Moderator: Redaktörer
Piotr skrev:Han anser att saken är bevisad då ändringarna av stimuli förvisso inte bara påverkar i tidsdomän men även amplitud på de spektrala komponenterna, dock enligt honom och tidigare studier så pass lite att det är inte är signifikant ("below JND").
Svante skrev:prolinn skrev:Svante skrev:Piotr skrev:Viktigt iaf. att förstå (som Falloutboy skriver) att den specifika och begränsade samplingshastigheten (tex. 44.1kS/s för Redbook) inte sätter gräns för tidsupplösning, endast för bandbredd. En transient som spelas in och återges av ett system med 44,1kS/s kan peaka vart som helst i tiden mellan två tänkta punkter på tidsaxeln, inte bara på 44100 diskreta punkter per sekund.
Ja, precis. Och antiviknings- och rekonstruktionsfiltren är det som fixar den biffen. Det är nästan lite vackert hur bra det går. Att man kan göra ett impulståg och när man tittar på det i datorn så ser de olika impulserna olika ut, ändå låter de perfekt lika när man spelar upp dem. Allt tack vare di däringa filtren.
Ja, men vad händer med de signaler som krävs för att definiera det snabba förlopp som uppenbarligen är detekterbart och som med nödvändighet måste filtreras bort före nedsampling till CD format?
?
Vilket förlopp är det? Du får gärna beskriva det relativt noga och varför det skulle filtreras bort av antivikningsfiltret.
Piotr skrev:prolinn skrev:Svante skrev:Piotr skrev:Viktigt iaf. att förstå (som Falloutboy skriver) att den specifika och begränsade samplingshastigheten (tex. 44.1kS/s för Redbook) inte sätter gräns för tidsupplösning, endast för bandbredd. En transient som spelas in och återges av ett system med 44,1kS/s kan peaka vart som helst i tiden mellan två tänkta punkter på tidsaxeln, inte bara på 44100 diskreta punkter per sekund.
Ja, precis. Och antiviknings- och rekonstruktionsfiltren är det som fixar den biffen. Det är nästan lite vackert hur bra det går. Att man kan göra ett impulståg och när man tittar på det i datorn så ser de olika impulserna olika ut, ändå låter de perfekt lika när man spelar upp dem. Allt tack vare di däringa filtren.
Ja, men vad händer med de signaler som krävs för att definiera det snabba förlopp som uppenbarligen är detekterbart och som med nödvändighet måste filtreras bort före nedsampling till CD format?
Det som bör och i regel filtreras bort i AD-processen är sådant som inte hörs. Det du syftar på som är "uppenbarligen detekterbart" är inte uppenbarligen detekterbart.
Jag har inte sett ett enda vettigt utfört test som visar på att någon hör frånvaron av energi ovan 21kHz.
Testade du själv med de filerna jag länkade till?
/Peter
Piotr skrev:Nja frågan jag ställer mig är om det är bekräftat..
Alltså det är möjligt att det är bevisat men jag ser möjliga brister..
Ett förtydligande:Piotr skrev:Han anser att saken är bevisad då ändringarna av stimuli förvisso inte bara påverkar i tidsdomän men även amplitud på de spektrala komponenterna, dock enligt honom och tidigare studier så pass lite att det är inte är signifikant ("below JND").
Här menar jag att ändringarna i stimuli påverkar både i tidsdomän samt amplituden på de spektrala komponenterna som signalen utgörs av och som jag ser det så utesluter inte studien att det är den enkla nivåsänkande effekten av lågpassfiltret som man hör på signalen eller på distortionsprodukterna.. eller en kombination utav både och.
Det känns lite märkligt att gå in i en studie med en idé om att vi har mer att lära om hörselns tidsupplösning - dvs. att tidigare studier inte ger en klar bild - men samtidigt acceptera att de studier som tidigare gjorts på JND av amplitud är giltiga.
Det känns helt enkelt inte riktigt vattentätt. Kunchurs svar på denna kritik från mig var att studien har tagit fem år (!) och att det vore orimligt att bena ut varenda liten detalj då det skulle ta ytterligare år i anspråk (min fria tolkning, svaren från Kunchur finns i det sista dokumentet i mitt första inlägg).
Kanske han skulle hoppa över tidsaspekten (Temporal) och gjort en studie på JND av amplitud i stället..![]()
Han är också snabb att slå fast att detta minsann bevisar ditten och datten. Det känns oseriöst. Han (teamet) borde presentera studien och låta andra dra slutsatserna och själva konstatera att "detta indikerar en möjloiget att.." osv.
/Peter
prolinn skrev:Piotr skrev:
Testade du själv med de filerna jag länkade till?
/Peter
Vilka filer syftar du på?
Richard skrev:
Men Peter.....
Han visar ju bara på att örat är betydligt mera högupplöst än vad många felaktigt trott förut ?
Many misconceptions and mysteries surround the perception and reproduction of musical sounds. Specifications such as frequency response and certain common distortions provide an inadequate indication of the sound quality, whereas accuracy in the time domain is known to significantly influence audio transparency. While the upper frequency cutoff of human hearing is around 18 kHz (or even lower in older individuals) a much higher bandwidth and temporal resolution can influence the perception of sound.
Piotr skrev:prolinn skrev:Piotr skrev:
Testade du själv med de filerna jag länkade till?
/Peter
Vilka filer syftar du på?
http://www.faktiskt.se/modules.php?name ... light=qtc1
Länkade detta till Richard tidigare och hade för mig att jag nämnde för dig också.
Jag har tagit bort det högfrekventa från inspelningarna så att man kan jämföra med/utan ultraljud.
Eftersom det är fråga om natt och dag enligt många ultraljudförespråkare så borde det inte vara något problem att höra denna skillnad utan att veta vilket spår som är vilket, dvs. blindtesta och visa resultatet så vi ser att det finns de som hör det som aldrig bevisats tidigare.
Jag tycker det vore jättekul om någon kunde visa det vi halvdöva inte hör.
/Peter
Svante skrev:Jag orkar inte läsa artilkarna. Sidan börjar med:Many misconceptions and mysteries surround the perception and reproduction of musical sounds. Specifications such as frequency response and certain common distortions provide an inadequate indication of the sound quality, whereas accuracy in the time domain is known to significantly influence audio transparency. While the upper frequency cutoff of human hearing is around 18 kHz (or even lower in older individuals) a much higher bandwidth and temporal resolution can influence the perception of sound.
Det är en typisk inledning från en som inte har förstått spektrala transformer, och att det faktiskt är samma information i de två domänerna. Dessutom tar han avstamp i att så många andra inte har förstått ljudreproduktion.
Nä. Jag kan förstås ha fel, om någon har läst på och har en annan åsikt så får han gärna sammanfatta vad som skulle vara särskilt anmärkningsvärt i hans fynd.
prolinn skrev:Svante skrev:Jag orkar inte läsa artilkarna. Sidan börjar med:Many misconceptions and mysteries surround the perception and reproduction of musical sounds. Specifications such as frequency response and certain common distortions provide an inadequate indication of the sound quality, whereas accuracy in the time domain is known to significantly influence audio transparency. While the upper frequency cutoff of human hearing is around 18 kHz (or even lower in older individuals) a much higher bandwidth and temporal resolution can influence the perception of sound.
Det är en typisk inledning från en som inte har förstått spektrala transformer, och att det faktiskt är samma information i de två domänerna. Dessutom tar han avstamp i att så många andra inte har förstått ljudreproduktion.
Nä. Jag kan förstås ha fel, om någon har läst på och har en annan åsikt så får han gärna sammanfatta vad som skulle vara särskilt anmärkningsvärt i hans fynd.
Ja, givet att det handlar om bandbreddsbegränsade signaler alternativt att transformen tillåts sträcka sig från före big bang tills dess universum dör. Inget av dessa alternativ existerar annat än i teorin. Hur stor inverkan som avsteg från de teoretiska fundamenta som teorin föreskriver är inte alltid trivialt att se igenom.
prolinn skrev:
Jag har ingen aning om ultraljud "is da shit", men Kunchurs resultat verkar peka på att vår hörsel har högre upplösningsförmåga än vad man tidigare trott. Det är väl i så fall rätt anmärkningsvärt.
Är det inte så att det ni ifrågasätter är Kunchurs resonemang om ekvivalent bandbredd kontra tidsupplösning?
Every component’s bandwidth limit (even if it behaves perfectly linearly) causes it to have a finite relaxation time of τ∼1/ωmax; use of digital carriers limits the shortest resolvable time interval to about half the sampling interval (which for CD would be 11 μs)
In addition to the above issue, there is also the problem of staircasing—the output of the digital-to-analog synthesizer jumps a little when it goes from one sample to the next, rather than continuing in a perfectly smooth trajectory. This may look harmless if you plot current versus time, but looks horrible when you plot the derivative. As a result inductive loads generate spurious voltage spikes between samples.
It is known that the bandwidth require- ment for sonically transparent audio reproduction is higher than the 20 kHz:
Besides such scientific works, pop- ular literature and advertisements targeted toward high- end audio enthusiasts abound with claims of the impor- tance of “time alignment” of speaker drivers (for which reason some models of speakers have slanted front baf- fles), the “coherence” of small speakers over large speak- ers (hence the preference of some listeners for compact monitors over large dipole panels), “time coherence” in cables (i.e., avoiding dispersion so that all frequencies arrive together), and a myriad other effects related to smearing in the time domain.
Piotr skrev:Kunchurs resultat visar att man eventuellt hört ett första ordningens lågpassfilter (konding till jord mellan två aktiva steg) som dämpar fyrkantsvågen ca. 0.2dB vid 7kHz.
Svante skrev:Piotr skrev:
Varför har du ägnat så mycket tid åt det här arbetet, det verkar ju knas från början?
sprudel skrev:Svante skrev:
Varför har du ägnat så mycket tid åt det här arbetet, det verkar ju knas från början?
För att Piotr långt bak anar något som han tidigare varit på spåren när hans associationsbanor börjar signalera när han läser artikeln. Han vill ha hjälp med vad han anar. Varför automatiskt starta med att falsifiera? Hypotisera istället!
Svante skrev:Piotr skrev:Kunchurs resultat visar att man eventuellt hört ett första ordningens lågpassfilter (konding till jord mellan två aktiva steg) som dämpar fyrkantsvågen ca. 0.2dB vid 7kHz.
Ja, är det det där som är grunden till något sensationellt, då är han ju avrättad redan där.
0,2 dB vid 7 kHz för ett första ordningens filter är ungefär 32 kHz brytfrekvens. Jag har själv detekterat ett 1:a ordningens 39 kHz LP-filter med kalibrering och statistik under kontroll. Och jag förklarar det med nivåpåverkan, precis som du, fast kanske den som blir vid frekvenser över 7 kHz, som ju är större. Vid 1 kHz har man tex tappat 0,8 dB med samma filter. Jag har detekterat 0,3 dB nivåändring med musiksignal, men misslyckas med ett 1:a ordningens allpassfilter och brytfrekvensen är över några 100 Hz.
Varför har du ägnat så mycket tid åt det här arbetet, det verkar ju knas från början?
Svante skrev:...fast jag är fortfarande intresserad av svar från Piotr varför han tycker studien är intressant.
petersteindl skrev:Svante skrev:Piotr skrev:Kunchurs resultat visar att man eventuellt hört ett första ordningens lågpassfilter (konding till jord mellan två aktiva steg) som dämpar fyrkantsvågen ca. 0.2dB vid 7kHz.
Ja, är det det där som är grunden till något sensationellt, då är han ju avrättad redan där.
0,2 dB vid 7 kHz för ett första ordningens filter är ungefär 32 kHz brytfrekvens. Jag har själv detekterat ett 1:a ordningens 39 kHz LP-filter med kalibrering och statistik under kontroll. Och jag förklarar det med nivåpåverkan, precis som du, fast kanske den som blir vid frekvenser över 7 kHz, som ju är större. Vid 1 kHz har man tex tappat 0,8 dB med samma filter. Jag har detekterat 0,3 dB nivåändring med musiksignal, men misslyckas med ett 1:a ordningens allpassfilter och brytfrekvensen är över några 100 Hz.
Varför har du ägnat så mycket tid åt det här arbetet, det verkar ju knas från början?
Är det rätt skrivet?
Mvh
Peter
Svante skrev: ......fast jag är fortfarande intresserad av svar från Piotr varför han tycker studien är intressant.
Kunchur skrev:In a sound-reproduction system also, complexities in the response (such as due to dielectric relaxation, mechanical vibrations in cables, reverberation within speaker cabinets, and other mechanisms that store and slowly release energy) invalidate its categorization as a perfect linear system, which in turn negates a simple connection between τ and 1/ωmax. Because of this, an adequate frequency response need not ensure that a component will be sonically transparent.
It is recognized in the audio community that smearing in the time-domain is a key factor in degrading transparency and that temporal misalignment can produce audible errors in the spectral response.
petersteindl skrev:Svante skrev:Piotr skrev:Kunchurs resultat visar att man eventuellt hört ett första ordningens lågpassfilter (konding till jord mellan två aktiva steg) som dämpar fyrkantsvågen ca. 0.2dB vid 7kHz.
Ja, är det det där som är grunden till något sensationellt, då är han ju avrättad redan där.
0,2 dB vid 7 kHz för ett första ordningens filter är ungefär 32 kHz brytfrekvens. Jag har själv detekterat ett 1:a ordningens 39 kHz LP-filter med kalibrering och statistik under kontroll. Och jag förklarar det med nivåpåverkan, precis som du, fast kanske den som blir vid frekvenser över 7 kHz, som ju är större. Vid 1 kHz har man tex tappat 0,8 dB med samma filter. Jag har detekterat 0,3 dB nivåändring med musiksignal, men misslyckas med ett 1:a ordningens allpassfilter och brytfrekvensen är över några 100 Hz.
Varför har du ägnat så mycket tid åt det här arbetet, det verkar ju knas från början?
Är det rätt skrivet?
Mvh
Peter
Piotr skrev:Vet inte om det är så intressant egentligen men det är en av några få studier som återkommande tas upp av folk som förespråkar ultraljudets nödvändighet för klanderfri återgivning. Det används med Ohashis studie som slagträ mot nejsägarna. Finns en till studie som ofta dyker upp och det är den där man påvisade att man kan detektera ultraljud genom benledning men det är ju irrelevant för musikåtergivning i normalfallet..
Tycker det är viktigt att påvisa att även bildade personer med fina titlar och feta resurser kan gå vilse i snårskogen.
La några timmar på det här 2009 och ett av dokumenten på Kunchurs hemsida bemöter den kritik som jag och nån annan förde fram. Nu hoppar vi fram till 2013 och prolinn nämnde Kunchur varpå jag naturligtvis måste dela med mig av historien och ge min input i frågan.
/Peter
Svante skrev:Piotr skrev:Vet inte om det är så intressant egentligen men det är en av några få studier som återkommande tas upp av folk som förespråkar ultraljudets nödvändighet för klanderfri återgivning. Det används med Ohashis studie som slagträ mot nejsägarna. Finns en till studie som ofta dyker upp och det är den där man påvisade att man kan detektera ultraljud genom benledning men det är ju irrelevant för musikåtergivning i normalfallet..
Tycker det är viktigt att påvisa att även bildade personer med fina titlar och feta resurser kan gå vilse i snårskogen.
La några timmar på det här 2009 och ett av dokumenten på Kunchurs hemsida bemöter den kritik som jag och nån annan förde fram. Nu hoppar vi fram till 2013 och prolinn nämnde Kunchur varpå jag naturligtvis måste dela med mig av historien och ge min input i frågan.
/Peter
Ok, det förklarar saken.
Jag har ju inte läst artikeln, men om hans slutsats är att ultraljud behövs eller om slutsatsen är att fs=44100 inte är tillräckligt, baserat på att ett 32 kHz 1:a ordningens LP-filter är hörbart i blindtest så är han ute och cyklar.
Mycket mer än så finns inte att säga.
Att forskare med eller utan titlar kan ha fel visste jag, jag är mer bekymrad över om han har lyckats få artikeln publicerad i en etablerad tidskrift. Är det så?
It should be noted that while
this model is offered as one possible explanation (which
can be valid for listeners whose upper audibility threshold
is over 14 kHz) there may be other explanations as well
and it is hoped that these experimental results will provide
stimulation for auditory theorists.
Piotr skrev:En forskare tillika audiofil anser sig ha bevisat att 44.1kS/s är otillräckligt för transparent audio då vi enligt honom kan höra transienta tidsskillnader ner till 5us (delton ovan "hörbarhetsgränsen" tidsförskjuten i förhållande till grundton).
Har läst igenom två av artiklarna och försöker smälta intrycken. Vid dessa studier så tar Kunchur stöd från andra forskares tidigare arbeten avseende JND för amplitud. Han anser att saken är bevisad då ändringarna av stimuli förvisso inte bara påverkar i tidsdomän men även amplitud på de spektrala komponenterna, dock enligt honom och tidigare studier så pass lite att det är inte är signifikant ("below JND").
Vad säger faktiskt samlade expertis om saken?
Artiklarna finns här:
http://www.physics.sc.edu/kunchur/Acoustics-papers.htm
Vidare svar på frågor och kritik gällande studien "Temporal resolution of hearing probed by bandwidth restriction":
http://www.physics.sc.edu/kunchur/papers/FAQs.pdf
Det jag funderar över är om resultaten kan bero på skillnader i amplitud av själva stimulit samt skillnad i distortionsprodukter i testuppsättningen då stimulit ändras. Är förvånad över att man använder en så pass högdistande hörlur som Grado i en av studierna samt att de FFT man visar har relativt dålig upplösning vilket ev. kan dölja distortionsprodukter.
/Peter
IngOehman skrev:PS. Att CD-systemet är underlägset hörseln är dock helt riktigt. Men det
duger rätt långt ändå.
Svante skrev:IngOehman skrev:PS. Att CD-systemet är underlägset hörseln är dock helt riktigt. Men det
duger rätt långt ändå.
Underlägsenheten kan diskuteras. CD-systemet kan registrera 22 kHz, det kan inte hörseln. CD-systemet kan registrera en ton på 50 Hz som ligger 90 dB under en ton på 3 kHz. CD-systemet kan registrera en signal på 1 Hz.
Listan kan göras lång, CD-systemet är överlägset hörseln på många punkter. Men eftersom CD-systemet har kommit till för hörseln och inte tvärt om så är väl kanske inte det så viktigt.
petersteindl skrev:Svante skrev:IngOehman skrev:PS. Att CD-systemet är underlägset hörseln är dock helt riktigt. Men det
duger rätt långt ändå.
Underlägsenheten kan diskuteras. CD-systemet kan registrera 22 kHz, det kan inte hörseln. CD-systemet kan registrera en ton på 50 Hz som ligger 90 dB under en ton på 3 kHz. CD-systemet kan registrera en signal på 1 Hz.
Listan kan göras lång, CD-systemet är överlägset hörseln på många punkter. Men eftersom CD-systemet har kommit till för hörseln och inte tvärt om så är väl kanske inte det så viktigt.
Är du säker på att ingens hörsel kan registrera 22 kHz? Sedan kan ju människan registrera 1 HzFast då är det andra sinnesceller som registrerar.
Mvh
Peter
Svante skrev:petersteindl skrev:Svante skrev:IngOehman skrev:PS. Att CD-systemet är underlägset hörseln är dock helt riktigt. Men det
duger rätt långt ändå.
Underlägsenheten kan diskuteras. CD-systemet kan registrera 22 kHz, det kan inte hörseln. CD-systemet kan registrera en ton på 50 Hz som ligger 90 dB under en ton på 3 kHz. CD-systemet kan registrera en signal på 1 Hz.
Listan kan göras lång, CD-systemet är överlägset hörseln på många punkter. Men eftersom CD-systemet har kommit till för hörseln och inte tvärt om så är väl kanske inte det så viktigt.
Är du säker på att ingens hörsel kan registrera 22 kHz? Sedan kan ju människan registrera 1 HzFast då är det andra sinnesceller som registrerar.
Mvh
Peter
Ingvar pratade förstås om min hörsel.
Svante skrev:Du slår in öppna dörrar här.
Svante skrev:IngOehman skrev:PS. Att CD-systemet är underlägset hörseln är dock helt riktigt. Men det
duger rätt långt ändå.
Underlägsenheten kan diskuteras. CD-systemet kan registrera 22 kHz, det kan inte hörseln. CD-systemet kan registrera en ton på 50 Hz som ligger 90 dB under en ton på 3 kHz. CD-systemet kan registrera en signal på 1 Hz.
Listan kan göras lång, CD-systemet är överlägset hörseln på många punkter. Men eftersom CD-systemet har kommit till för hörseln och inte tvärt om så är väl kanske inte det så viktigt.
IngOehman skrev:Att CD-systemet är underlägset hörseln är dock helt riktigt.
petersteindl skrev:Nu har jag lusläst två av Kunchurs artiklar och fört anteckningarJag har några kvar att lusläsa
Det är ett uselt besvär, men klart intressant.
Mvh
Peter
Svante skrev:Underlägsenheten kan diskuteras. CD-systemet kan registrera 22 kHz, det kan inte hörseln.
JM skrev:Svante du har rätt men fel!
Vi hör inte ljud över 20000 hz men vi har en perception över 20 000 hz!
Bla JBL levererar nu högtalare med frekvensgång högre än 20 000 Hz speciellt för Japan.
Ett av skälen är den här artikeln som publicerades år 2000.
I artikel presenteras "the hypersonic effect".
http://jn.physiology.org/content/83/6/3548.full
1 På ett elegant sätt visas att hjärnan reagerar olika på ljud över o under 22 000 hz.
2 Musik med frekvenser över 22 000 hz upplevdes som bättre.
Flera efterföljande artiklar bekräfar fynden.
Svante skrev:Det är ju dessutom som vi har diskuterat många gånger utomordentligt svårt att visa att man INTE kan höra något.
JM skrev:Hur tänker du med påståendet "utomordentligt svårt att visa att man INTE kan höra något" i relation till perception över övre hörseltröskeln? Eller?
JM
JM skrev:Svante skrev:Det är ju dessutom som vi har diskuterat många gånger utomordentligt svårt att visa att man INTE kan höra något.
Artikeln är publicerad i "Jounal of Neurophysiology" som ej har några bindningar till JBL.
Jag tog JBL som ett exempel på en högtalartillverkare tar resultaten på allvar.
Hur tänker du med påståendet "utomordentligt svårt att visa att man INTE kan höra något" i relation till perception över övre hörseltröskeln? Eller?
JM
JM skrev:Svante skrev:Underlägsenheten kan diskuteras. CD-systemet kan registrera 22 kHz, det kan inte hörseln.
Svante du har rätt men fel!
Vi hör inte ljud över 20000 hz men vi har en perception över 20 000 hz!
FalloutBoy skrev:JM skrev:Svante du har rätt men fel!
Vi hör inte ljud över 20000 hz men vi har en perception över 20 000 hz!
Bla JBL levererar nu högtalare med frekvensgång högre än 20 000 Hz speciellt för Japan.
Ett av skälen är den här artikeln som publicerades år 2000.
I artikel presenteras "the hypersonic effect".
http://jn.physiology.org/content/83/6/3548.full
1 På ett elegant sätt visas att hjärnan reagerar olika på ljud över o under 22 000 hz.
2 Musik med frekvenser över 22 000 hz upplevdes som bättre.
Flera efterföljande artiklar bekräfar fynden.
Vilka efterföljande artiklar är det?
Alla studier jag sett har misslyckats med att bekräfta resultaten i Oohashi-studien och har även visat att de positiva resultaten i det testet med största sannolikhet orsakades av IMD och inte perception av ultraljudsfrekvenser.
Se:
Nishigichi et al, ‘Perceptual Discrimination between Musical Sounds with and without Very High Frequency Components’. NHK Laboratory Note No 486. AES 115th Convention 2003 NY October
Ashihara et al, ‘Detection threshold for tones about 22 kHz’. AES 110th Convention 2001, preprint no. 5401
JM skrev:Perceptionen av "ljud" går inte bara via mellanörats hörselben utan även via kraniet till cochlea. Hela innerörat är omgiven av en mycket tunn bensnäcka.
Benledd hörsel kan upplevas tom av vissa döva! Friska unga personer kan uppleva upp till 150 000 hz!
Okayasu (2013) o Nishimura (2003) har i eleganta studier, map benledd hörsel, visat att det är de proximala inre hårcellerna i innerörat som förmedlar frekvenser upp till 33 000 hz. Max ljudtryck 110 dB.
Human ultrasonic hearing is induced by a direct ultrasonic stimulation of the cochlea.
Okayasu T, Nishimura T, Yamashita A, Saito O, Fukuda F, Yanai S, Hosoi H. Neurosci Lett. 2013 Feb 28;539:71-6. doi: 10.1016/j.neulet.2013.01.040. Epub 2013 Feb 4
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23384569
Hear Res. 2003 Jan;175(1-2):171-7.
Ultrasonic masker clarifies ultrasonic perception in man.
Nishimura T, Nakagawa S, Sakaguchi T, Hosoi H.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12527135
Benledda perceptionen varierar helt naturligt från individ till individ. Mycket med lipidbolstring dämpar ultraljudet.
JM skrev:Nishigichi et al, ‘Perceptual Discrimination between Musical Sounds with and without Very High Frequency Components’. NHK Laboratory Note No 486. AES 115th Convention 2003 NY October
http://www.aes.org/tmpFiles/elib/20130701/12955.pdf
JM skrev:
Perceptual discrimination of very high frequency components in wide frequency range musical sound
http://www.sciencedirect.com/science/ar ... 2X09000036
JM skrev:
Övre hörseltröskeln kan gå upp till 24 000 hz.
Hearing threshold for pure tones above 20kHz: Kaoru Ashihara
https://www.jstage.jst.go.jp/article/as ... _1_12/_pdf
Så nog är ljudet över 22 000 hz något som kan nå vår hjärna även vid begränsade ljudtryck.
JM
Piotr skrev:
Kopplingar till JBL? Näe, men en av gubbarna bakom studien är uppfinnaren av DSD, en annan av gubbarna har designat en diamantdiskant till Pioneer (eller vilket stort japanskt företag det nu var). Ekonomiska intressen ser aldrig snyggt ut i vetenskapliga sammanhang.
Det blir ju inte bättre av att andra försökt repetera studien efteråt utan positivt utslag.
/Peter
Svante skrev:JM skrev:Perceptionen av "ljud" går inte bara via mellanörats hörselben utan även via kraniet till cochlea. Hela innerörat är omgiven av en mycket tunn bensnäcka.
Benledd hörsel kan upplevas tom av vissa döva! Friska unga personer kan uppleva upp till 150 000 hz!
Okayasu (2013) o Nishimura (2003) har i eleganta studier, map benledd hörsel, visat att det är de proximala inre hårcellerna i innerörat som förmedlar frekvenser upp till 33 000 hz. Max ljudtryck 110 dB.
Human ultrasonic hearing is induced by a direct ultrasonic stimulation of the cochlea.
Okayasu T, Nishimura T, Yamashita A, Saito O, Fukuda F, Yanai S, Hosoi H. Neurosci Lett. 2013 Feb 28;539:71-6. doi: 10.1016/j.neulet.2013.01.040. Epub 2013 Feb 4
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23384569
Hear Res. 2003 Jan;175(1-2):171-7.
Ultrasonic masker clarifies ultrasonic perception in man.
Nishimura T, Nakagawa S, Sakaguchi T, Hosoi H.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12527135
Benledda perceptionen varierar helt naturligt från individ till individ. Mycket med lipidbolstring dämpar ultraljudet.
Jag kan ju tycka att benledning är rätt ointressant när det gäller hifi.
JM skrev:Det intressanta är att innerörats hårceller regerar på frekvenser högre än 22 000 hz oberoende hur de stimuleras.
Hur vet du att att ljud via skelettet inte påverkar perceptionen i hifi sammanhang?
Kanske gäller det ha rätt pannben eller snarare processus mastoideus (utskottet bakom örat) för bli ett riktigt guldöra.
JM
Svante skrev:JM skrev:Det intressanta är att innerörats hårceller regerar på frekvenser högre än 22 000 hz oberoende hur de stimuleras.
Hur vet du att att ljud via skelettet inte påverkar perceptionen i hifi sammanhang?
Kanske gäller det ha rätt pannben eller snarare processus mastoideus (utskottet bakom örat) för bli ett riktigt guldöra.
JM
Frågan man bör ställa sig är hur man vet att ljud via skelettet påverkar perceptionen. Alltså, alla vanliga hörseltester har ju använt ljud utifrån. I dem finner man en övre gräns på 10-20 kHz, typiskt. Först när man använder extrema nivåer eller om man pressar sändaren mot skallbenet får man detektion av högre frekvenser.
Man har vare sig extrema högfrekvensnivåer eller skallbenspress i hifisammanhang.
Enda rimliga slutsatsen blir att området över 20 kHz är ointressant i hifisammanhang.
Har du tillgång till de två sista artiklarna du hänvisade till? Jag kunde inte se dem.
JM skrev:Svante skrev:JM skrev:Det intressanta är att innerörats hårceller regerar på frekvenser högre än 22 000 hz oberoende hur de stimuleras.
Hur vet du att att ljud via skelettet inte påverkar perceptionen i hifi sammanhang?
Kanske gäller det ha rätt pannben eller snarare processus mastoideus (utskottet bakom örat) för bli ett riktigt guldöra.
JM
Frågan man bör ställa sig är hur man vet att ljud via skelettet påverkar perceptionen. Alltså, alla vanliga hörseltester har ju använt ljud utifrån. I dem finner man en övre gräns på 10-20 kHz, typiskt. Först när man använder extrema nivåer eller om man pressar sändaren mot skallbenet får man detektion av högre frekvenser.
Man har vare sig extrema högfrekvensnivåer eller skallbenspress i hifisammanhang.
Enda rimliga slutsatsen blir att området över 20 kHz är ointressant i hifisammanhang.
Har du tillgång till de två sista artiklarna du hänvisade till? Jag kunde inte se dem.
Men visst är det intressant att innerörats inre hårceller reagerar på ljud över 22 000 hz.
Det är ngt lurt med länkarna.
https://www.jstage.jst.go.jp/article/as ... _1_12/_pdf
Den här fungerade för några minuter sedan.
Svante skrev:JM skrev:Svante skrev:JM skrev:Det intressanta är att innerörats hårceller regerar på frekvenser högre än 22 000 hz oberoende hur de stimuleras.
Hur vet du att att ljud via skelettet inte påverkar perceptionen i hifi sammanhang?
Kanske gäller det ha rätt pannben eller snarare processus mastoideus (utskottet bakom örat) för bli ett riktigt guldöra.
JM
Frågan man bör ställa sig är hur man vet att ljud via skelettet påverkar perceptionen. Alltså, alla vanliga hörseltester har ju använt ljud utifrån. I dem finner man en övre gräns på 10-20 kHz, typiskt. Först när man använder extrema nivåer eller om man pressar sändaren mot skallbenet får man detektion av högre frekvenser.
Man har vare sig extrema högfrekvensnivåer eller skallbenspress i hifisammanhang.
Enda rimliga slutsatsen blir att området över 20 kHz är ointressant i hifisammanhang.
Har du tillgång till de två sista artiklarna du hänvisade till? Jag kunde inte se dem.
Men visst är det intressant att innerörats inre hårceller reagerar på ljud över 22 000 hz.
Det är ngt lurt med länkarna.
https://www.jstage.jst.go.jp/article/as ... _1_12/_pdf
Den här fungerade för några minuter sedan.
Den funkar inte för mig nu.
Hårcellerna reagerar på rörelse, inte frekvenser. Det är inte så att vissa reagerar på vissa frekvenser, frekvensuppdelningen sköter snäckan och basilarmembranet. Vid benledning kringgår man ljudets normala väg.
Svante skrev:
Det verkar vara poppis bland folk som promotar SACD och ultraljudsåtergivande högtalare att hitta på experiment som visar att man kan höra ultraljudsfrekvenser. .
petersteindl skrev:Svante skrev:JM skrev:Svante skrev:JM skrev:Det intressanta är att innerörats hårceller regerar på frekvenser högre än 22 000 hz oberoende hur de stimuleras.
Hur vet du att att ljud via skelettet inte påverkar perceptionen i hifi sammanhang?
Kanske gäller det ha rätt pannben eller snarare processus mastoideus (utskottet bakom örat) för bli ett riktigt guldöra.
JM
Frågan man bör ställa sig är hur man vet att ljud via skelettet påverkar perceptionen. Alltså, alla vanliga hörseltester har ju använt ljud utifrån. I dem finner man en övre gräns på 10-20 kHz, typiskt. Först när man använder extrema nivåer eller om man pressar sändaren mot skallbenet får man detektion av högre frekvenser.
Man har vare sig extrema högfrekvensnivåer eller skallbenspress i hifisammanhang.
Enda rimliga slutsatsen blir att området över 20 kHz är ointressant i hifisammanhang.
Har du tillgång till de två sista artiklarna du hänvisade till? Jag kunde inte se dem.
Men visst är det intressant att innerörats inre hårceller reagerar på ljud över 22 000 hz.
Det är ngt lurt med länkarna.
https://www.jstage.jst.go.jp/article/as ... _1_12/_pdf
Den här fungerade för några minuter sedan.
Den funkar inte för mig nu.
Hårcellerna reagerar på rörelse, inte frekvenser. Det är inte så att vissa reagerar på vissa frekvenser, frekvensuppdelningen sköter snäckan och basilarmembranet. Vid benledning kringgår man ljudets normala väg.
Den går inte att få upp direkt. Man får gå in på startsidan: https://www.jstage.jst.go.jp/
Sedan söker man på articles uppe till höger: Hearing threshold for pure tones above 20 kHz
Då får man några förslag. Den är 3e från ovan.
Då klickar man på nämnda artikel och full text-free pdf. Då kommer den upp.
Har man väl fått upp den en gång så funkar länken igen.
Mvh
Peter
Svante skrev:petersteindl skrev:Svante skrev:JM skrev:Svante skrev:JM skrev:Det intressanta är att innerörats hårceller regerar på frekvenser högre än 22 000 hz oberoende hur de stimuleras.
Hur vet du att att ljud via skelettet inte påverkar perceptionen i hifi sammanhang?
Kanske gäller det ha rätt pannben eller snarare processus mastoideus (utskottet bakom örat) för bli ett riktigt guldöra.
JM
Frågan man bör ställa sig är hur man vet att ljud via skelettet påverkar perceptionen. Alltså, alla vanliga hörseltester har ju använt ljud utifrån. I dem finner man en övre gräns på 10-20 kHz, typiskt. Först när man använder extrema nivåer eller om man pressar sändaren mot skallbenet får man detektion av högre frekvenser.
Man har vare sig extrema högfrekvensnivåer eller skallbenspress i hifisammanhang.
Enda rimliga slutsatsen blir att området över 20 kHz är ointressant i hifisammanhang.
Har du tillgång till de två sista artiklarna du hänvisade till? Jag kunde inte se dem.
Men visst är det intressant att innerörats inre hårceller reagerar på ljud över 22 000 hz.
Det är ngt lurt med länkarna.
https://www.jstage.jst.go.jp/article/as ... _1_12/_pdf
Den här fungerade för några minuter sedan.
Den funkar inte för mig nu.
Hårcellerna reagerar på rörelse, inte frekvenser. Det är inte så att vissa reagerar på vissa frekvenser, frekvensuppdelningen sköter snäckan och basilarmembranet. Vid benledning kringgår man ljudets normala väg.
Den går inte att få upp direkt. Man får gå in på startsidan: https://www.jstage.jst.go.jp/
Sedan söker man på articles uppe till höger: Hearing threshold for pure tones above 20 kHz
Då får man några förslag. Den är 3e från ovan.
Då klickar man på nämnda artikel och full text-free pdf. Då kommer den upp.
Har man väl fått upp den en gång så funkar länken igen.
Mvh
Peter
Ah, tack.
Det där var den bästa artikeln hittills, och den visar att det hos 4 av 15 18-33-åringar gick att fastställa en tröskel för hörbarhet för frekvenser över 22 kHz. Tröskeln hamnade på 88 dB eller mer.
Då behöver man fundera på hur stark en musiksignal behöver vara (under 20 kHz) för att man ska få 88 dB över 22 kHz. Jag skulle tippa att man kan nå det om man lägger örat intill en cymbal och drämmer till. Efter det försöket får man nog ta en ny försöksperson.
Det är intressant att de dels har valt relativt unga personer, och att de har många kvinnor. Det framgår inte vad jag kan se vilka som detekterade 24 kHz, kanske var alla 18-åriga kvinnor?
Svante skrev:Hårcellerna reagerar på rörelse, inte frekvenser. Det är inte så att vissa reagerar på vissa frekvenser, frekvensuppdelningen sköter snäckan och basilarmembranet. Vid benledning kringgår man ljudets normala väg.
PeterSteindl skrev:Efter att ha läst hans artiklar noggrannt så får jag revidera en del av detta. Man måste lusläsa hela artiklarna för att se att det inte går att ta saker ur sitt sammanhang. Sorry Magnus, men varken Svante eller Piotr eller någon annan på detta forum har hittills haft kritik som är befogad, enligt mitt sätt att se på saken just nu. All kritik som ges har Kunchur redan gett svar på i själva undersökningarna. De andra artiklarna av japaner och andra personer har jag inte läst. Men Kunchur har betydligt mer på fötterna än de citat jag givit. Det är faktiskt synd att han skriver och hänvisat som han gör. Han skulle inte behövt göra det. Hans undersökning står på egna ben och är vetenskapligt helt korrekt utfört vad jag kan se, efter att lusläst två av hans 4 artiklar. Då jag läst alla har jag tänkt sammanfatta då tid ges.
Hans artikel är inte så flummig som man kan tyckas vid första anblick och hans testförfarande verkar vara allt annat än flummigt.
Vi får se hur jag väljer att skriva. Innan jag läst allt jag vill läsa är jag avvaktande. Ingen annans kritik mot hans artiklar har tillräcklig bäring av det jag läst.
Svante skrev:Ok, nu förstod jag hans tanke.
Han har alltså tagit en 7 kHz fyrkantsvåg och kört genom ett filter. En sådan fyrkantsvåg innehåller idealt endast udda deltoner, dvs 7, 21, 35... kHz och tanken är att 21 kHz är över den högsta hörbara frekvensen. Den påverkan som är enligt traditionella hörselmodeller skulle då endast vara amplitud och fas på 7 kHz-tonen.
Grafen i fig 4 visar att det finns lite av andra delton (14 kHz) i signalen, dvs fyrkantsvågen är inte perfekt symmetrisk. Deltonen ligger c:a 60 dB ner. Jag skulle inte tro att den är orsaken till detektionen.
Det han har lyckats visa är alltså att de flesta lyckades höra en nivåförändring på 0,2 dB vid en stationär sinus* på 7 kHz.
Han visar också hur de har ansträngt sig att göra in- och urkopplingen av kondensatorn ljudlös, och visar bilder på omkopplingsförloppet. Jag är dock tveksam till om han har lyckats. Lyssningen var ju ett ABX-test, alltså spela A, koppla om till B, koppla om till antingen A eller B. Den sista omkopplingen blir olika beroende på om man väljer A eller B som X.
Det vettiga vore att rampa signalen i stället, vilket de har testat,
"However, digital signal processing or voltage/computer controlled attenuators needed for signal ramping severely degrade the signal, especially in its temporal aspect. ".
Hmm, hur testade de det? Var det så att de inte fick hörbarhet då? Kan det bero på omkopplingstransienter?
Jag skulle vilja se ett spektrogram på en ABB-växling och en ABA-växling. Jag ger mig den på att de är olika i den sista växlingen.
*Eller egentligen en fyrkantvåg, men de andra deltonerna ligger ju över hörgränsen.
Så efter att ha läst lite noggrannare kan jag förstå att den har passerat en review, experimentet är väl beskrivet. Det finns fortfarande för mycket svagheter för att jag ska göra den tolkning av resultaten som han har gjort.
Svante skrev:Det är ju förresten solklart att en direkt switchning mellan en filtrerad och en ofiltrerad version av en 7 kHz fyrkantsvåg ger ett hörbart klickljud. Om man för ett ögonblick glömmer att fyrkantsvågen har ultraljudskomponenter så är ju den hörbara komponenten en sinus på 7 kHz. Om den körs genom ett LP-filter kommer den att fasförskjutas. Att koppla om mellan dem blir ekvivalent med att stjäla något sampel från signalen. 7 kHz-komponenten i sig kommer att generera ett klickljud.
I pappret har de dock högre deltoner med, vilket gör att klicket inte syns i vågformen.
Det är dock mycket hörbart, jag gjorde just ett litet test.
Jag genererar en fyrkantsvåg på 7 kHz med samplingsfrekvensen 1,92 MHz genom att addera sinusar. Så lågpassar jag fyrkantsvågen vid 33 kHz med ett första ordningens LP-filter. Därefter lägger jag till ursprungssignalen på slutet av den lågpassade signalen. För att kunna lyssna på signalen samplar jag ner den till 44100 Hz. I skarven uppstår en bredbandig transient som är mycket hörbar.
Nu har de en aningen annorlunda uppkoppling med en switch som kopplar in en kondensator i ett filter, men det går inte att komma ifrån att filtret ger en fasförskjutning som vid omkoppling måste ge spektrala konsekvenser i det hörbara området.
Laila skrev:Svante . . . du är, kanske/skriver, i fel tråd . . . typ ?
Laila skrev:Svante . . . du är, kanske/skriver, i fel tråd . . . typ ?
Johan_Lindroos skrev:Laila skrev:Svante . . . du är, kanske/skriver, i fel tråd . . . typ ?
Nej, denna tråd är rätt tråd.
MagnusÖstberg skrev:Jag är inte ledsen för att du klarar av att erkänna att du dragit förhastade slutsatser. Det är bara bra att erkänna det, det är utveckling.
Skall bli intressant att se vad du anser dig finna. Själv är jag måttligt intresserad. Om fem år kommer det finnas nya format och högre upplösning. Jag är avvaktande till inköp som kan begränsas av teknologiska framsteg och planerar mina högtalare efter att de skall kunna hänga med framöver.
petersteindl skrev:Jag har nu börjat läsa artikeln noggrannt och än så länge ser det bra ut. Beskrivningar och hänvisningar är än så länge utan anmärkning.
Jag måste dock läsa igenom den helt och hållet för att kunna sätta mig in i problematiken.
Mvh
Peter
Svante skrev:Laila skrev:Svante . . . du är, kanske/skriver, i fel tråd . . . typ ?
Nej, jag försökte bara styra tillbaka diskussionen om Kunchur till Kunchur-tråden genom att klippa hit Peters inlägg.
petersteindl skrev:MagnusÖstberg skrev:Jag är inte ledsen för att du klarar av att erkänna att du dragit förhastade slutsatser. Det är bara bra att erkänna det, det är utveckling.
Skall bli intressant att se vad du anser dig finna. Själv är jag måttligt intresserad. Om fem år kommer det finnas nya format och högre upplösning. Jag är avvaktande till inköp som kan begränsas av teknologiska framsteg och planerar mina högtalare efter att de skall kunna hänga med framöver.
Efter det jag skrev först skrev jag detta:petersteindl skrev:Jag har nu börjat läsa artikeln noggrannt och än så länge ser det bra ut. Beskrivningar och hänvisningar är än så länge utan anmärkning.
Jag måste dock läsa igenom den helt och hållet för att kunna sätta mig in i problematiken.
Mvh
Peter
Såsom Kunchur väljer att skriva så kan man förledas tro att han pratar om High-End nördars lyssning eller cd-system och dess tillkortakommanden. Hans undersökning går dock enkom ut på att syna hörselns temporala förmåga. Var går gränsen för den mänskliga hörselns uppfattbarhet av τ? Det har enligt gamla undersökningar och därefter gängse praxis inneburit ett min på τ på ungefär 8-9 μs.
Det Kunchur nu påvisar är ett min på τ på ungefär 5-5,6 μs. Big deal kan tyckas, men det är ett stort steg som kan föra med sig vissa konsekvenser.
Det är egentligen allt Kunchur vill visa. Nervsystemet klarar denna kortare tid, men inte frekvensdomän med flimmerhår och basilarmembran. Däremot om det vore så att samma nerver behandlar både frekvens och temporala aspekter så skulle det innebära stort problem. Då stämmer inte ekvationerna. Nu är det inte så och då är frågan öppen. Kunchur har gjort undersökning som ger svar. I och med detta kan man syna svaren och tolkningen av svaren. Kunchurs svar är det vetenskapligt korrekta i strikt bemärkelse. Det betyder inte att han har rätt. Det betyder heller inte att han har fel. Det betyder dock att hans undersökning helt klart pekar på att τ på 5,6 μs är fullt hörbart för den mänskliga hörseln. Eftersom det ändock lämnar vissa frågetecken så finns det möjligtvis fog för ytterligare undersökningar för att röja tvivel. De kommer nog inom sin tid.
Som jag ser det är ett sätt att få bort ett frågetecken att ta reda på vad JND är på 7 kHz ren sinus utan sidband till -120dB och vid samma nivå som Kunchor valt att göra sina undersökningar på. Är JND då på 0,18 dB eller mindre? I så fall är även detta inte i linje med tidigare undersökningar. Är den betydligt högre så faller den kritiken. Den som kan bevisa så små JND på ren sinus 7 kHz kommer ovillkorligen att synas i sömmarna ordentligt eftersom JND sedan tidigare vetenskapliga undersökningar enligt hänvisning visats vara kring 0,7 dB.
Mer vill jag vid nuvarande tidpunkt inte skriva om Kunchurs undersökningar och definitivt inte i denna tråd.
Mvh
Peter
Svante skrev:...
Mja, nu får du nog vara lite mer precis med vad ett tao på 5,6 µs egentligen innebär. Det handlar inte om en fördröjning med den tiden, utan om tidskonstanten i ett lågpassfilter. Ett sådant har en påverkan på signalen, och denna påverkan kan studeras i tidsdomänen eller frekvensdomänen. Synsätten är ekvivalenta.
I frekvensdomänen kan man konstatera att påverkan på grundtonen vid 7 kHz är 0,2 dB, och att det även finns en fasvridning. Denna fasvridning gör att när filtret kopplas in uppstår det en fördröjning av grundtonen, som inte är helt olik den som uppstår när man upprepar ett sampel i en samplad signal. Detta ger ett klíckljud.
Kunchur har visat att någon av eller båda dessa effekter är hörbara. Eller så har han visat det han själv tror sig ha visat, nämligen att det är påverkan på ultraljudskomponenterna som är viktig.
Jag skulle vilja se hans test upprepat med exakt samma utrustning, inklusive klick och nivåändringar, fast med fyrkantvågen utbytt mot en sinus. Jag skulle inte bli förvånad om man når detektion i samma grad då.
Jag har inte själv undersökt JND vid just 7 kHz, men väl effekterna av första ordningens LP-filter på musiksignaler, och lyckats detektera ett 39 kHz LP-filter med statistiken på plats. Kunchurs filter hade brytfrekvensen 33 kHz. Man ska också ha klart för sig att JND-studier ibland är lite trubbiga, de visar att man kan detektera x dB nivåändring, men inte att man inte kan detektera en mindre nivåändring. De ger dessutom ett medelvärde av y personer med motiveringsgraden z.
äggmannenskrev:Som jag ser det är ett sätt att få bort ett frågetecken att ta reda på vad JND är på 7 kHz ren sinus utan sidband till -120dB och vid samma nivå som Kunchor valt att göra sina undersökningar på. Är JND då på 0,18 dB eller mindre? I så fall är även detta inte i linje med tidigare undersökningar. Är den betydligt högre så faller den kritiken. Den som kan bevisa så små JND på ren sinus 7 kHz kommer ovillkorligen att synas i sömmarna ordentligt eftersom JND sedan tidigare vetenskapliga undersökningar enligt hänvisning visats vara kring 0,7 dB.
petersteindl skrev:Men, det är ju inte målsättningen med hans undersökning. Han vill undersöka de temporala effekterna. Det har han gjort.
Om någon annan tolkar resultatet annorlunda så åligger det denne andre att föra sin talan i bevis. Det åligger inte Kunchur att föra din eller någon annans talan i bevis. Det åligger dig att föra din talan i bevis. Kunchur har fört sin talan i bevis. Han har faktiskt gått igenom problematiken med klickljud och gjort undersökning på subjekt enkom med HF över hörseltröskeln och då blev resultatet slumpmässigt d v s inga klickljud kunde detekteras. Svante, det finns inga klickljud i hans test. Det testet redovisar han också.
Kunchur skrev:The result presented here has relevance for the performance
requirements of audio components and digital encoding
schemes. It is known that the bandwidth requirement
for sonically transparent audio reproduction is higher
than the 20 kHz: in the coding of digital audio it has been
noted (Stuart, 2004) that listeners show a preference for a
96 kHz sampling rate over the CD (digital compact disk)
standard of 44.1 (i.e., a 22 kHz Nyquist frequency). It
is sometimes thought that this may be due to the less
drastically sloped cutoff of the digital filter and the reduced
disturbances introduced in the audible pass band.
The present work shows that the bandwidth requirement
into the ultrasonic range is more fundamental and not just
due to artifacts of digital filtering.
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 20 gäster