Vilket beskriver bäst uttrycket lyssningströtthet?

[IngOehman]

Ä, jag startar väl tråden dårå!

Hur beskriver man bäst uttrycket lyssningströtthet?


Vh, iö

[Nils_inaktiv]

jag vet vad man blir utmattad av...

men jag säger det inte.......på ren jävelskap alltså

[Sanny_X]

jag blir utmattad av alla dessa omröstningar...

[boyafraid]

lyssningstrött = dålig musik

[Kaffekoppen]

Eller vansinnigt dåliga lokaler vid livespelningar där allt bara blir en gröt..

[Nefilim]

Lyssningströtthet för mig innebär att jag blir uttråkad, rastlös, okoncentrerad osv. Ungefär som att försöka vara trevlig mot en gammal talträngd bekant man träffar på stan, och det samtidigt kliar i röven. (Och man kan inte klia sig)...



Jo allvarligt talat så får jag den känslan! När man reagerar på musiklyssning på liknande sätt så är det helt klart en tröttande felaktig återgivning.

[Ericson]

Utmattad OCH/ELLER Sugen på sprit.
Men båda dessa alternativ kan drabba mig ändå, rent spontant och till synes utan orsak...
Det andra alternativet kan också framkallas av bra musik/HIFI!
/ÖE

[PeterAkemark]

Saknar det alternativ som jag brukar råka utför i en sådan situation:

En innerlig önskan av att vilja stänga av ljudet!

Orkar inte längre höra på det, utan att egentligen kunna definiera varför.

Annar går det bra med sprit

[Nils_inaktiv]

sprit är en bra lösning iaf. blir halvdöv när jag dricker, så vad som helst går bra att lyssna på! det gäller tyvärr musikvalet också.

[Ronnie]

Jag röstade på "utmattad", men tänker på det mer som "irriterad".
Jag brukar inte uthärda tills jag blivit utmattad, utan stänger hellre av.

[Ronnie]

Jag tycker om att göra två inlägg på samma gång.
Nä. Men så blir det ibland.
Passar på att åt att Ingvar och Amit tänker på något positivt när de begrundar begreppet "lyssningströtthet".
Det som jag tänker på är inte positivt. Det jag tänker på är intrycket av musik från slarvigt uppställda högtalare eller gammal musik som reflekterats från det heliga högtalarområdet.
...Lägger till ännu lite mer: eller effekten av att lyssna till något jätteförhöjt mellanregisterområde. Discoljud. Små fyrkantiga horn i metall. Klippande förstärkare. Ah! Typiska lyssningströtthetsframkallare.

[IngOehman]

Saknar det alternativ som jag brukar råka utför i en sådan situation:

En innerlig önskan av att vilja stänga av ljudet!

Orkar inte längre höra på det, utan att egentligen kunna definiera varför.

Där ser man. Ja, så kan det kanske kännas.

Om du fick välja mellan att kalla känslan för en sorts utmattning, en uttråkning och en sömnighet, skulle du då tycka någon var närmare sanningen?

Annar går det bra med sprit

Ja, det gör det ofta.


Vh, iö

[Magnuz]

Håller med PeterAkemark, man vill stänga av helt enkelt. Oftast är det själva musiken som orsakar den känslan hos mig. Dåligt ljud är jag rätt tolerant mot. Spritalternativet var kanske inte så allvarligt menat, men faktum kvarstår - man tål lyssningströtthet orsakad av såväl musiken som ljudkvaliteten klart bättre om man får ett glas sprit eller två.

[Lust]

Fanns inget passande alternativ.

När man vill dra ner/stänga av/gå därifrån/göra annat ...

Vad ska man kalla det för? När det känns obekvämt kanske?

[TomasF]

Jag tänker något som får mig att vilja sänka volymen, får mig att lyssna mer sällan. Jag tänker nollgenomgångsdist. eller tidiga digitala volymkontroller. /Tomas F.

[IngOehman]

Visst, men om ni byter det där "något" mot en beskrivning av känslan. Vilken passar bäst?

Känner ni att det ni är är mattar ut er, tråkar ut er eller gör er sömniga?


Vh, iö

[TomasF]

Det "mattar ut" öronen, ungefär som att ha en shimes inomhus. Tröttande för öronen, dock ej tröttande. /Tomas F.

[Harryup]

Fanns inget passade alternativ.
Tycker en variant av det kan beskrivas som lite för ljust ljud, för många ssssssss. Irriterande och tröttande.

[Nattlorden]

Svarade uttråkad som bästa alternativ. För mig personligen kopplar jag det lättare mot hur mycket musik jag egentligen spelar. Får jag in något i anläggningen som ger lyssningströtthet så kommer anläggningen att stå tyst oftare.

[PeterAkemark]

Saknar det alternativ som jag brukar råka utför i en sådan situation:

En innerlig önskan av att vilja stänga av ljudet!

Orkar inte längre höra på det, utan att egentligen kunna definiera varför.

Där ser man. Ja, så kan det kanske kännas.

Om du fick välja mellan att kalla känslan för en sorts utmattning, en uttråkning och en sömnighet, skulle du då tycka någon var närmare sanningen?

Annar går det bra med sprit

Ja, det gör det ofta.


Vh, iö

Ja, då är utmattning en möjlig beskrivning.

[mapem]

Det finns ju flera sorter.

Man blir utmattad av att ha hör en massa bra musik och orkar inte mer.

Man blir irriterad när det låter illa och man stänger av eller blir otrevlig.

Man blir uttråkad när musiken inte engagerar.

[Dellstig]

Hej!

Både Nefilim och Peter Åkermark beskrv det mycket träffande.

Min röst gick till "Utmattad".

Fast det är märkligt att det låter mindre illa när man dricker sprit!
Efter att ha fått i sig några glas (eller mer) på krogen kan ett par Cerwin Vega låta riktigt bra, bättre än det mesta kan man tycka där och då.

Beror väl antagligen på alkoholens egenskaper, att förstärka känslor och försämra uppfattningsförmågan antar jag.

Man blir glad av musiken och fattar inte att det låter illa.

Summan av detta är alltså att om man är konstant full kan man lika gärna köpa sig en stero på On-Off!

Med vänlig hälsning

Martin

[Vee-Eight]

Jag blir uttråkad och rastlös, kan iof ha med andra saker också. I mitt fall har jag en dålig sittplats vilket gör att jag hellre duttar med annat. Jag vet iof att min setup är mkt trevlig att lyssna på, ytterst avkopplande. Lägger jag mig ned i soffan så brukar jag somna rätt tvärt.

Innan jag uppgraderade förstärkare och högtalare så hade jag svårt att sitta kvar och lyssna aktivt, trots att den dåvarande soffan var suveränt bekväm att sitta i.

[AVR4000]

Lyssningströtthet gör att jag blir uttråkad och irriterad följt av avstängning. Låg ljudkvalitet och ansträngande hantering av diskantregistret så det blir obehagligt att lyssna leder till lyssningströtthet. I annat fall kan man vanligtvis ignorera oljud men inte om det skär i öronen varje gång en person med ljus röst sjunger t.ex.

[Ericson]

Ok, seriöst;
Jag har en koncentrationsstörning (ADD - inget skämt!).
Jag vill definera det som när det kryper i kroppen och man vill göra något annat - byta musik eller aktivitet helt och hållet.
Ursäkta Ingvar, men mina NS-1000M håller mig alert ovanligt länge.
/ÖE

[PerStromgren]

Jag har aldrig varit lyssningstrött, tror jag. I alla fall har jag inte använt det begreppet. Trött på/av att lyssna kan man väl bli, men det förknippar jag snanare med ointressant musik eller tal, än med ljudet i sig själv. Jag blir trött av att lyssna till folk som har svårt att engagera, ofta beroende på en entonig satsmelodi. Ska jag vara riktigt ärlig kan jag bli litet trött på att höra någon öva fiol, även om denne är en mycket kär familjemedlem... Men om detta är lyssningströtthet vete tusan, you tell me.

Jag röstade alternativet "hört talas om, men vet inte vad det är" (*)

Per.

*) Varför kan man inte se omröstningsalterantiven när man öppnat "Svara på ämne"-rutan?

[Morgan]

Lyssningströtthet för mig innebär att jag blir uttråkad, rastlös, okoncentrerad osv. Ungefär som att försöka vara trevlig mot en gammal talträngd bekant man träffar på stan, och det samtidigt kliar i röven. (Och man kan inte klia sig)...



Jo allvarligt talat så får jag den känslan! När man reagerar på musiklyssning på liknande sätt så är det helt klart en tröttande felaktig återgivning.

Väl funnet! Man vill liksom komma bort från platsen - det känns bara helt fel att tvingas lyssna en enda minut till.

[IngOehman]

Så här långt i tråden ser det ut som om "utmattad" är det populäraste alternativet, följt av uttråkad.

Läser man alla inlägg inser man att rastlös (/irriterad/frustrerad) kanske borde ha varit med också.


Själv tycker jag det stämmer väldigt bra med hur just jag använder ordet.

För mig finns det både positiv och negativ lyssningströtthet - båda kännetecknas av att man uppskattar tystnaden efteråt.

Den positiva lyssningströttheten domineras av känslan av utmattning (efter en stark upplevelse). Den negativa domineras av raslösheten (under en irriterande upplevelse). I båda fallen gillar man att det är lite tyst efteråt.

En anläggning som har egenskaper som gör mig rastlös och irriterad vill jag inte ha (även om det är svårt att hindra att en god anläggning möjliggör att musik med sådana egenskaper går att spela - för det handlar ju inte bara om anläggningen utan om programmaterialet också).

En anläggning som har egenskaper som kan göra mig utmattad vill jag däremot verkligen ha! Utan det kan den inte förmedla de starkaste känslorna i musiken.


Vh, iö

[meanmachine]

rastlös (/irriterad/frustrerad

Yes. Precis. Kanskte tom stressad. Musik skall agera lugnande på en och med fel apparatur kan stress utså hos mig. Har ej lärt mig detektera vad som ger detta men känner att det finns.

[IngOehman]

Musik skall agera lugnande på en...

Jag vill inte gå så långt att jag håller med om detta dock.

Låter nästan lite inskränkt tycker jag.
(Hade inte skrivit det om du skrivit: "Jag tycker om musik som agerar lugnande på mig".)


Vh, iö

[meanmachine]

OK. Det är ju inte valium så du har rätt. Tänket var att jag vill inte bli stressad och uppleva obehag när jag lyssnar.

[PerStromgren]

Musik skall agera lugnande på en...

Jag vill inte gå så långt att jag håller med om detta dock.

Nej, absolut inte!

Jag lyssnade just på Torsteins Aagard-Nilsens konsert nummer 2 för trombon och orkester från 2005 och tyckte det var behagligt när det tystnade. Utmattad är ordet! Musiken kräver av mig ett rätt starkt engagemang. Det kan väl inte vara den effekten ni kallar lyssningströtthet?

Eller?

[Morello]

Jag uppskattar även musik som inte verkar lugnande!

[meanmachine]

Gillar inte Punk och Metall. Hurvens så stressande. Spelas bäst på microstereo från Philips.

[IngOehman]

När jag skrev...

Musik skall agera lugnande på en...

Jag vill inte gå så långt att jag håller med om detta dock.

Låter nästan lite inskränkt tycker jag.
(Hade inte skrivit det om du skrivit: "Jag tycker om musik som agerar lugnande på mig".)


Vh, iö

...så menade jag inte att du Mean Machine behöver gilla Punk och Metall (eller något annat, vad som helst), bara att ditt uttalande kunde uppfattas som att du påstod att det var en generell sanning att "musik skall agera lugnande på en", när det bara var din åsikt avseende dig själv.

Det är ju något som var och en vet bäst själv vad de tycker om det.


Detsamma vill jag påpeka när det gäller ditt senaste påstående - att de nämnda genrerna "spelas bäst på microstereo från Philips".

Även där är det ju din subjektiva åsikt du redogör för, och inte ett faktum. Jag tycker därför det är tveksamt att komma med sådana generella påståenden, formulerade så att det verkar som du anser att det är en sanning för alla.


Men jag vet ju att det kan vara svårt att vara tydlig med vad som är åsikter och fakta. Det har ju hänt att även jag har varit slarvig med att göra tydligt att en åsikt är bara en åsikt.

Frågan är var gränsen går när man bör göra det, respektive när man måste göra det?

Ibland är det ju hur tydligt som helst att det man skriver är en åsikt, och då behöver man såklart inte lägga till "tycker jag", så jag tycker gränsen går när man formulerar åsikter så att de gör anspråk på att gälla alla.


Exempel:

-Ursprungstroheten spelar ju ingen roll, det enda som spelar någon roll är att det "låter bra". (inte en sanning för alla)

-Musik skall vara lugnande. (inte en sanning för alla)


Vh, iö

[meanmachine]

Helt rätt. Rätt skall naturligtvis vara rätt. Åt alla håll. Lätt att slarva med ord.

[IngOehman]

När du svarar sådär får jag ju nästan dåligt samvete över att ha gnällt.


Vh, iö

[subjektivisten]

Jadu, hur upplever jag det? Jag upplever det som någon satt mitt huvud i en tving. Som en pressande känsla i huvudet och öronen som sen ger mig utmattning och i slutändan blir jag okoncenterad .

[Birger]

IÖ !!

Du är ett föredömme !!

Ville bara säga det

[meanmachine]

Jadu, hur upplever jag det? Jag upplever det som någon satt mitt huvud i en tving. Som en pressande känsla i huvudet och öronen som sen ger mig utmattning och i slutändan blir jag okoncenterad .

Du har blantat ihop begreppen unge man. Det du beskriver är ren och skär bakfylla. Fast å andra sidan är man rätt lyssningstrött då med.

[IngOehman]

IÖ !!

Du är ett föredömme !!

Ville bara säga det

Tack, men i det här fallet är det nog MM som betett sig föredömligt. Mitt gnäll var nog egentligen rätt onödigt.


Vh, iö

- - - - -

PS. Fast jag försvarar inte att MM kallar Subjektivisten "unge man", och är i själva verket inte alls säker på vem av dem som är yngst.

[Birger]

Har det med ålder att göra tro??

[IngOehman]

Nä, kanske inte det nä.

Fast det är nog rätt ovanligt att ynglingar (<30) kallar män (>30) för "unge man", tror jag.

Blir liksom fel på något sätt. Eller?


Vh, iö

[-distortion-]

Första gången jag blev totalt lyssningstrött var när jag skulle spela in en polares band. Efter 12 timmar och grunden till 4 låtar hörde jag inte längre hur det lät. Jag hade totalt tappat alla ljudreferenser och behövde en lång natts sömn för att kunna höra ordentligt igen.
Lomhörd är väl beskrivningen för min del, även om de inte berodde på ljudtryck.

[IngOehman]

Inte ljudtryck säger du... Hur passar ordet utmattning i det fallet?


Vh, iö

[-distortion-]

..

Utmattning på så sätt att skallen är helt mosig och öronen inte längre registrerar det som egentligen kom ur högtalarna. Hur man än rattar och fifflar så låter allt lika bra eller dålig.

Lite som att jämföra att plugga en hel dag, då blir man utmattad i skallen, och därmed kroppen.
Eller hugga ved en hel dag, då blir man utmattad i kroppen, och därmed skallen.

Förstår du nu?

[IngOehman]

Javisst. Jag tror jag förstod på en gång. Alltså redan i ditt förra inlägg som fick mig att föreslå att ordet utmattning kanske var det mest relevanta.

Låter som ett typfall av den sortens lyssningströtthet som jag skulle kalla utmattning. Jag har upplevt det själv många gånger just i studior. Man har nått dit, att man behöver en ordentlig paus helt enkelt. (Märkligt nog har jag märkt att det man åstadkommit förhållandevis ofta håller måttet, trots att man uppfattade sig nästan oförmögen att göra några vettiga bedömningar. )

Tror den sortens utmattning är en av orsakerna till att en massa musikproduktioner skickas till mastring. När man känner sig utmattat har man inte förtroende för sina egna bedömningar och det kan verka klokt att skicka materialet till människor med "fräsha öron". Det är det nästan aldrig...


Vh, iö

[i]

Uttråkning, dvs det är inte roligt att lyssna längre kommer när jag antingen inte är "på humöret" att lyssna eller när anläggningen är alltför dålig.

Utmattning blir en följd av ovanstående om man tvingas/tvingar sig att lyssna ändå - alternativt när man lyssnat alltför länge och högt på bra musik (och på bra anläggning) - som man alltså gillat högt.

Uttråkning kommer ibland också om man håller på för mycket med HiFi...

[IngOehman]

Och för lite med musik?

Nog därför jag är så lite drabbad.
Är ju inte intresserad av HiFi alls egentligen, mer än att jag vill att den skall vara just hög, fideliteten. Bara musik och film.


Vh, iö

[retikel]

Jag svarade utmattad.
Efter en hel dag med bra musik är intrycken så många och förmågan att ta in mer borta. Lite öronvila och lusten kommer åter.


/74

[Frodrak]

Så här långt i tråden ser det ut som om "utmattad" är det populäraste alternativet, följt av uttråkad.

Läser man alla inlägg inser man att rastlös (/irriterad/frustrerad) kanske borde ha varit med också.


Själv tycker jag det stämmer väldigt bra med hur just jag använder ordet.

För mig finns det både positiv och negativ lyssningströtthet - båda kännetecknas av att man uppskattar tystnaden efteråt.

Den positiva lyssningströttheten domineras av känslan av utmattning (efter en stark upplevelse). Den negativa domineras av raslösheten (under en irriterande upplevelse). I båda fallen gillar man att det är lite tyst efteråt.

En anläggning som har egenskaper som gör mig rastlös och irriterad vill jag inte ha (även om det är svårt att hindra att en god anläggning möjliggör att musik med sådana egenskaper går att spela - för det handlar ju inte bara om anläggningen utan om programmaterialet också).

En anläggning som har egenskaper som kan göra mig utmattad vill jag däremot verkligen ha! Utan det kan den inte förmedla de starkaste känslorna i musiken.


Vh, iö

Idet stycke där jag gjort kursivering skulle jag vilja föreslå uttrycket "lyssningsmättnad" istället för "positiv lyssnignströtthet".
MVh Frodrak.

[boyafraid]

lyssningströtthet har förmodligen att göra med sättet som många lyssnar på musik
speciellt audiofiler, som måste hålla flera hundra parametrar i huvudet när de lyssnar koncentrerat i sweetspot, som djup, bredd, soundstage, upplösning, basintegration, diskantens utsträckning, distortion, värme, resonanser, elektronikens klang, etc. och idén att "det kan alltid bli bättre" leder ju förstås automatiskt till att sitta och lyssna efter just det där som kan bli bättre
och så fort man hittat det är det nog väldigt svårt att sluta fokusera på det, och så fortsätter det
klart som fan man blir lyssningstrött

liksom, hur ofta hör man butikspersonal klaga över lyssningströtthet?
trots att de kan stå åtta timmar om dagen i en butik med musik non stop på anläggningar utan minsta återgivningspretentioner

[Laila]

boyafraid !

[Naqref]

Svarade att man blir sugen på sprit. Och att kolla på film. Så det ska jag göra nu (mest för att jag är lyssningstrött på datorsurret).

[screen]

För mig innebär lyssningströtthet att man efter att ha satt sig för att avlyssna något trevligt, upptäcker efter en stund att det bara blir för mycket ljud kring öronen (fast det igentligen kanske låter himmelskt bra) ofta beroende på att det varit mycket av den varan kring öronen hela dagen eller att det varit en stressande dag där många tankar forfarande snurrar och upptäcker att man bara inte orkar lyssna eller kan konsentrera sig på någonting längre.

Som om kroppen säger till en att nu orkar jag inte längre, JAG LÄNGTAR EFTER TYSTNADEN.

Däremot inträder inte samma känsla vid filmtittning.
Men det kanske beror mera på att fler sinnen är inblandade eller att det är underhållande och avkopplande på ett annat sätt?

Det kan också vara så att man har vissa förväntningar på att när man väl sitter där och tänkte sig sjunka in i musiken riktigt, att det inte riktigt blir så. Att man inte får den förväntning av musiken pressenterad för sig och därför blir besviken och stänger av i ren frustration.

För att kunna avnjuta musik på rätt sätt (i.a.f. om man menar högupplöst stereofonisk med djup) så känner i.a.f. jag att man bör vara harmoniskt inställd till det, åtminstone om man har för avsigt att det skall pågå en ansenlig tid (för mig minst en hel CD eller så).


Mvh Björn//

[i]

liksom, hur ofta hör man butikspersonal klaga över lyssningströtthet?
trots att de kan stå åtta timmar om dagen i en butik med musik non stop på anläggningar utan minsta återgivningspretentioner

De känner efter arbetsdagen trolgen samma som de som jobbar på kontor med en susande/vinande/eller värre ventilationsanläggning. Dvs det känns som en tyngd lyfts från deras bröst när det tystnar.

[Richard]

Jag blir nog sugen på sprit.