Flint skrev:Kul debatt. Alla vann men jag tycker att tekniksidan leder på
poäng. Musik och ljud ska nog bedömmas med hörseln i första
hand. Ögon och plånbok får komma senare vad gäller ljudkvalitet.
Kul att se dig här Flint
Moderator: Redaktörer
Flint skrev:Kul debatt. Alla vann men jag tycker att tekniksidan leder på
poäng. Musik och ljud ska nog bedömmas med hörseln i första
hand. Ögon och plånbok får komma senare vad gäller ljudkvalitet.
Flint skrev:Morello.
Tack. Det var ett tag sedan vi slogs om resistiv impedans.
Har du doktorerat än? Vad ska du bli när du blir stor?
Du får frågan att låta som om rörvetenskapen är en okult religion med hemliga möten och riter på dagordningen.
Flint skrev:Hur är det med myterna?
Rör förbrukas på en vecka och måste bytas ut.
Transistorer ger bra bas.
Rör brummar och brusar.
Låg utgångsimpedans är alltid bra.
Transistorsteg kan lämna mycket ström vilket är ett måste för dynamik och bas.
En förstärkare måste kunna lämna 70A annars är den kass.
Rör ger luddig och svampig bas.
En förstärkare måste kunna dubbla effekten i halverad impedans.
Transistorer låter analytiskt. Om du tycker att det låter vasst och öronknipande med kraschade sss så har du antingen fel på hörsel eller uppfattning eller så bör du byta till annan kringutrustning och givervis möblera om efter att ha byggt om rummet på lämpligt sätt.
Alla dyra material låter bra. Ju exklusivare ju bättre.
Dyra kablar behöver inte testas utan förutfattade meningar, dvs. blint. Dom är bra ändå eftersom dom är dyra och har stomiopererats dvs. har en låda på magen som tar hand om avfallet.
Flint skrev:En sak som är sympatisk, i mitt tycke, med rör-kontra-trissor-debatten jämfört med kabeldebatten, är att där finns det i alla fall skillnader...
Menar du mätbara?
Flint skrev:Berätta iställt om din erefarenhet av rör.
Flint skrev:En förstärkare måste kunna dubbla effekten i halverad impedans.
Ren marknadsföringsdravel. Dessutom teoretiskt omöjlig att realisera. Kräver noll utg,imp dvs. total härdsmälta eller evighetsmaskin.
Dahlqvist skrev:Flint skrev:En förstärkare måste kunna dubbla effekten i halverad impedans.
Ren marknadsföringsdravel. Dessutom teoretiskt omöjlig att realisera. Kräver noll utg,imp dvs. total härdsmälta eller evighetsmaskin.
Transistorförstärkare som approximerar noll ohm utgångsimpedans är legio: förlusterna är ju linjära och effekten till lasten ligger normalt sett mycket nära dubbling i dB räknat om man inte närmar sig strömbegränsning. Effekten av att man inte har låg utgångsimpedans är att man kan påverka tonkurvan om högtalarlasten varierar. Om detta är "bra" eller "dåligt" beror ju lite på vad man tyckte om tonkurvans ursprungsform. Man ju dessutom mildra problemen med hög utgångsimpedanse genom att räta ut högtalarens impedanskurva medelst en konjugatlänk.
Det är däremot direkt fel att säga att noll ohms utimpedans är en teoretisk omöjlighet. Med en kombination av ström- och spänningåterkoppling kan man t.o.m åstadkomma negativ utimpedans. Användes bland annat praktiskt av Audio Pro i ACE-bass. Total härdsmälta lär vi endast drabbas av om även lasten är noll ohm.
/Dahlqvist
Dahlqvist skrev:Man ju dessutom mildra problemen med hög utgångsimpedanse genom att räta ut högtalarens impedanskurva medelst en konjugatlänk.
Svante skrev: Men inte duger en konjugatlänk för att kompensera ett högtalarsystems impedans så att den blir rest resistiv, det behövs betydligt mer än så och är dessutom onödigt i de flesta fall eftersom man har tillräckligt nära-noll utimpedans.
Rydberg skrev:Flint> Du kanske skulle kunna bygga nått kul med ett par sådanahär:
Detta är det enda kort jag har på röret/en med ett finger med i speletDahlqvist skrev:Rydberg skrev:Flint> Du kanske skulle kunna bygga nått kul med ett par sådanahär:
Rydberg: vad sägs om att slänga in en hand eller en tändsticksask så att man kan ser hur STOR den är. Röret alltså.
/Dahlqvist
Dessutom kastade han glasburkar uppifrån sin balkong som var ämnade att träffa mig i huvudet med!
He he, nej tyvärr! När jag letade nya rör till min X-Can hos ett par bekanta upptäckte jag att de hade bortglömda rör i fabriksnytt skick. En hel del skräprör (diodrör etc) men även en hel del fina audiorör också.Flint skrev:Rydberg
Har du bra tumme med Försvarets Meterialverk?
Dahlqvist skrev:Dahlqvist skrev:Man ju dessutom mildra problemen med hög utgångsimpedanse genom att räta ut högtalarens impedanskurva medelst en konjugatlänk.Svante skrev: Men inte duger en konjugatlänk för att kompensera ett högtalarsystems impedans så att den blir rest resistiv, det behövs betydligt mer än så och är dessutom onödigt i de flesta fall eftersom man har tillräckligt nära-noll utimpedans.
Alltså "rent" resisitiv är väl ingen som gör anspråk på, men visst kan man jämna ut impedanskurvan med en konjugatlänk (=mildra problemen). En konjugatlänk skall ju definintionsmässigt beskriva konjugatet av lasten och behöver inte nödvändigtvis bestå av bara en enkel RC-länk som i fallet för ett enskilt element. (Det var kanske det du trodde att jag menade?) Två exempel som är tillgängliga för verifiering är konjugatlänkarna till LTS högtalarna F1 och 3v-f4: tonkurveavvikelserna vid höga utgångsimpedanser reduceras högst markant med hjälp av dessa. Konjugatlänkar bör normalt sett inte spela någon roll för en vettig transistorförstärkare. Har man däremot en enpetare med 300B utan motkoppling blir saken en helt annan.
För övrigt kommer nog lösningar med negativ utgångsimpedans alltid att vara del av en systemlösning. Det gäller således inte bara ACE-bass.
/Dahlqvist
Flint skrev:Rydberg
En del har tur...
Ok, får försöka få de uppmätta eller så får jag finna mig en rörmatchareFlint skrev:Rydberg
Inte alldeles lyckat. Gitarrgrabbarna är vana att handla matchat och hafva ofta den tekniska tummen väl centrerad till handflatan. Du kanske kan höra med Bernt på "ja du vet" om han kan mäta igenom rören åt dig.
Svante skrev:Edit: Men vänta nu! Inte är konjugatet till lasten alltid det som jämnar ut impedanskurvan? Om vi tar en serie-LRC-länk som kopplas parallellt med högtalaren för att ta ner impedanstoppen vid resonans, den är inte konjugatet till motsvarande parallell-RLC-krets. I det enkla fallet med L och R i serie (talspoleresistans och -induktans) fixar konjugatet (serie-RC i parallell) till det, men det gäller inte allmänt (om jag inte klantade till det i mina ekvationstråcklingar nyss)
Dahlqvist skrev:Svante skrev:Edit: Men vänta nu! Inte är konjugatet till lasten alltid det som jämnar ut impedanskurvan?
Du har säkert rätt. I vilket fall som helst verkar vi ju vara helt överens om att man kan koppla in en kombination av reaktiva och resistiva komponenter parallellt med förstärkarutgången för att få en jämnare tonkurva när en förstärkare med hög utgångsimpedans kopplas till en högtalare med ojämn impedanskurva.
Flint skrev:Minsta fel matas tillbaka och blir till en spegelvänd medicin internt i förstärkaren.
Flint skrev:Jag är inte övertygad om att förstärkare med hög dämpfaktor på grund av hård global motkoppling går fria från impedansvariationer i belastningen. Minsta fel matas tillbaka och blir till en spegelvänd medicin internt i förstärkaren.
Flint skrev:Svante
Exakt. Det gäller att konstruktionen kan hantera medicinen. Jag kollade nyss ett transistorsteg av typiskt 70-talstyp. Matade in fyrkantvåg och belastade med en konstlast på 8 ohm. In på andra trissan hade jag en spik på fyrkantvågen (medicin orsakad av frekvensfel senare i steget) som var ca. 10 - 20ggr större än nyttosignalen. Mätte inte exakt. Satte ett lågpass 10kHz på stegets ingång (10K/1.5n) och fick nästan bort spiken. Ljudmässigt tjänade steget på behandlingen trots frekvensfallet även i det hörbara området.
Jag påstår att motkoppling är bra att minska dist med men inte att kompensera frekvensgångsfel med, utom möjligen ytterst små. Ju mer motkoppling - ju mindre frekvensgångsfel kan accepteras före motkoppling.
menar du att man inte lärt sig hantera det där än i transistorsteg?


Flint skrev:Morello
Mycket bra. Teoretiska beräkningar följda av praktiska prover och ljudmässig utvärdering ser jag som den enda vägen till "hifins Nirvana". Upprepas in aeternum eller till önskade egenskaper har ernåtts.


Flint skrev:Morello.
Låter vettigt men jag köper inte den underförstådda tesen att fenomenet är ljudmässigt och musikaliskt harmlöst. Praktiska prov visar motsatsen.
Har du byggt steget? I så fall kan du ju göra samma test i praktiken. Mät alltså med ett skåp och konstatera att fenomenet existerar i verkligheten. Begränsa bandbredden in ytterligare till all översväng försvinner. Lyssna och jämför resultaten.
Att det är problemfritt på utgången är självklart. Det ser nfb. till.
Mycket jobb men det kan vara intressant att konstatera om du också hör skillnad. Om inte jag gjorde det skulle jag inte bry mig om det här.
Skilladen ljudmässigt kan beskrivas som det dom flesta anser vara skillnaden mellan trissor och rör. Trissor kallt och hårt - rör musikalist och trevligt.
Flint skrev:Jag har hittat lösningen för mitt exempel. Bort med internkompensationen och beskär på ingången.
Flint skrev:Dahlqvist
Gör testet och ab-testa. Kan man säga så?
Flint skrev:Jag har hittat lösningen för mitt exempel. Bort med internkompensationen och beskär på ingången. Nu räckte det med 160kHz för att få bort översvängen som jag påstår hörs.
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 17 gäster