkligt är det nog inte på det viset ändå. Det du skriver är en efterkonstruktion bara.

Avundsjuka är vad det heter, och det kan man i vissa språkliga sammanhang förkorta till bara avund, men inte i alla - för vad är man när man känner avund? Jo, man är helt enkelt... avundsjuk!

Eller vad menar de som tycker att det är disparata begrepp att man är när man känner avund?

Det finns helt enkelt inget annat adjetiv som beskriver känslan än ordet avundsjuk*. Däremot kan man förkorta substantivet avundsjuka till avund, om man vill.


Så, nej: Att känna avund är avundsjuka, vilket inte alls är samma sak som missunnsamhet.

Att vara missunnsam är något helt annat, det handlar ju inte längre om att själv vilja ha, utan att inte unna någon annan att ha.

Usch och fy för missunnsamhet!


Vh, iö

- - - - -

*Om man undantar ordet "grön" möjligen. Skall man använda det adjektivet för att beskriva avundsjuk måste man dock förtydliga, alltså istället för avundsjuk skriva "grön av avund".

[Kaffekoppen]

Tycker du har fel och jag har rätt.

.....Fast jag håller med om att missundamhet är fy och usch. Det måste verkligen vara närbesläktat med att man blivit bitter.

[phloam]

Alltså, nu handlade tråden inte om missunnsamhet!


Utan om att du kanske varit hos en kompis som har en coolare/dyrare/mer välljudande/smartare anläggning än dig, och frågan är huruvida du blir lite ledsen över att du inte lyckats lika bra med din. Ja ni fattar. Ribban höjs oväntat.

Följdfrågan blir vad ni gör åt saken; tar banklån, förtränger, kritiserar, ger upp, tar det med ro..... osv.

Om ni nu reagerar alls

[whiteLizard]

Så här var det:

Jag har ju piP, och har en kompis (Bongo-skalman) som då och då kommer över till mig och kanske har med sig en skiva eller 2.

Denna gång hade han med sig en skiva med en låt med skön och lågfrekvent basgång (tror det var trumma) som han ville höra med piP:s återgivning. Vi kom desvärre fram till att den basgången hördes i stort sett inte alls på mitt system, dvs frekvensen låg runt 30Hz skulle jag gissa.

Detta gjorde mig avundsjuk (med Ingvars definition, jag kan inte minnas att jag nånsin kännt missunsamhet) på att Bongo's system gick lägre i frekvens än mitt och gjorde att jag genast började planera basstöd till mina piP. Dessa planer har nu övergått i planer på pi60.

Men avundsjukan har nu svalnat lite och det ska nog bli en platt-tv innan inköp av pi60


EDIT:
Eventuellt uppskattar Bongo mer att bli kallad vid sitt riktiga namn som är Håkan

[krellmaster]

Jag kan bli lite avvis på dom som har dedikerade lyssningsrum där dom kan husera hur som helst med t.ex akustikbehandling å inte stör nån utan kan spela hur högt å länge dom själv vill.

[manw]

Kommer kanske så sent in i diskussionen så att det blir off-topic. Men det gäller hursomhelst ursprungsfrågan...

Låt mig tänka... näe tror knappast att jag skulle bli avundsjuk på någon annans HiFi-anlägning, känns inte tillräckligt viktigt för att jag skulle kunna bli det. Snarare kan jag bli lite "anti" mot hela den branshen med alla "förståsigpåare", ibland svindyra woodogrejer utan teknisk förankring, så jag vill stoppa fingrarna i halsen och vometera på det hela, eller i alla fall tappar intresset. Äkta ingenjörskonst är däremot ganska kul.

Är ganska nöjd med prylarna jag har. Min MidFi där jag samlat en hel NAD komponentanläggning begagnat, var faktiskt ganska kul att vartefter få tag på prylarna begagnat. Inget i det högre skolan, men funkar som en brukspryl.

Min HiFi är till största del DIY, där jag (enligt egen åsikt) lyckats skapa väljud genom andras och egen ingenjörskonst, och en hel del surplus. Känns faktiskt riktigt kul, just att kunna skapa något utan att det behövde kosta en förmögenhet. Egentligen var nog själva ingenjörskonsten roligast, och lite komiskt att många betalat svindyra pengar för samma prestanda "på fina gatan". I och för sig är nog de grejerna snyggare, men enligt mina egna ögon lyckades jag få det (för mina krav) tillräcklgt snyggt ändå.

Fast lite tråkigt kanske det var när jag hade en bekant hemma som ville höra en gammal skramlig rockplatta, och på finstereon lät det just... skramligt. Hon var ju van vid bashöjningen i sin Logitech subwoofer på datorn (med tämligen högt Q-värde), så hon tyckte det lät illa, det var för lite bas helt enkelt, eftersom det inte fanns på skivan. Eller om jag tänker efter så tråkigast tyckte jag nog var att min gäst inte kände sig belåten.

Är nog ganska bohemisk när det gäller prylar tror jag...

[Almen]

Gamla häxan Avundsjuka
lömsk som alla häxor bruka
tassar fram med steg så mjuka,
ryggen uti krum.
Andras glädje vill hon sluka,
girigt sluka, listigt sluka,
gamla snåla Avundsjuka,
stygg och ful och dum.

[MichaelG]

Med risk att göra sig impopulär vill jag föreslå en definition.

He, he - impopulär blir du inte så lätt hos mig i alla fall. Snarast roar det mig att betrakta dina olika försök att stöpa om språket. Såvitt jag kan förstå betraktas orden "avund" och "missunsamhet" synonymt av många människor. Detta tillsammans med att det mig veterligt dessutom är samma ord från början (Ex: "Sådana affwunsiuka Menniskior woro Juderna, som affwunte (dvs. missunnade) Hedningarna theres Vmwändelse.") gör att dina försök att göra egna definitioner av orden blir - just dina egna!

Och visst är det väl friskt med innovatörer! Men även om du inte behöver vara ense med mig i sak, så kanske vi kan enas om att det inte är helt okomplicerat när ord har olika betydelse för olika aktörer i en kommunikationsprocess.

Ordet "avund" blir vi alltså tvugna att i huvudsak använda synonymt med "missunsamhet". Detta torde ge att begreppet "avundsjuk" anger det förhållande som råder då missunsamheten blir patologisk. Den avund (som vi alla kan känna till och från) blir så stor, besvärande och rent av handikappande så att den kan beskrivas som ett sjukdomstillstånd.

Och det verkar ju inte så kul.

Nu är det emellertid så att begreppet avundsjuk (alltså det från början betydligt starkare än att känna avund) också har blivit relativt synonymt med "missunsam". Vilket ger att uttrycket "att känna avund" och "att vara avundsjuk" i allt väsentligt uttrycker samma sak i dag.

Hälsn. Michael

[Morello]

Avund och missunsamhet r mig veterligen samma sak. Avundsjuka är när det går över styr. Den konnotation som IÖ söker tillskriva begreppen känns tveksam.

[MichaelG]

[...] känns tveksam.

Ahh - så subtilt, så diplomatiskt, så adekvat.

Hälsn. Michael

[Morello]

Jazzå.

[phloam]

Eftersom det är min tråd så fastslår jag följande:

Avund - "Oooh, jag önskar att jag också hade en lika bra anläggning som *infoga valfri faktiskt-medlem*!"

Avundsjuka - "Fan också!! Min anläggning är ju skitkass jämfört med hans... hmm var kan man få betalt för organdonation?"

Missunsammhet - "Ha, vilken misslyckad anläggning han har, vad ska han med en sån till som inte kan höra skillnad på den och en Siba-Kendo..."

Ja ni fattar principen. Gäller i denna tråd tills vidare.

[MichaelG]

Ja ni fattar principen. Gäller i denna tråd tills vidare.

Du vara chefen, du vara chefen...

I så fall; Missunsam är jag över huvud taget oerhört sällan. Och om jag känner sådana antydningar, så tar jag en match med mig själv och sätter mig på plats!

Avundsjuk har jag aldrig varit.

Avund kan jag känna någon gång, men i princip aldrig beroende på någons hifianläggning. Sannolikt för att jag varit så nöjd med min egen i snart 20 års tid. Innan dess kunde man väl någon nång känna "dräggel, dräggel - vill ha!" när man läste om någon ny fantastisk skapelse. Men det är väl inte ens enligt din (eller Ingvars?) definition det samma som att känna avund?

Hälsn. Michael

[phloam]

Innan dess kunde man väl någon nång känna "dräggel, dräggel - vill ha!" när man läste om någon ny fantastisk skapelse. Men det är väl inte ens enligt din (eller Ingvars?) definition det samma som att känna avund?

Ha-begäret är ju väldigt likt anvund, med den skillnaden att det inte finns någon person att "bli avundsjuk på", s.a.s. Ett slags proto-avund?

Lägger till lite på min "avund"-definition så det inkluderar person

[mapem]

Jag tycker nog det är lite skillnad ändå.

Avund, det är att vilja ha det någon annan har. Målet är att båda ska ha det. Missunnsamhet, det är att inte unna någon annan det den har. Målet är att ingen ska ha det.

Avundsjuka däremot, jo det är när missunnsamheten och avunden når sjukliga höjder. Ack så vanligt.

Slutsats. Avunden kan leda mänskligheten framåt, den kan fylla en progressiv funktion. Jag skaffar det grannen också har, då ökar produktionen och alla blir lite gladare.

Missunnsamheten däremot, den hämmar utvecklingen. Jantelagen ni vet. Om inte alla kan ha päls (eller stereoanläggning) då ska ingen ha det. Och alla blir lika sura.

Jämför med den aktuella diskussionen om den globala utvecklingen. Hu så hemskt om kineserna också ska ha bilar och allt det där vi är vana vid här i vårt hörn. Det är exempel på hämmande missunnsamhet, anser jag, som är teknikoptimist och tror att man kan lösa miljöproblemen.

[lekimpa]

Jag är avundsjuk på alla som har strikt ordning och kontroll på allt kablage. Jag försöker reda ut och fixa till men det blir aldrig riktigt bra.

Hos mig är det en ordentlig oreda bland alla billiga kablar. Det enda som ser bra ut är ett par Supra-signalkablar och Supras-högtalarkablar.

Det är en anledning så god som någon att skaffa nyare och snyggare kablage i vettiga längder.

[IngOehman]

Jag känner verkligen igen mig där, jag har samma problem.
Det är en av orsakerna till att jag gillar min klockradio så mycket!

Bakom min hifi-apparatur i demorummet är ordningen band kablarna dock häpnadsväckande god , men det beror bara på att kablarna är så styva att de inte KAN trassla ihop sig!

Med risk att göra sig impopulär vill jag föreslå en definition.

He, he - impopulär blir du inte så lätt hos mig i alla fall. Snarast roar det mig att betrakta dina olika försök att stöpa om språket.

Det gläder mig! Ävenså att du förstått att jag försöke utveckla språket.

Såvitt jag kan förstå betraktas orden "avund" och "missunsamhet" synonymt av många människor. Detta tillsammans med att det mig veterligt dessutom är samma ord från början (Ex: "Sådana affwunsiuka Menniskior woro Juderna, som affwunte (dvs. missunnade) Hedningarna theres Vmwändelse.") gör att dina försök att göra egna definitioner av orden blir - just dina egna!

Ja, det kan man kanske säga, men jag tror de flesta i det praktiska språket använder avundsjuka i en positiv bemärkelse redan idag. Men att ingen menar något påsitivt med missunnsamhet. Så den definition jag föreslår är bara att göra regel av rådande praxis.

Och visst är det väl friskt med innovatörer! Men även om du inte behöver vara ense med mig i sak, så kanske vi kan enas om att det inte är helt okomplicerat när ord har olika betydelse för olika aktörer i en kommunikationsprocess.

Det är väl självklart att jag håller med dig om det - det är ju själva orsaken till att jag föreslog en definition.

Ordet "avund" blir vi alltså tvugna att i huvudsak använda synonymt med "missunsamhet".

Alltså? Hur har du bevisat att vi är tvugna til det?

Jag säger: Ingalunda! Vi är fria att använda orden bättre än så, exemelvis som jag föreslog. Då blir det ju möjligt att kommunicera skillnaden, vilket var syftet.

Detta torde ge att begreppet "avundsjuk" anger det förhållande som råder då missunsamheten blir patologisk.

Int alls. Nu föreslår DU en definition, som inte rimmar med VARKEN etymologin eller rådande språkbruk. Om du slår i en etymologisk ordbok på exempelvis avund så förstår du vad jag menar (som sitter på ettt åg mellan gbg och sth just nu och kan inte slå själv i mina etymiologiböcker - men jag skall göra det vid hemkomsten! ).

Den avund (som vi alla kan känna till och från) blir så stor, besvärande och rent av handikappande så att den kan beskrivas som ett sjukdomstillstånd.

Om du fortästter att hävda att avund och avundsjuka är olika saker så säger jag till dig det jag sa till kaffekoppen: Berätta vad en person som känner avund är!

Nu är det emellertid så att begreppet avundsjuk (alltså det från början betydligt starkare än att känna avund) ...

Men varifrån kommer denna idé??? Går man flera hundra år tillbaka i tiden är definitionen på att känna avund att vara avundsjuk!

...också har blivit relativt synonymt med "missunsam". Vilket ger att uttrycket "att känna avund" och "att vara avundsjuk" i allt väsentligt uttrycker samma sak i dag.

Tvärtom - det du beskriver är de definitioner som rådde för > hundra år sedan. Idag säger folk att de är avundsjuka på varandra med vänlighet. Missunnsamhet är däremot en icke-positiv känsla.

Gamla häxan Avundsjuka
lömsk som alla häxor bruka
tassar fram med steg så mjuka,
ryggen uti krum.
Andras glädje vill hon sluka,
girigt sluka, listigt sluka,
gamla snåla Avundsjuka,
stygg och ful och dum.

Ja, man får ju förenkla lite för de små barnen, som inte lärt som vad missunnsamhet är ännu.

Kan dessutom tänka mig (men vet inte, eftersom jag inte är barnpsykolog) att känslorna avundsjuka och missunnsamhet inte är alldeles separerade ännu hos barn. Tror nog det kan vara så att de hänger ihop hos barn, i varje fall före sex-elvaårsåldern eller så.

Självklart finns det även vuxna som är känslomässigt efterblivna - som därför inte kan skilja mellan dem ordentligt, men jag tror det är rätt ovanligt.


MEN - jag är självklart medveten om ordets etymologiska grund, nämligen att beteckna en känsla af olust och harm över någns företräden och den ibland därtill kopplade obenägenheten att låta personen behålla dem.

Dock är mänsklighetens utveckling en företeelse som kräver ett uppdaterat språk. I en tid då medvetendet har utvecklats således att det för majoriteten individer är en självklarhet att kunna skilja mellan vilja att äga och oviljan till annans ägande - behövs ett språk som kan skildra de olika känslorna. Därför föreslog jag en definition. Tycker fortfarande att det var ett bra förslag. Inte minst för att det är i samklang med modernt språkbruk (för vem har inte sagt till sin bästa vän att man varit avis på hans eller hennes solbränna, bil, lägenhet eller vad det nu är, utan att vilja ta ifrån densamma objektet?

Jag är trots mitt rykte om språkpolis synnerligen positiv till språklig UTVECKLING. Det är språklig avveckling som jag är emot, alltså förändringar som begränsar språket. Att separera avundsjuka och missunnsamhet utvekclar språket - att slå ihop dem gör det motsatta.


Vh, iö

[Baltazar]

Om någon bryr sig så gör även jag samma skillnad på avund och missunsammhet och har haft ungefär samma uppfattning om ordens innebörd som I.Ö verkar ha.
Jag har utgått från att jag har rätt( så klart;) ) och blir lite förvånad att så många ändå inte tycker orden har samma innebörd.

mvh

Christian.

[IngOehman]

Att orden glidit isär, framförallt under 1900-talet är väl rätt uppenbart?
Det är ju bara att lyssna på hur orden används i språket idag.

Tycker att alla som inte håller med om det borde fråga sig själv
hur de tolkar de följande två meningarna:

1. Jag är avundsjuk på din snygga solbränna!

2. Jag missunnar dig din snygga solbränna!


Finns det verkligen någon som på fullt allvar tolkar den första på något
annat sätt än ungefär:
. -Jag vill ha en lika snygg solbränna som du!

Och finns det verkligen någon som på fullt allvar tolkar den andra på
något annat sätt än ungefär :
. -Du förtjänar inte den snygga solbränna du har!


Kort sagt: Är det verkligen någon som (ärligt) upplever att meningarna
betyder samma sak? Det förvånar mig isåfall, högeligen! Men jag har
ju blivit förvånad förr förvisso...


Vh, iö

[matså]

Tyvärr är jag inte avundsjuk, eftersom världens bästa anläggning har jag.

[IngOehman]

Kolla vad jag hittade:

Avund och avundsjuka är en önskan om att erhålla samma saker
eller fördelar som någon annan har. Den som hyser sådana känslor
kallas avundsjuk. Att hysa känslorna kallas att avundas?.

Avund är en av de sju dödssynderna.

Avund är inte detsamma som missunnsamhet*.

Båda orden härleds från verbet unna.


Det kan tilläggas att unna betyder att "vilja låta få".

Det säger väl allt?


Således 1:

Miss-unna = att INTE vilja låta få.

Av-unna = att vilja få, inspirerat AV annans havande.


Jämför språkets konstruktion här:

Missbilda = förstöra form.

Avbilda = härma form.


Således 2:

Vidhåller nu (efter lite språk-risötsj) med emfas mitt förslag på
definition på begreppen!


Vh, iö

- - - - -

*Frågetecken.

[pingvinlakrits]

Jag ger Öhman en poäng för begreppsåtskillnaden mellan missunna och avund.

Jag tycker orden KAN gå hand i hand eftersom det i begreppet avund(sjuk) ofta (men inte alltid) ligger missunnsamhet men i begreppet missunnsamhet ligger inte någon explicit avundsjuka.

Ett dåligt exempel: en ytlig och populär tjej i plugget får konkurrens av en ny tjej som också blir populär och känner missunnsamhet gentemot den nya tjejen - men kanske inte nödvändigtvis avund. Hon är ju själv populär och känner möjligtvis ett hot (och en missunnsamhet) mer än ren och skär avundsjuka.

Avund KAN i mitt tycke vara positivt och/eller neutralt. Jag kan känna avund över folks kunskaper inom vissa ämnesområden - utan att för den delen känna missunnsamhet; jag är ju glad att de besitter den kunskapen och unnar dem den. Själv känner jag då en positiv avund och önskar att jag besatt den kunskapen jag med.

Avundsjuka klingar däremot ALDRIG positivt i mina öron/ögon utan det är för mig en form av avund som bottnar i ett negativt "vill ha" eller "önskar det vore jag" tänkande som dessutom oftast innehåller spår av - missunnsamhet.

"Varför kan DEN personen och inte jag - det är så orättvist!?" I den meningen säger jag att jag är avundsjuk (eller hyser kanske en mildare form av negativ avund) och uttalar dessutom missunnsamhet.

"Vad kul att den personen kan! Önskar att jag också kunde!" En form av avund (positiv) och utan spår av uttalad missunnsamhet.

Missunnsamhet kan ju uttalas utan ett spår av avund, men jag är för trött för att komma på ett bra exempel, det får räcka med mina dåliga här ovan.

Att man säger att man är avundsjuk på någon man tycker om är ju rätt vanligt - lika vanligt som man säger att något är skit-bra (vilket egentligen låter fel: Skit=Bra?) och är inte något bärande argument för att avundsjuka är ett positivt laddat begrepp.

För mig är avund och missunnsamhet skilda betydelser men förekommer ibland i symbios där de kompletterar och eller förstärker varandra.

Avund är för mig inte nödvändigtvis negativt laddat och kan uttryckas i allt från positiva till negativa (och neutrala) ordalag.

Avundsjuka är för mig uttryckligen negativt och jag använder det inte i mitt språkbruk som ett positivt begrepp - det är för mig att urlaka betydelsen av det.

Men - det är ju jag det.

[pingvinlakrits]

Förresten heter det sprawk-rechurch.

[Ronnie]

Jag tycker det är bra att skilja på begrepp, och tror samtidigt det är viktigt att se vad som är samma inom dem.

Att känna sig arg över att någon annan har någonting utgår förstås ifrån att man känner att man själv saknar detsamma. Det kallar jag helst avundsjuka.

Att känna sig glad över att någon annan har någonting menar jag alltid beror på insikten att man själv redan har essensen av det önskade, oavsett om man själv har det i form eller ej. Fast då har glädjen frikopplats från formens värld och kallas helst glädje istället för avund.
I det inbillade gränslandet mellan form och idé kan kanske ändå ett begrepp som avund i positiv bemärkelse vara användbart!

Jag ser inte att det positiva med avund skulle bero på att den saknade saken (i form) går att skaffa (i framtiden) och fyller en (progressiv) funktion som skulle kunna leda till glädje.
Glädjen finns till hands just nu, och såna omvägar för att istället producera glädje leder lätt till inpromenering i den berömda väggen. :)

[manw]

Av någon anledning så rinner även denna tråd ut i en semantik diskussion, verkar lite symptomatiskt för en och annan tråd här på forumet

[Ronnie]

Tack manw! När trådar rinner ut får man fånga upp dem.. i en liten skål kanske.

Hur jag dealar med min HiFi-avundsjuka:
Genom att koncentrera mig på HiFi (det ljudmässiga resultatet) istället för formen (prylarna i tidningarna som verkade ouppnåeliga).
Det var inte länge sen jag kunde titta på foton av vissa högtalare eller förstärkare och känna att jag aldrig skulle kunna HA RÅD att uppnå så goda resultat som nog just de prylarna möjliggjorde. Det verkade relativt kört, och det "ledde till" avundsjuka och en känsla av brist.

Det är nu sällan några anläggningars ljudresultat gör mig avundsjuk, eftersom allt plötsligt verkar möjligt utan några enorma banklån. Jag skyller på Internet :)

[IngOehman]

Grejjen är väl den att man behöver gemensamma begrepp för att kunna diskutera på ett konstruktivt sätt. I detta fall är det ju uppenbart att det finns risk för begreppsförvirring om inte "också vilja ha" skiljs från "ovilja att låta annan få". Det har ju synts mycket tidigt i tråden att ordens betydelser måste redas ut innan de som deltar i diskussionen kan göra sig förstådda med varandra.


Därför vore det väldigt bra om alla kunde vara överens om att:

Avund (jämför avbilda) är att vilja härma någon annans ägande av ting eller egenskap (härma form),

...medan:

Missund (jämför missbilda) är att vilja förstöra någon annas ägande av ting eller egenskap (förstöra form).


Med en sådan definition etablerad (om så bara tillfälligt - för denna diskussion) kan saken diskuteras utan missförstånd (förstört förstånd? ). Därför är det bra med gemensamma definitioner, om så bara tillfälliga för en specifik diskussion*.



Vh, iö

- - - - -

*Väntar dock fortfarande på någon som kommer med ett sakfrågeinriktat inlägg (läs: Svar på de faktiska frågorna!) som bemöter de tidigare inläggen med följande frågor:

1. Vad är någon som känner avund om inte avundsjuk?

2. Tolkar du "Jag avundas din solbränna" på samma sätt som "jag missunnar dig din solbränna"?

Om ingen motsätter sig att en person som känner avund är just avundsjuk, och att avunda och missunna är olika saker, så kan diskussionen fortsätta - för då har vi ju gemensamma begrepp! (Äntligen!)

[Ronnie]

Ah. Ja, för den specifika diskussionen är det ju prima.
Lite ovant men prima.

I framtiden kanske jag drar till med "unnsamhet" som missunnsamhetens motsats.

Förresten är det där med att unna något av ett stående skämt i min bekantskapskrets :)
Jag ser det som härligt tantigt att tänka att man unnar sig en liten kaka.

[IngOehman]

Och jag unnar dig att anse det vara tantigt!

Eftersom det är min tråd så fastslår jag följande:

Avund - "Oooh, jag önskar att jag också hade en lika bra anläggning som *infoga valfri faktiskt-medlem*!"

Avundsjuka - "Fan också!! Min anläggning är ju skitkass jämfört med hans... hmm var kan man få betalt för organdonation?"

Missunsammhet - "Ha, vilken misslyckad anläggning han har, vad ska han med en sån till som inte kan höra skillnad på den och en Siba-Kendo..."

Ja ni fattar principen. Gäller i denna tråd tills vidare.

Jäsiken, såg just detta förträffliga inlägg.

Ber därför om ursäkt för OT nyss.


Jag säger som Mikael: Du vara boss!

Och lägger till: Tack för definitionerna, nu är det solklart vad som gäller!


Avundsjuk = Vilja ha det någon annan har.

Missunnsam = Ogilla att annan har.


Vh, iö

[IngOehman]

När jag ser hur det kan uppstå smågnabb och annat tjafs här på forumet, så tänker jag ibland - kan det ha att göra med en undertryckt frustration som bygger på misstanken om att andra har en anläggning som låter bättre, är dyrare, finare, snyggare, coolare osv än din?

Då är min undran - hur dealar _du_ med hifi-avundsjuka??

Avundsjukan (när jag hör någons välljudande anläggning) gör att jag blir inspirerad att nå längre.
Just nu är Audix den som gör mig mest avis. Jag vill ha ett lika stort å bra rum! Någon gång kanske jag
får det, men tills dess är jag glad att han har det, och att jag har hört hur musiken återges i det.

Missunnsamhet känner jag inte alls, någonsin - det ingår inte i min själskonstirution att vara missunnsam.


Vh, iö

[Ronnie]

Haha. Kom just på att du kanske unnar (unnade?) dig en och annan kaka under viktnedgångstävlingen

Unnar du mig isf att tänka på dig som Tant Öhman?

Gewd så fånigt. Jag beklagar måttligt detta OT-inlägg liksom de tidigare om orddefinitioner.

[IngOehman]

Nä, jag har aldrig gillat kakor, och än mindre bullar* och
allra minst tårta#.

Jag är mera gåslever och schampagne-typen.


Vh, iö

- - - - -

*Utom möjligen en kanelbulle som frukost.

#Då förstås undataget Ambrosia-tårtor! (Bör självklart
kompletteras med intagande av en söt-nötig sherry...)

[mapem]

Precis. Och som jag skrev en bit upp, ungefär: Avund är sunt, det sporrar människan. Missunnsamhet är osunt, det hämmar människan. Avund är progressivt, missunnsamhet reaktionärt.

Semantik är viktigt, inte bara spetsfundigheter. Vi ska vara rädda om orden och deras valörer.

[Morello]

Av någon anledning så rinner även denna tråd ut i en semantik diskussion, verkar lite symptomatiskt för en och annan tråd här på forumet

Jazzå, säger du det. Det har vi inte noterat.

Semantik är intressant, men det blir lätt kontraproduktivt när semantiken används i fel syfte.

[whiteLizard]

Således 1:

Miss-unna = att INTE vilja låta få.

Av-unna = att vilja få, inspirerat AV annans havande.


Jämför språkets konstruktion här:

Missbilda = förstöra form.

Avbilda = härma form.

Detta var intressant, nu är det ju inget snack om saken!

Jag är själv intresserad av språkliga diskusioner och är väldigt språkliberal, dvs jag tycker att folket har makt över språket och språkets utveckling ska inte hämmas för hämmandets skull (som många äldre gärna gör ).

Men jag tycker att det är bra och roligt när någon tänker igenom användandet/införandet av olika begrepp, så att tydlighet och logik(enkelhet) blir grundstenar i språket (det tjänar vi alla på att dom är).

Tack Ingvar för att du går till grunden med saker!