Ja, varför gillar vissa att tweaka med en massa "ormolja"? Jag kan ju bara svara för mig själv, men det kan ju vara kul att sätta en egen prägel på dom där apparaterna som några miljoner människor har likadana av.
Alla är kanske inte duktiga på att bygga själv från grunden eller modifiera tex kretsar, strömförsörjning osv. Själv kan jag ingenting om sådant även om jag skulle kunna bygga efter en bra beskrivning.
Men prova SD-fötter och jämföra med spikes kan jag göra lyssningsmässigt.
Tyvärr är det så att förutfattade meningar ofta styr intrycken så man hör det man vill höra. Eller tror sig höra vad även andra hört. Mycket vanligt är förövrigt att man blandar ihop förändring med förbättring.
Hur ofta läser man inte hur mycket mer man hör på sina fonogram efter en modifikation? Massor med detaljer kommer fram, allt är mycket tydligare osv.
Gör experimentet att ta fram en skiva som du inte spelat på länge. Vrid på alla lågnivåkontakter så eventuell oxid försvinner. Sätt dig nu i finlyssningsfåtöljen efter att ha stängt av tv, tant och barn samt dragit för gardinerna. Lite högre volym än vad du brukar ha.
Starta spelningen av fonogrammet. Visst hör du massor med detaljer som du aldrig lagt märke till förut? Visst är ljudet från basgitarren lite tydligare, du hör nu lätt om det är en Fender eller inte som det spelas på.
Nu har du blivit varm i kläderna så du släpar fram all de där gamla välljudande skivorna som du inte lyssnat på länge. Stockhausen, kubansk jazz-trio, senagalsk strupsång... Helt otroligt, alla är dom så mycket bättre!
Tänk vilken skillnad det blev att vrida lite kontakter så oxiden försvann
Att du skulle hört samma skillnad med någon annan tweak är högst troligt - men ännu troligare är att denna "förbättring" mera speglar avspelningssituationen och förväntningen. Samt att du faktiskt inte kommer ihåg hur mycket det egentligen finns på skivorna.
/ B
). /Tomas F.
