För några veckor sedan kläcktes idén: Vore det inte kul att ha ett litet möte där man pratade lite akustik och sedan fick prova att lyssna hur det kan låta med respektive utan akustikreglering i ett och samma rum? Sanny_X gav klartecken att bygga om hans vardagsrum till oigenkännlighet, fastän han kanske inte då visste vad han gav sig in på. Därmed var alla praktiska hinder ur vägen och saken bokades in i almanackan.
För en akustikbehandling av ett vardagsrum på 62m3 går det åt en del akustikprodukter:
Detta är inte ens allt! Adhoc bidrog med akustikskivor, Merkurius med mattor, osv. Två fyllda lass med volvokombin på bilden, och mer därtill!
Så här vackert såg Sanny_X lyssningsrum ut innan vi förstörde det. På bilden syns ett par piPs och fyra feta tolvtummare av modell NHT 1259.
Notera närvaron av åtskilliga mjuka absorberande textilytor som bidrar till en kort och kontrollerad efterklang:
Rummet förmörkades snart av ett par kubikmeter akustikprodukter och "som akustikprodukter tjänstgörande sängkläder" som till vardags huserar hos undertecknad:
Vi månade mycket om att uppnå goda estetiska kvaliteter, utöver de ljudmässiga fördelar vi vann:
I en mer seriös ton kan jag säga att bilden visar en av tre 15" tubetraps som ställdes in för att bidra med sammanlagt cirka 8-10 metriska sabin absorption från omkring 100Hz och uppåt. Vidare ser man en akustikskiva som agerar bredbandig absorbent genom att skära av ett hörn, ett barskåp som agerar ypperlig diffusor, och ett täcke som agerar bredbandig absorbent genom sin upphängning 30-35 cm från väggen.
För att undvika oönskade bidrag från hallen, som annars också hade behövt akustikregleras, hängdes en kraftig bäddmadrass upp för öppningen. Öppningen agerar nu istället en närmast perfekt bredbandsabsorbent:
Här ses behandlingen av högtalarväggen, som återigen gjordes med stor omtanke om de estetiska kvaliteterna. Akustikskivor dödar väggreflexen i de högre registren utan att påverka stödet från väggen i de lägre registren i nämnvärd utsträckning. Den lilla glipan i mitten av den simulerade dämpväggen är psykoakustiskt viktig. Profilerade akustikskivor hade varit bättre, men man får göra som Kajsa Warg aldrig sade och ta vad man har!
Merkurius ser glad ut: 
Vid lyssning konstaterade vi raskt att det var helt nödvändigt att sätta upp en madrass bakom soffan då vi spisade musik. I alla fall med viss sorts musik med snabba förlopp högt i frekvens, där man annars fick "dubbelslag" i diskanten. Klickljuden på Yello: Planet Dada lät riktigt osnyggt utan madrassen på plats. Det var som om de var dubbelt eller fyrdubbelt så många som de skulle vara!
På bilden syns, från vänster: Sanny_X, Almen, Mike34 och Adhoc.
Under kvällen gjorde vi mätningar med Svantes eminenta program TimDec för att kontrollera om våra åtgärder hade önskad effekt. Mätningarna kommer redovisas i detalj om någon dag eller två. Vi var nere strax under 0.2 sekunders efterklangstid, kan jag avslöja. På bordet syns mätutrustningen, som inte är mer avancarad än en rundtagande mikrofon, en mikrofonförstärkare med fantommatning, och en dator med TimDec installerat. Busenkelt att komma igång! På bilden syns också vår simulerade heltäckningsmatta!
Det såg ut ungefär som ett madrasserat rum på en mentalvårdsinstitution i rummet när vi satt och lyssnade. Vårt mål var bara en hyggligt vettig akustikbehandling som skulle gå snabbt att sätta upp och ta bort igen, så bli inte förskräckta! Det går att göra akustikregleringar snyggt. Adhoc verkar nöjd med någonting. Kanske var det ljudet som var tillfyllest?
På några minuter plockade vi bort akustikbehandlingen och lyssnade (och mätte) på det obehandlade rummet. På viss musik var skillnaden inte så jättestor tyckte vissa (inte jag), men på annan musik var det så stor skillnad mellan behandlat och obehandlat rum att alla var eniga om att det obehandlade framstod som i det närmaste olyssningsbart i jämförelse. Basåtergivningen var dock, just som förväntat, närmast oförändrad i de båda fallen. Vi hade inte så särskilt höga absorptionstal i de lägsta oktaverna, och vi flyttade inte basmodulerna för att försöka göra något åt basåtergivningen. Mycket finns säkert kvar att vinna, även om basåtergivningen redan nu är oförskämt bra.
Som jag redan skrivit kommer vi att komplettera med lite redovisning av mätningarna vi gjorde. Jag kan dock redan nu förmedla mitt eget lyssningsintryck.
Meningen med mötet var, om det inte har framgått, att vi skulle få chansen att lyssna på hur ett och samma rum kan låta i obehandlad och behandlad version. Den akustikreglering som gjordes var beräknad väl i förväg för att ge en enhetligt kort efterklangstid i hela det relevanta frekvensområdet, men vi var låsta vid vad som kunde göras utan ommöblering och utan att släpa omkring en massa diffusorer eller bokhyllor och annat skräp som jag helt klart hade velat använda om jag skulle göra någonting mer permanent med rummet. Vi fick försöka uppnå diffusa villkor genom att absorbera fläckvis.
Resultatet blev mer än hyggligt bra, om än outhärdligt fult. Ljudet fick den typiska tydligheten och närvaron som brukar känneteckna rum med korta efterklangstider. Inspelningslokalers karaktärer framträdde väl, utan att drabbas av "sameness" av en ny överlagrad akustisk signatur. Även lite ljusare och mer påträngande inspelningar gick att lyssna till med behållning, även om jag betackar mig för Merkurius hårdrock
. Illusionen av att vara närvarande vid en verklig musikalisk händelse var slående.
När akustikbehandlingen togs bort slogs jag av fem saker:
1. Viss musik blev nästan olyssningsbar, eftersom den fick en påträngande karaktär.
2. En tidigare klippfast mittplacerad och "liten" Louise Hoffsten blev plötsligt två meter bred och diffust utsmetad på ett sätt jag aldrig hört förut.
3. Man hörde rummet hela tiden, som en signatur ovanpå det inspelade rummet.
4. Man fick "dubbelslag" i diskanten.
5. Musiken kändes inte alls lika angelägen och rolig längre. Den kom "längre bort" från lyssnaren, inte i rumslig mening utan i själslig.
Hoppas att de andra som närvarande vill skriva några fler ord om kvällen och hur de upplevde lyssningsjämförelsen, och att bildreportage av det slag som de har på "det där andra forat"
uppskattas också på faktiskt.
Närvarande på mötet var, i bokstavsordning:
Adhoc
Almen
Mercurius
Mike34
Morgan
Sanny_X
(men fotografen har för dålig slutningstid på sin kamera så det sket sig... nästan 
) Notera 2: Bildbevis för att Morgan inte gillade hårdrock
)
Resultatet man får / upplever av att släpa runt 
Först kompressor i varenda kanal och sedan limiter på mixen. Int undra på att det låter satan 
