Analoga inspelningar (ang Palmcrantz/Wadenius kommande)

[joseph]

Hörde igår på radion följande inslag: Utrotningshotade ljud, om att Gert Palmcrantz spelar in en skiva analogt med Jojje Wadenius. Rörförstärkare, rörmickar (AB-uppställning med rumsljud), rörbandspelare etc som ska hamna på vinyl till slut, utan digital påverkan.

Jag tror visserligen att resultatet kan bli bra, men är skeptisk till motiveringen:

Vi är så trötta på nollor och ettor alltså. Så vi har gått till ett format som våra öron är skapade för, nämligen det analoga ljudet. Allting i samhället blir bara digitaliserat. Maten, våra kläder, med mera. Men ljudet får vi inte förstöra!

Det vore synd om resultatet inte kom ut på CD också, tycker jag.

Kom att tänka på att T-Bone Burnett nyss producerat en skiva med Mellencamp där de använder gammal utrustning, fast den är mono. Fast där är nog syftet ett annat, och har med historia och inte stofili att göra(?).

Hur ser det ut - är det någon trend att tala om? Nu menar jag lite större artister och inte några gubbs i ett garageband som spelar rockklassiker från 50/60-talet. Eller yngre motsvarigheter till dessa.

vh J

[peetwa]

Alltså, jag hörde intervjuen. Jag tror att det kommer bli en härlig inspelning.

Men det nästan maniska resonemanget om att öronen är gjorda för att höra analogt ljud och att vägen till analogt ljud går via rör nämdes lite för många gånger för att jag skulle känna mig helt bekväm.

Men å andra sidan det hade kunnat varit jag som sagt det för tio år sedan.

[mapem]

Det var ett trevligt radioinslag. Min hustru, som är analogfanatiker, blev lyrisk.

Sen gick vi hem till sonen som spelade Anthonys senaste skiva för oss, som han införskaffat på tjock fin LP. Det var mycket vackert och en mycket fin inspelning (men den finns väl på CD också?).

Jag tänkte en liten möjligen hädisk tanke: Kan det vara så att man mer och mer spelar in analogt och ger ut på vinyl för att få kontroll över verket? Det är ju väldigt svårt att ladda ner en vinylskiva eller ens ett masterband.

Å andra sidan dröjer det väl inte länge förrän någon spelat av skivan med en skivspelare med usb-sladd, såna som Clas Olsson säljer för en spottstyver, och delar med sig vänligt av resultatet.

[mapem]

Alltså, jag hörde intervjuen. Jag tror att det kommer bli en härlig inspelning.

Men det nästan maniska resonemanget om att öronen är gjorda för att höra analogt ljud och att vägen till analogt ljud går via rör nämdes lite för många gånger för att jag skulle känna mig helt bekväm.

Men å andra sidan det hade kunnat varit jag som sagt det för tio år sedan.

Påståendet att öronen är gjorda för att höra analogt ljud är lite lustigt. Alla ljud är väl analoga.

[Bill50x]

Påståendet att öronen är gjorda för att höra analogt ljud är lite lustigt. Alla ljud är väl analoga.

När man lyssnar på dem, ja. Men i stort sett all musik sedan början på 90-talet har varit digital någonstans i kedjan. Med denna skiva finns det alltså chans att lyssna på något som är en helt analog historia, hoppas bara dom inte glömmer bort gravérverket och den digitala fördröjningen

/ B

[peetwa]

Jo men feltänket är att det analoga ljudet förmedlas genom vinyl och rör.

Ett annat sätt att göra en analog inspelning är att använda en fostex porta från 1989 och sedan ge ut en limiteras MC utgåva. Men jag tror inte att det känns så upphetsande. Det duger liksom inte att banka ungdomarna i huvet med en brusande magnetist kompremerat överläckande svajig inspelning när ungdomens har till tex BBC omastrade HD inspelningar i sin vågskål.

Men det är inte det analoga ljudet man vill åt. Man tycker det är magiskt och tufft med rör och vinyl och det är helt ok.

[Svante]

Med tanke på att en ADDA-kedja i 44/16 kan göras transparent så är det helt omotiverat att skylla dagens oljud på digitaltekniken.

Jag tror att "digitalt ljud" förknippas med trist ljud pga loudness race. Men det är ju något helt annat.

[RogerJoensson]

Precis.
"Analogt" ljud är trevligt, särskilt trevligt om man hoppar över allt som distar och färgar fult.
Om rörgrejorna färgar på ett snyggt sätt, om man vill förvränga insignalen så är det väl deras sak, men att bara ge ut på vinyl är ju bara fånigt, alt marknadsgimmick för de troende. Ge ut oförstörda Cd:s också och låt folk själva avgöra.

Om rörgrejorna inte färgar nämnvärt så finns väl inga som helst invändningar mot att använda sådana, annat än att det då bara handlar om marknadsföring som inte har med ljudet att göra. Trams alltså.

"Men ljudet får vi inte förstöra!". Jag skulle vilja se dem göra en övervakad blindtest mellan masterbandet och A/D/A, för att efter detta få höra dem repetera utlåtandet.

[RogerJoensson]

Om man lyssnar på vad Palmkrantz säger så är det ju främst miktekniken, det faktum att alla spelar tillsammans och att man inte redigerar* materialet hans argument handlar om och så säger han att man inte har spelat in sådär sedan 40-talet.
Vad less man blir på sån't skitsnack. -Han kanske inte har gjort det, men många andra har gjort och gör det fortfarande, även om det kanske inte är lika vanligt längre.


*Om man vill gå in och klippa och klistra i materialet väljer man ju själv och det går att göra på rullband också, även om det är synnerligen krävande. -Vill man inte är det bara att avstå.

[RogerJoensson]

"Det ljudformat som våra öron är skapade för".
Hur då? Gud skapade människan och det rätta (rörförstärkta och vinyl-lagrade) ljudformatet?

[peetwa]

Jag är väldigt positiv till när saker görs med kärlek och omsorg. Så jag ska kolla upp resultatet. Men det kändes lite roligt med att vi var skapta för att lyssna på rör och vinyl som det sades. Men som sagt kärlek är bra. Hoppas att även musiken håller klassen.

[Laila]

Men det är välan självklart, rör berör . . dessutom så låter det snärtigt o käckt.

[Bill50x]

"Analogt" ljud är trevligt, särskilt trevligt om man hoppar över allt som distar och färgar fult.
Om rörgrejorna färgar på ett snyggt sätt, om man vill förvränga insignalen så är det väl deras sak, men att bara ge ut på vinyl är ju bara fånigt, alt marknadsgimmick för de troende. Ge ut oförstörda Cd:s också och låt folk själva avgöra.

Problemet är att 100% analogt ljud inte går att ge ut på CD...

Personligen tycker jag epitetet "analogt ljud" är lika kass som "digitalt ljud". För vad som ligger bakom är fördomar om hur respektive koncept låter. Säger man digitalt ljud tänker många på kliniskt, hårt osv, analogt lite gosigt och mjukt. Men är det så?

Att rent tekniskt tala om 100% analogt ljud är en annan sak och det kan man väl få jämföra med digitala inspelningar utan att någon ska se ner på saken, eller?

/ B

[RogerJoensson]

Problemet är att 100% analogt ljud inte går att ge ut på CD...

Nä (eller precis) men det problemet ligger väl mest på det troende planet... -En välgjord cd kommer ju att låta förbaskat likt en helanalog mastertejp, troligen mer likt än någon välsvarvad vinyl och det är väl det viktiga?
Det viktiga är hur utrustningen presterar, hur man använder den och vad man spelar in. En massa generellt rör och analog vs- digitaltblajresonemang är bara löjligt, om man ser till själva ljudupplevelsen och bortser från halvreligiösa berättelser/marknadsföring.

Edit: Egentligen vet jag inte om jag argumenterar med eller mot dig, om du argumenterade med eller mot mig.

[mapem]

Jag har LP-skivor som låter "digitalt" och CD:ar som låter "analogt" om man med det menar i första fallet vasst och hårt och i andra fallet mjukt och naturligt. Alltså har det inte så mycket att göra med om det finns något digitalt led i kedjan utan mer om hur hantverket är gjort, men det har ju påpekats av många redan.

[RogerJoensson]

Det vore intressant att veta om analog-vs-digitaltblajblajet är ren marknadsföring eller en faktisk övertygelse i det här fallet, men jag tror knappast att man någonsin kommer att redogöra för det. Det ungefär lika illa vilket som, tycker jag.

Men, man kan ju hoppas att slutresultatet blir bra ändå!

[Alexi]

Jag har vid flera tillfällen träffat både far och son Palmcrantz, båda är djupt influerade av Herr De Geers moddande, analoga monoinspelningar. Jag vill minnas att senast jag träffade dem pratade de om att börja spela in på stenkakor igen...

Men samtidigt har de många sunda idéer och gör inspelningar som ibland låter riktigt bra

[peetwa]

Det är musiker tugg. Det är jag övertygad om. Det är inget illa menat med det. Och jag tror att det finns fog för det också. Alltså att skit dyra studio grejer i händerna på rätt gubbe i kombination med vinyl kan ge ett gamaldags sound. Sen det där med att vi är skapta för detta sound det är ju givet vis bull men det är mycke annat här i världen som är bull också.

[Piotr]

Kan inte annat än tappa respekten för branschfolk som svamlar på det där viset.

Efter så många år (decennier) i branschen borde man veta bättre.


/Peter

[Svante]

"Analogt" ljud är trevligt, särskilt trevligt om man hoppar över allt som distar och färgar fult.
Om rörgrejorna färgar på ett snyggt sätt, om man vill förvränga insignalen så är det väl deras sak, men att bara ge ut på vinyl är ju bara fånigt, alt marknadsgimmick för de troende. Ge ut oförstörda Cd:s också och låt folk själva avgöra.

Problemet är att 100% analogt ljud inte går att ge ut på CD...

Personligen tycker jag epitetet "analogt ljud" är lika kass som "digitalt ljud". För vad som ligger bakom är fördomar om hur respektive koncept låter. Säger man digitalt ljud tänker många på kliniskt, hårt osv, analogt lite gosigt och mjukt. Men är det så?

Att rent tekniskt tala om 100% analogt ljud är en annan sak och det kan man väl få jämföra med digitala inspelningar utan att någon ska se ner på saken, eller?

/ B

Analogt ljud går ju inte att ge ut på vinyl heller.

Alltså, det är ju inte ljud som ligger lagrat på skivan utan en representation av ljudet. Vilket det även är på CD.

Båda medierna måste avkodas via en dekoder* , en förstärkare och till sist ett par högtalare. Först då blir det ljud.

*Dekodern är i vinylfallet en pickup, i CDn är det digital elektronik och en D/A-omvandlare.

[CODY]

De första cd spelarna som inte kostade skjortan, liksom många tidiga cd utgåvor, lät illa. Det är detta som är anledningen till dåligt rykte för "digitalt".
Detta har dock blivit bättre med tiden

[peetwa]

De första cd spelarna som inte kostade skjortan, liksom många tidiga cd utgåvor, lät illa. Det är detta som är anledningen till dåligt rykte för "digitalt".
Detta har dock blivit bättre med tiden

Jag tror att det har med studioutrustning att göra också. Det som slår en direkt är multieffekterna.

[Laila]

De första cd spelarna som inte kostade skjortan, liksom många tidiga cd utgåvor, lät illa. Det är detta som är anledningen till dåligt rykte för "digitalt".
Detta har dock blivit bättre med tiden

Jag tror att det har med studioutrustning att göra också. Det som slår en direkt är multieffekterna.

Exaktemente !

Alldeles för många träd för att få en juste uppfattning
om skogen. Lite glesare men utan div. kalhyggen skulle
inte sitta fel . .

[IngOehman]

"Analogt" ljud är trevligt, särskilt trevligt om man hoppar över allt som distar och färgar fult.
Om rörgrejorna färgar på ett snyggt sätt, om man vill förvränga insignalen så är det väl deras sak, men att bara ge ut på vinyl är ju bara fånigt, alt marknadsgimmick för de troende. Ge ut oförstörda Cd:s också och låt folk själva avgöra.

Problemet är att 100% analogt ljud inte går att ge ut på CD...

Personligen tycker jag epitetet "analogt ljud" är lika kass som "digitalt ljud". För vad som ligger bakom är fördomar om hur respektive koncept låter. Säger man digitalt ljud tänker många på kliniskt, hårt osv, analogt lite gosigt och mjukt. Men är det så?

Att rent tekniskt tala om 100% analogt ljud är en annan sak och det kan man väl få jämföra med digitala inspelningar utan att någon ska se ner på saken, eller?

/ B

Analogt ljud går ju inte att ge ut på vinyl heller.

Alltså, det är ju inte ljud som ligger lagrat på skivan utan en representation av ljudet. Vilket det även är på CD.

Båda medierna måste avkodas via en dekoder* , en förstärkare och till sist ett par högtalare. Först då blir det ljud.

*Dekodern är i vinylfallet en pickup, i CDn är det digital elektronik och en D/A-omvandlare.

Man skulle kunna sammanfatta det som:

Ljudet får man först efter högtalaren, och
det är alltid analogt.


Vh, iö

[IngOehman]

De första cd spelarna som inte kostade skjortan, liksom många tidiga cd utgåvor, lät illa. Det är detta som är anledningen till dåligt rykte för "digitalt".

Vete tusan...

Visst lät första generationens CD-spelare inte fulländat, men inte alls
så dåligt som folk påstod. Den digitala fördröjningen som användes vid
gravering hade dessutom varit industristandard många år när CD kom.

När CD-mediet var nytt var det ju inte ovanligt att D-utgåvor lät bättre
än motsvarande på vinyl. Även motsatsen förekom, men den tröga
starten för CD i Sverige var rätt unik i världen, och den berodde på en
fantastisk och fanatisk propaganda mot systemet, mot de kretsar som
normalt annars bli "early adapters".

Idag däremot produceras utgåvor på CD från gamla inspelningar (pre
CD) som låter dekader sämre än de gamla vinylutgåvorna gjorde. Men
som Svante var inne på, handlar det i huvudsak om att de är sönder-mastrade, och inte om brister i CD-systemet.

Detta har dock blivit bättre med tiden

Ja, CD-spelarna har blivit bättre, men utgåvorna har ju samtidigt blivit
ofantligt mycket sämre. Häpnadsväckande ofta låter CD-utgåvor från
80-talet bättre än alla senare utgåvor av samma inspelningar, och
nästan jämt är det sämre och sämre för varje ny utgåva som gäller.

Så idag är det lätt att imponera den som bryr sig om ljudkvalitet, med
lite vinylspelning. MYCKET lättare än det var 1985, då utgåvorna på CD
faktiskt oftast hävdade sig utmärkt väl mot vinylversionen. En ganska
intressant sak med vinyl, är att mediet (inklusive graver- och avspel-
ningskorrektionen) som sådant inte är kompatiblet med söndermastring!

Att gravera en vinyl från ett söndermastrat material går helt enkelt inte,
om man inte gör det på rätt svag nivå, så därför lämnar man det oftast
mycket mera oförstört.

Frågan är bara varför man inte agerar likadant för CD-utgåvan? Bara för
att det går att ge ut söndermastrade versioner på CD så måste man ju
inte göra det.


Vh, iö

[Nattlorden]

Hmm.... Ingvar, skulle det gå att ta fram ett digitalt ljudformat med samma egenskaper? Att formatets inneboende egenskaper till viss del blir garant för kvalité?

[Laila]

Vinyl med populärmusik mellan 1978(9) - en bit in i
början av 80-talet lät sällan bra i mina öron. Slutade
nästan att köpa "skiten" Den tidiga CD-eran avlyssnat
på "Sveriges Raddio" lät om möjligt ännu värre.

Dröjde ända till mitten av 90-talet innan/för mitt första
CD-avläsarinköp . . . men då blev det ju bättre . . ett
par år typ . . .

Nattis: Dream on . . .

[CODY]

Jag har då aldrig hört en billig sony eller annan vanlig och billig sedespelare från 80-talet som låter bra. Och då var de ganska dyra. Alla skivor kom inte ut på sedeskiva förrän 89-90 och då gjordes snabb sedeversioner av skivor (Virgin, Beggars etc, men även Mercury t ex), som inte givits ut tidigare. Dessa remasteras nu och det låter ofta mycket bättre (jfr även Kraftwerk, Beatles etc) och nästan undantagslöst så, då remastern är gjord för sede, vilka vänder sig till personer i medelåldern och som har dyra och ambitiösa sterios, till skillnad för de ommasterinagr som vänder sig till ungdomar och deras lyssningsvanor/sterio. Även DG och philips ägnade sig åt det. Låter skit och i en kass 80talsspelare explosivt så. Upplevde inte att det förekom någon propaganda mot sede, däremot att det var dubbelt så dyrt och att allt roligt som singlar, ommixar etc, gavs ut på vinyl, medan middle of the road music som Dire Straits, George harrisson, Ulf Lundell och liknande som vände sig till medelålders personer med bra sterio gavs ut på sede, med vad jag tror var bra ljudkvalitet. Problemet var väl att det inte är vare sig intressant eller kul. Fösrst 1991 enligt vad jag minns stod det klart att sede vunnit över vinyl och i ett huj var det slut på det roliga. Och dyrare var det också. De flesta fans - och det är för dem musiken ges ut - vet hur det skall låta. Och i mycket få fall låter tidiga sedeskivor som sina jämnåriga Lpskivor, utan mycket sämre. Att alltid som du och dina kompisar gör monomant bornera om moderna utgåvors tillkortakommanden på ett dogmatiskt sätt och med uttryck som gör anspråk på att vara sanningar är dumt. The disciples know. Då är det mer fruktbart att diskutara sedan 20 år övergivna tekniker som Legato Link. Tack så hemskt mycket.

[Nattlorden]

Min gamla Sanyo (16-bitsomvandlare utan oversampling) från 85 lät aldrig dåligt, den höll ganska länge och jag vill inte påstå att det var någon markant ljudförbättring den dagen den byttes ut mot en NAD 5000 (90 eller 91). Däremot höll inte luckmekaniken så bra, då sista åren hade jag ett gummiband runt luckan att hjälp till att dra i när jag tyckte eject...

[Laila]

. . . . Tack så hemskt mycket.

Massvis mä bra ord, hörru, vicken svamp, har du odlat ?
Pm:a mig, gärna . . . .

[Magnuz]

Och i mycket få fall låter tidiga sedeskivor som sina jämnåriga Lpskivor, utan mycket sämre.

Tycker du, ja. Det är väl det som är kärnan i allt det här: Smaken är olika. Att det finns de som anser att tidiga CD-utgåvor låter illa är självklart, likväl som att det finns de som tycker motsatsen.

En nyfiken fråga: Upplever du sjäv aldrig "the loudess race" som ett problem utan tycker att det bara är en massa gallimatias som snackas här på faktiskt?

[Svante]

Det lustiga är väl att "rörljud" och mjukklippning faktiskt har ganska mycket gemensamt med limitering. Båda påstås ha fördelar i det att de hanterar överstyrning bättre än om man låter det hårdklippa.

Som om man måste spela starkare än vad utrustningen tillåter.

Det intressanta är väl hur det beter sig i det stora område som finns under maximal utstyrning. Och jämför man en rördistad, en limiterad, en trisseklippt* och en oprocessad signal så låter det trisseklippta värst, medhålles, men därefter kommer de ganska likaljudande** rördisten och limiteringen. Fast bäst låter det förstås om man låter bli disten helt.

Det är märkligt att det ska vara så svårt att låta bli att överstyra alls. Är det kanske så att det är svårt att ta betalt för att låta bli att göra något?

*Med trissedist menar jag egentligen hårdklippning, så som tex den blir i en hårt motkopplad trisseförstärkare.

**Det finns förstås många olika limitrar, men för det mesta låter det bara illa om dem, precis som det gör om rörjunk. Jag förstår inte hur folk kan säga att det blir "varmare" av lite dist. Varm gröt då, eller?

[Laila]

Allvarligt Svante, har du avlyssnat en "god rörhäck" med
tillhörande "goda högisar" typ "The Dream" med iö:s
därtill anpassade dito . . ?

[IngOehman]

Jag har då aldrig hört en billig sony eller annan vanlig och billig sedespelare från 80-talet som låter bra. Och då var de ganska dyra. Alla skivor kom inte ut på sedeskiva förrän 89-90 och då gjordes snabb sedeversioner av skivor (Virgin, Beggars etc, men även Mercury t ex), som inte givits ut tidigare. Dessa remasteras nu och det låter ofta mycket bättre (jfr även Kraftwerk, Beatles etc) och nästan undantagslöst så, då remastern är gjord för sede, vilka vänder sig till personer i medelåldern och som har dyra och ambitiösa sterios, till skillnad för de ommasterinagr som vänder sig till ungdomar och deras lyssningsvanor/sterio. Även DG och philips ägnade sig åt det. Låter skit och i en kass 80talsspelare explosivt så. Upplevde inte att det förekom någon propaganda mot sede, däremot att det var dubbelt så dyrt och att allt roligt som singlar, ommixar etc, gavs ut på vinyl, medan middle of the road music som Dire Straits, George harrisson, Ulf Lundell och liknande som vände sig till medelålders personer med bra sterio gavs ut på sede, med vad jag tror var bra ljudkvalitet. Problemet var väl att det inte är vare sig intressant eller kul. Fösrst 1991 enligt vad jag minns stod det klart att sede vunnit över vinyl och i ett huj var det slut på det roliga. Och dyrare var det också. De flesta fans - och det är för dem musiken ges ut - vet hur det skall låta. Och i mycket få fall låter tidiga sedeskivor som sina jämnåriga Lpskivor, utan mycket sämre. Att alltid som du och dina kompisar gör monomant bornera om moderna utgåvors tillkortakommanden på ett dogmatiskt sätt och med uttryck som gör anspråk på att vara sanningar är dumt. The disciples know. Då är det mer fruktbart att diskutara sedan 20 år övergivna tekniker som Legato Link. Tack så hemskt mycket.

Vh, iö

[IngOehman]

Det lustiga är väl att "rörljud" och mjukklippning faktiskt har ganska mycket gemensamt med limitering. Båda påstås ha fördelar i det att de hanterar överstyrning bättre än om man låter det hårdklippa.

Som om man måste spela starkare än vad utrustningen tillåter.

Det intressanta är väl hur det beter sig i det stora område som finns under maximal utstyrning. Och jämför man en rördistad, en limiterad, en trisseklippt* och en oprocessad signal så låter det trisseklippta värst, medhålles, men därefter kommer de ganska likaljudande** rördisten och limiteringen. Fast bäst låter det förstås om man låter bli disten helt.

Det är märkligt att det ska vara så svårt att låta bli att överstyra alls. Är det kanske så att det är svårt att ta betalt för att låta bli att göra något?

*Med trissedist menar jag egentligen hårdklippning, så som tex den blir i en hårt motkopplad trisseförstärkare.

**Det finns förstås många olika limitrar, men för det mesta låter det bara illa om dem, precis som det gör om rörjunk. Jag förstår inte hur folk kan säga att det blir "varmare" av lite dist. Varm gröt då, eller?

Håller nog faktiskt inte alls med om det ovanstående, annat är
lite fragmentariskt.

Men jag håller med om det mesta av det du skrivit tidigare, om
problemet med dagens mastring. Men när jag läser det ovan-
stående så får jag nästan känslan av att du bara gissar. Eller
att du baserar det på en eller några få upplevelser - som inte
alls är representativa för ALLA de sätt som det kan låta på när
man får in diverse apparater i kedjan.

Eller i varje fall att det finns en massa erfarenheter som många
i branschen har, som du inte kan relatera till, eftersom du inte
haft förmånen att dela dem. Eller är det jag som gissar nu, och
gör det dåligt rent av?


Vh, iö

[Harryup]

Det lustiga är väl att "rörljud" och mjukklippning faktiskt har ganska mycket gemensamt med limitering. Båda påstås ha fördelar i det att de hanterar överstyrning bättre än om man låter det hårdklippa.

Ja, både rörljud och tal om mjukklippning används av rörkritikerna som fördelar med rörförstärkare. Inte av rörägarna i någon större utsträckning vad jag vet. Visst finns det folk som vill ha rörljud för att dom har en transistoranläggning som låter kanske för hårt och vasst, med det är ju inte typiskt varför man väljer rörförstärkare normalt sätt. Gamla omoddade och en del nya rörapparater låter väldigt trött och det går ju att uppfatta som mjukt rörljud om man vill vara positiv. Jag tycker sådana förstärkare låter skit.
Personligen skulle jag aldrig välja att dimensionera något så att det klipper vare sig det är rör eller transistor. Allt låter bättre om det inte klipper.

mvh/Harryup

[sprudel]

Det lustiga är väl att "rörljud" och mjukklippning faktiskt har ganska mycket gemensamt med limitering. Båda påstås ha fördelar i det att de hanterar överstyrning bättre än om man låter det hårdklippa.

Ja, både rörljud och tal om mjukklippning används av rörkritikerna som fördelar med rörförstärkare. Inte av rörägarna i någon större utsträckning vad jag vet. Visst finns det folk som vill ha rörljud för att dom har en transistoranläggning som låter kanske för hårt och vasst, med det är ju inte typiskt varför man väljer rörförstärkare normalt sätt. Gamla omoddade och en del nya rörapparater låter väldigt trött och det går ju att uppfatta som mjukt rörljud om man vill vara positiv. Jag tycker sådana förstärkare låter skit.
Personligen skulle jag aldrig välja att dimensionera något så att det klipper vare sig det är rör eller transistor. Allt låter bättre om det inte klipper.

mvh/Harryup

Det finns pigga rörisar också, mycket piggare än ett visst LTS-odekterat transistorsteg.
Men det var ju inte dessa steg du pratade om. Finns det pigga transistorsteg också, eller är de alla sävliga?

[IngOehman]

Pigga?

Att de är uppe tidigt på morgonen, eller?

Är det en frånvaro av trötthet (vad nu det betyder)
eller är det en karaktär (färgning) som du skulle kalla
för "pigghet", som du talar om?


Vh, iö

[Harryup]

MIn personliga uppfattning är väl att egentligen är det få rörapparater som inte låter som man tror rör låter. En hel del är för avrundat i både bas och diskant men låter mjukt trevligt och upprör ingen. Sen finns det ju en del rörförstärkare som låter som "vanligt" vilket en del transistorapparter också gör. Och så finns det transistorförstärkare som låter som man tror transistorförstärkare låter.
Bra förstärkare skall man inte uppfatta som låtandes på något speciellt sätt tycker jag, då brukar det vara ganska rätt.
Verkligheten imponerar sällan så att man delar upp instrumentkarraktärer i bas, mellan och diskantregister.
mvh/Harryup

[PerStromgren]

Måste man driva system över sin kapacitet vanligtvis?

PS. Min poäng är givetvis: om man inte behöver det, är inte klippningsegenskaperna så viktiga, dvs har man bara tillräckligt med pulver så gör det inget att trissesteg klipper så illa. DS

[peetwa]

För att förstå varför gubbarna tycker som dom tycker och säger som dom gör så måste man nog beakta att i musikvärden så använder man sig av överstyrning. Tillämpar man bara logik och vetenskaplig sanning rakt av så missar man poängen.

Överstyrning som inte brutit ut i full "dist" används på orglar och gitarrer och munspel. I jazzens värld är det väll främst gittaren och orgeln som kan få lite överstyrning med hjälp av gain ratten på förstärkaren. Gör man detta med en rörförstärkare så låter det till en början lite murrigt och gott, i kombination med att man bara använder halsmicken och har diskantratten på gitarren dragen i botten. När de första transistorförstärkarna kom så fick man inte till denna mjuka överstyrning, det blir en hårdare och jobbigare överstyrning.

Jag är 99% säker på att det är detta som har lett fram till att musiker anser att transistorförstärkare låte hårt och jobbigt och röförstärkare låter naturligt, alltså som en jazzgitarr skall låta, alltså som en jazzgitarr skall låta då den är ansluten till en rörförstärkare.

Givet vis är ju fenomenet inte begränsat till jazzens välrd det här är allmänkunskap även i i blues- och rockvärden.

[sprudel]

Pigga?

Att de är uppe tidigt på morgonen, eller?

Är det en frånvaro av trötthet (vad nu det betyder)
eller är det en karaktär (färgning) som du skulle kalla
för "pigghet", som du talar om?


Vh, iö

Du får komma hem till mig och lyssna när jag petat in några pigga rörkonstruktioner. Det får bli på en em då, eftersom du inte är så pigg på morgnarna.

[CODY]

Tillämpar man bara logik och vetenskaplig sanning rakt av så missar man poängen.

Tycker att det är förfärligt kul att de som tråden handlar om har en vision om att det skall låta på ett visst sätt och att de tar inspelningstekniken till hjälp för att åstadkomma detta. Det kan väl inte anses vara BS att det eftersträvar ett "analogt" ljud och om de tar ut svängarna lite när de berättar vad de vill åstadkomma har jag inga bekymmer med det utan man får se det som deras berättelse om sitt mål och sin resa, sitt sätt att skapa en stämning och en kreativ miljö. Rent allmänt tycker jag att de studios och musiker som eftersträvar ett analogt ljud ofta lyckas få till ett bra ljud. Jag tänker t ex på Jack White från White Stripes m fl band och den studio han har byggt upp där man spelar in på 8 kanalsbandspelare etc. De skivor han varit inblandad i som musiker och som har spelats in på sådant sätt låter alla mycket bra ljudkvalitetsmässigt. Fantastiskt faktiskt. Även om man anser att de pratar BS (jag gör inte det), kan man låta ändamålen helga medlen anser jag. Jag förstår inte vad det är för skillnad mellan att använda äldre gitarrer och att använda äldre bandspelare för att skapa sitt sound och sitt konstverk, som är en skiva. Man kan vara övertygad om att de tråden handlar om inte har som mål att låta intresserade audiofiler höra hur det lät i studion utan att konstnären ser ett slutmål i en välljudande skiva, med ett analogt ljud.

Fiat lux, fiat rock, fiat AC/DC

[Laila]

. . .
Jag är 99% säker på att det är detta som har lett fram till att musiker anser att transistorförstärkare låte hårt och jobbigt och röförstärkare låter naturligt, alltså som en jazzgitarr skall låta, alltså som en jazzgitarr skall låta då den är ansluten till en rörförstärkare. . . . .

Märkligt att du nämner just jazzgitarrister då så många
välrenommerade diton använder tex. Roland JC, Polytone,
o Lab Series L5 bara för att nämna några trisseburkar . . .

[peetwa]

. . .
Jag är 99% säker på att det är detta som har lett fram till att musiker anser att transistorförstärkare låte hårt och jobbigt och röförstärkare låter naturligt, alltså som en jazzgitarr skall låta, alltså som en jazzgitarr skall låta då den är ansluten till en rörförstärkare. . . . .

Märkligt att du nämner just jazzgitarrister då så många
välrenommerade diton använder tex. Roland JC, Polytone,
o Lab Series L5 bara för att nämna några trisseburkar . . .

Jag tror du missar det historisk perspektivet. Rolan JC har du iof rätt i. Den har jag dock aldrig gillat.

Edit: Håller du inte med om resonemanget i stort?

[Laila]

. . .
Jag är 99% säker på att det är detta som har lett fram till att musiker anser att transistorförstärkare låte hårt och jobbigt och röförstärkare låter naturligt, alltså som en jazzgitarr skall låta, alltså som en jazzgitarr skall låta då den är ansluten till en rörförstärkare. . . . .

Märkligt att du nämner just jazzgitarrister då så många
välrenommerade diton använder tex. Roland JC, Polytone,
o Lab Series L5 bara för att nämna några trisseburkar . . .

Jag tror du missar det historisk perspektivet. Rolan JC har du iof rätt i. Den har jag dock aldrig gillat.

Edit: Håller du inte med om resonemanget i stort?

Du menar alltså tiden innan trissan var uppfunnen ?

Svar på edit: ja om vi bortser från just Jazzgitarr . . .

[IngOehman]

MIn personliga uppfattning är väl att egentligen är det få rörapparater som inte låter som man tror rör låter. En hel del är för avrundat i både bas och diskant men låter mjukt trevligt och upprör ingen. Sen finns det ju en del rörförstärkare som låter som "vanligt" vilket en del transistorapparter också gör. Och så finns det transistorförstärkare som låter som man tror transistorförstärkare låter.
Bra förstärkare skall man inte uppfatta som låtandes på något speciellt sätt tycker jag, då brukar det vara ganska rätt.
Verkligheten imponerar sällan så att man delar upp instrumentkarraktärer i bas, mellan och diskantregister.
mvh/Harryup

Det är svårt att invända mot något av det du skriver, men en
kommentar har jag:

Jag tycker det är rätt meningslöst med rörförstärkare som beter
som "ideala förstärkare", eftersom det enda signifikanta sätt de
skiljer sig från transistorförstärkare som gör samma sak - är att
de ser annorlunda ut och att de kostar mycket mera per watt.

Så i min värld så är det mycket intressantare med rörförstärkare
som är signifikant annorlunda och som inte försöker vara en helt
ideal transmissionslänk med gain.

Det kan handla om hur de kommunicerar med högtalarna - vilket
kan ge vissa synergieffekter tillsammans med vissa konstruktioner.

Eller det kan handla om deras sätt att "förpacka" musiken, vilket
faktiskt kan ge en klart bättre möjlighet att avnjuta musiken under
domestiska förhållanden, där saker som att ett FFF av andra skäl
än tekniska begränsningar i anläggningen*, inte kan spelas på den
nivå det hördes i konserthuset.


Vh, iö

- - - - -

*Allmän komfort, grannar, frun...

[IngOehman]

Tillämpar man bara logik och vetenskaplig sanning rakt av så missar man poängen.

Tycker att det är förfärligt kul att de som tråden handlar om har en vision om att det skall låta på ett visst sätt och att de tar inspelningstekniken till hjälp för att åstadkomma detta. Det kan väl inte anses vara BS att det eftersträvar ett "analogt" ljud och om de tar ut svängarna lite när de berättar vad de vill åstadkomma har jag inga bekymmer med det utan man får se det som deras berättelse om sitt mål och sin resa, sitt sätt att skapa en stämning och en kreativ miljö. Rent allmänt tycker jag att de studios och musiker som eftersträvar ett analogt ljud ofta lyckas få till ett bra ljud. Jag tänker t ex på Jack White från White Stripes m fl band och den studio han har byggt upp där man spelar in på 8 kanalsbandspelare etc. De skivor han varit inblandad i som musiker och som har spelats in på sådant sätt låter alla mycket bra ljudkvalitetsmässigt. Fantastiskt faktiskt. Även om man anser att de pratar BS (jag gör inte det), kan man låta ändamålen helga medlen anser jag. Jag förstår inte vad det är för skillnad mellan att använda äldre gitarrer och att använda äldre bandspelare för att skapa sitt sound och sitt konstverk, som är en skiva. Man kan vara övertygad om att de tråden handlar om inte har som mål att låta intresserade audiofiler höra hur det lät i studion utan att konstnären ser ett slutmål i en välljudande skiva, med ett analogt ljud.

Fiat lux, fiat rock, fiat AC/DC

Håller faktiskt med om allt det där.

Gert Palmcrantz gillar jag stort, både som person och med avseende
på vad han bidrar med till den trots allt rätt unga konstart som heter
fonogram.

Men jag kan även tycka att man kan diskutera semantiken, om man
tycker det är intressant. Och jag kan tycka att det är bättre att tala om
digital kontra analog lagring (av musiksignalen), när det ju är det man
menar, än att tala om "analogt ljud". Det enda exempel på digitalt ljud
jag kan komma på såhär på rak arm, är den tvåtonssignalering som
används inom telefonin, för att skicka telefonnummer på landlinjer. Nu
behöver dessa ju inte uppstå som ljud alls, men om man skickar den
från en liten burk som gör just ljud, in via telefonens mikrofon, så är det
tvivelsutan tonsignalering man sysslar med, och tonernas kombination
representerar siffror, så visst är det digitalt.

Tycker även debatten om huruvida digital ljudlagring är problematisk
eller ej, bör vara tillåten, UTAN att någons positiva inställning till digital
lagring skall betraktas och tolkas (av vissa) som kritik mot någon som
har yttrat kritik mot digital ljudlagring.

Det handlar helt enkelt inte om vem som har rätt, utan om hur det är.


Vh, iö

[IngOehman]

Pigga?

Att de är uppe tidigt på morgonen, eller?

Är det en frånvaro av trötthet (vad nu det betyder)
eller är det en karaktär (färgning) som du skulle kalla
för "pigghet", som du talar om?


Vh, iö

Du får komma hem till mig och lyssna när jag petat in några pigga rörkonstruktioner. Det får bli på en em då, eftersom du inte är så pigg på morgnarna.

U know me to well....



Men... Nu var det ju inte hur JAG skulle uppfatta dem som jag
var nyfiken på, utan vad du menade med "pigga": Menar du en
karaktär som du tycker beskrivningen "pigg" passar för, eller är
det att den motsatta karaktären saknas du menar?

Fast visst kan jag vara nyfiken på att höra dem också, men det
var inte det min fråga adresserade.


Vh, iö

[peetwa]

. . .
Jag är 99% säker på att det är detta som har lett fram till att musiker anser att transistorförstärkare låte hårt och jobbigt och röförstärkare låter naturligt, alltså som en jazzgitarr skall låta, alltså som en jazzgitarr skall låta då den är ansluten till en rörförstärkare. . . . .

Märkligt att du nämner just jazzgitarrister då så många
välrenommerade diton använder tex. Roland JC, Polytone,
o Lab Series L5 bara för att nämna några trisseburkar . . .

Jag tror du missar det historisk perspektivet. Rolan JC har du iof rätt i. Den har jag dock aldrig gillat.

Edit: Håller du inte med om resonemanget i stort?

Du menar alltså tiden innan trissan var uppfunnen ?

Svar på edit: ja om vi bortser från just Jazzgitarr . . .

Ok, då är vi i princip överens. Jag tänkte främst på 50 och 60 talet som är jazzsoudets storhets tid. På 70-talet när transistor förstärkarna började göra intåg så förändrades men även idealet i samband med fusion ju även soundet och gitarrena. Jag blev lite tagen på sängen av Roland JC, tänkte inte på den. Dock har ju även Roland numera har röremulering av någon märklig anledning.

[CODY]

Och i mycket få fall låter tidiga sedeskivor som sina jämnåriga Lpskivor, utan mycket sämre.

Tycker du, ja. Det är väl det som är kärnan i allt det här: Smaken är olika. Att det finns de som anser att tidiga CD-utgåvor låter illa är självklart, likväl som att det finns de som tycker motsatsen.

En nyfiken fråga: Upplever du sjäv aldrig "the loudess race" som ett problem utan tycker att det bara är en massa gallimatias som snackas här på faktiskt?

När man simmar -ofta hand i hand med sig själv - i livets filmjölk, är det
viktigt att se och ta till vara på de kalaspuffar som bjuds.

[Laila]

Att alltid som du och dina kompisar gör monomant bornera om moderna utgåvors tillkortakommanden på ett dogmatiskt sätt och med uttryck som gör anspråk på att vara sanningar är dumt.

Om det är mig som du avser, så får jag välan tacka
för uppmärksamheten, även om jag inte riktigt hänger
med i svängarna . . .

ps. Du verkar bitter . . pm:a Syster Laila så kanske vi
kan hitta på nå´n lösning på dina problem . . .

[CODY]

Inte då
DEt hände en olycka tidigare idag:



Tack snälla

[Laila]

Stackars sate, bli hart när nockad av en(säkerligen), hardcoremastrad
låt, framburen av/genom en simpel "bergsprängarvariant". Huvva . .

Låt mig säga som Morello, ett typiskt pöbelbeteende(o inget annat) . . .

[RogerJoensson]

Tycker att det är förfärligt kul att de som tråden handlar om har en vision om att det skall låta på ett visst sätt och att de tar inspelningstekniken till hjälp för att åstadkomma detta.

För min del handlade mina inlägg tidigare (och tråden för min del) i huvudsak inte om visionen, det är bra med visioner, utan om en räcka BS påståenden som att man inte spelat in på det här sättet sedan 40-talet, "Det ljudformat som våra öron är skapade för" och att digital lagring är det stora problemet. Naturligtvis är det inte så. Rör ger inte heller per automatik eller alltid ett fördelaktigt ljud.

Däremot kan miktekniken, live-spelande med alla framför ett mikrofonpar ge lyssnaren fina upplevelser. Jag gillar det starkt där det är välgjort (i mina öron). Jag ser heller inga större problem om signalen passerar en hög rör eller magnetband annat än argumentationen om de fördelar de tillskrivs per automatik och så länge det inte får ljudet att låta dåligt i onödan.
Vinyl är väl också OK, om den är av god kvalite' (även om det är väldigt sällsynt att ljudet inte passerar digitalomvandlig vid gravering, som nu var det stora problemet), men det faktum att man vägrar ge ut materialet på en välgjord Cd och babblet om ettor och nollor får mig definitivt att se rött. Där träder det över hellelujalinjen så det stänker om det. Det viktiga är tydligen inte hur det låter utan hur man tänker sig eller beskriver att det låter, utan att lyssna. Man har bara bestämt sig. -Det inger inte mycket till förtroende hos mig i alla fall.
Och särskilt kreativt känns det inte heller, när man har bestämt sig på förhand. Jo, det är klart det är kreativt, men mest på det filosofiska planet.

Som jag skrev tidigare. Hoppas det blir bra ändå. Bara en så'n sak att man inte tänker mastra skiten ur det är värt hur mycket som helst.

[RogerJoensson]

http://wap.sr.se/site/index.aspx?artike ... 2&offset=0
Det här verkar ju lovande. Det blir nog en digital utgåva ändå:

"Kommer den ut på cd också?
- Den kommer att releasas digitalt senare också, på ett eller annat sätt. Min preferens är att den bara kommer ut på en sådan sajt där man får ladda ner hela bandvidden va, inte mp3, utan en aiff- eller waw-fil va så att man åtminstone får den bästa ljudkvaliteten man kan få där, säger Jojje Wadenius."

Jag väntar med fingret riktat mot köpknappen, var den nu är!

[IngOehman]

Och i mycket få fall låter tidiga sedeskivor som sina jämnåriga Lpskivor, utan mycket sämre.

Tycker du, ja. Det är väl det som är kärnan i allt det här: Smaken är olika. Att det finns de som anser att tidiga CD-utgåvor låter illa är självklart, likväl som att det finns de som tycker motsatsen.

En nyfiken fråga: Upplever du sjäv aldrig "the loudess race" som ett problem utan tycker att det bara är en massa gallimatias som snackas här på faktiskt?

När man simmar -ofta hand i hand med sig själv - i livets filmjölk, är det
viktigt att se och ta till vara på de kalaspuffar som bjuds.

Jovisst sirru.

Fräscha kalaspuffar, som det finns kvar lite puff, i!
Dom blir man såklart glad som tusan över när man
stöter på dem.


Men - tyvärr har de flesta ju saggat till sig mer än
accaptabellt de senaste 20 åren i filmjölken, och
stöter man på en kalaspuff i originalskick idag så
blir man inte bara glad utan nästan förvånad!

För de flesta är ju tyvärr helt söndermastrade och
har förlorat nästan all sin ursprungliga strukturella
integriptet. Endast ett litet fåtal av dem har lyckats
hamna liksom ovanpå i skydd och har undgått den
dynamiska massdöd som filmjölksmastringen under
de senaste +20 åren har drabbat nästan alla de
från början så fina puffarna med.


Så för att repetera frågan - har du aldrig upplevt
det som ett problem?


Vh, iö

[CODY]

Man väljer själv vad man anser vara "problem" och om det du skriver
är problem för dig, är jag säker på att det finns vägar runt det. Lyssna i
stället på goda återutgivningar, de som jag funnit var speciellt bra, är t ex:

- Allt jag hört på bolaget Island
- Mycket på bolaget Sanctuary (Castle)
- The Wonderful and Fritghening World of the Fall (omnibus edition), Beggars
- Beatlesboxarna
- Kraftwerk återutgivningarna
- Det mesta på bolaget reprise (tveksamt eftersom originalen är mkt bra)

I flera fall finns det information om inspelningarna i häftena, vilket är
mkt intressant information och det är ofta skrivet av producenten/teknikern.

Av respekt för trådskaparen avstår jag att skriva mer i detta
väl genomlysta ämne. TS har önskat diskutera analoga inspelningar.

[IngOehman]

Vägar runt?

Men om man är intresserad av musik då?

Då kanske man vill välja musik snarare än "bolag som inte förstör".

Hela tanken på att undvika söndermastringarna, genom att avstå
ifrån den musik man vill ha, är ju helt absurd*.

Som om någon skulle vifta bort någons sorg över en dålig utgivning
av DVD-utgåva av Chaplins dikatorn, genom att säga att man kan
titta på Hulken istället.


Vh, iö

- - - - -

*Men mest av allt undrar jag vad som är drivkraften bakom ett så-
dant underligt råd? Det låter ju snarare som ett sätt att försöka
stoppa debatten om mastring bara.

"Lägg dig inte i det vi gör - lyssna på annan musik istället. Så, så..."

Men mastringstenknikerna behöver inte "skyddas" från en debatt. De
flesta av dem ogillar ju det de idag tvingas göra, och skulle mycket
hellre arbeta med vettigare infallsvinklar än ett krav om nivå, nivå och
NIVÅ...

Så debatten är bra för ALLA. Den dag som dB-rejset är över blir ALLA
vinnare. Musikerna, skivbolagen, producenter, ljudtekniker, mastrare
och musiklyssnarna i hemmen.


PS. Beatles-boxarna är ett sorgligt kapitel. De som hyllar dem kan inte
ha jämfört med de äldre utgivningarna. Dock är de inte mycket sämre,
men lite är illa nog.

[Magnuz]

När man simmar -ofta hand i hand med sig själv - i livets filmjölk, är det
viktigt att se och ta till vara på de kalaspuffar som bjuds.

Varför skriver du så där?

[joseph]

Jag skulle vilja ha lite välljudande förslag på fonogram som den här mannen som går till storms mot ettorna och nollorna i musiken, maten, m.m. spelat in.

Hittar inte så mycket när jag googlar, det står att han har jobbat med Povel Ramel och Peps med mera.

Det är förbjudet att nämna den som alla redan känner till, ja ni vet vilken jag menar. Carlssonplanet rekommenderar dock en annan med samma artist, Live is life eller liknande titel.

Det får vara både analogt och digitalt, men det ska låta bra och vara bra musik.

vh J

[Buben]

En filmsnutt från plattan "Saleya" som släpps den 3:e maj.

http://www.youtube.com/watch?v=0qA_aAsoKQU&feature=related

[Buben]

Och så här gick det till

http://www.youtube.com/watch?v=veP2Zp2r26M&feature=player_embedded

[Nagrania]

Det sades att allt är rör, men jag är ledsen att säga att bandspelaren är en Studer 820, alltså inte med rör. Det man kan se och som är rörbestyckat är gitarrförstärkarna och två Didrik De Geer mikrofoner. Allt som allt tre kanske fyra mikrofoner genom en Mackie mixer 1604 och två kanaler ut till bandaren. Mixern som är från Mackie är inte heller dåliga grejer. Mixern innehåller sexton mycket fina mickförstärkare.

[Laila]

Låter attans lovande, det lilla man
får höra på tuben . . .

[Kronkan]

Jag skulle vilja ha lite välljudande förslag på fonogram som den här mannen som går till storms mot ettorna och nollorna i musiken, maten, m.m. spelat in.

Hittar inte så mycket när jag googlar, det står att han har jobbat med Povel Ramel och Peps med mera.

Det är förbjudet att nämna den som alla redan känner till, ja ni vet vilken jag menar. Carlssonplanet rekommenderar dock en annan med samma artist, Live is life eller liknande titel.

Det får vara både analogt och digitalt, men det ska låta bra och vara bra musik.

vh J

Detta verkar inte vara en komplett lista men innehåller ändå lite av vad
han gjort. Saknar en skiva Hep Stars som jag vet han spelat in. Detta eftersom han faktiskt finns på bild på baksidan. Det var nog därför jag köpte den skivan. Så musik ich ljud vill jag inte utala mig. Är lite för långt från anläggnngen för att kunna undersöka saken.

http://www.discogs.com/artist/Gert+Palm ... redits_All

Men har tidigare stött på detta lilla reportage från en inspelning Gert P gjorde skrivet av en annan ljudtekniker.

http://forum.studio.se/index.php/topic/ ... lite-dyra/

[RogerGustavsson]

Som redan nämts verkar det vara mera än De Geer-mikrofonerna för upptagningen. Åtminstone ser man en sladd från ståbasen och undrar om inte Wadenius' gitarr har en egen mikrofon. Mixern ser man också på bilderna. I varje fall en riktig stereoupptagning av trummorna, inte multimono. Bra tycker jag det låter i mina sketna hörlurar! Lite mera drag i musiken hade det gärna fått vara, åtminstone i "Somliga går i trasiga skor".

[Almen]

Hmm.... Ingvar, skulle det gå att ta fram ett digitalt ljudformat med samma egenskaper? Att formatets inneboende egenskaper till viss del blir garant för kvalité?

Medelvärdesbegränsning i stället för toppvärdesbegränsning?

[RogerJoensson]

Det verkar vara rätt mycket mer grejor som påverkar ljudet inblandat än som ges sken av, även om det kanske i slutändan tas upp av mikrofonparet. Basen låter högtalarlåda, odynamisk och trist (men det är kanske så man vill ha den). Trummorna (det enda som är helakustiskt?),kan nog bli bra när man väl kan få lyssna något steg före YouTube, som sisslar och svajar tröttsamt, även i HD-läget.
Blev lite paff över att dynamiken var så slät. Låter dynamikkomprimerat i mina öron. Kanske är det de el-förstärkta instrumenten som spökar. -Tillsammans med eller kanske på grund av Youtubemisshandeln.

[Laila]

Lyssnade först bara på "Och så här gick det till" . . . o
tyckte att det lät lovande.

När jag sedan lyssnade på "Kristallen Den Fina" så sjönk
det hela tyvärr en bit . . . tex. så har i alla fallen jag, svårt
att uppfatta vilka toner som basisten spelar.

[Almen]

Det verkar vara rätt mycket mer grejor som påverkar ljudet inblandat än som ges sken av, även om det kanske i slutändan tas upp av mikrofonparet. Basen låter högtalarlåda, odynamisk och trist (men det är kanske så man vill ha den).

Håller med om att basen låter lite trist, den känns nästan LF-passad - saknar lite sådana där missljud/övertoner.

Blev lite paff över att dynamiken var så slät. Låter dynamikkomprimerat i mina öron. Kanske är det de el-förstärkta instrumenten som spökar.

Rör och analogband komprimerar ju mer än annat tillgängligt, så det...

[RogerJoensson]

tex. så har i alla fallen jag, svårt
att uppfatta vilka toner som basisten spelar.

Mitt intryck är att nivån fladdrar, basljudet moduleras och blir otydligt. Kanske modulerar även bas och trummor varandra. Kanske är det Youtube som är orsaken, annars är något ruttet. -Om det är Youtube-bieffekter är det rätt dålig reklam med den manglingen och lite obegripligt att man släpper igenom det utan klargörande. Hör dom inte hur illa det låter?? Köplusten ökade knappast efter att ha hört demon med det där mp3-slaskandet (HD 720p).

[Kronkan]

MIn personliga uppfattning är väl att egentligen är det få rörapparater som inte låter som man tror rör låter. En hel del är för avrundat i både bas och diskant men låter mjukt trevligt och upprör ingen. Sen finns det ju en del rörförstärkare som låter som "vanligt" vilket en del transistorapparter också gör. Och så finns det transistorförstärkare som låter som man tror transistorförstärkare låter.
Bra förstärkare skall man inte uppfatta som låtandes på något speciellt sätt tycker jag, då brukar det vara ganska rätt.
Verkligheten imponerar sällan så att man delar upp instrumentkarraktärer i bas, mellan och diskantregister.
mvh/Harryup

Det är svårt att invända mot något av det du skriver, men en
kommentar har jag:

Jag tycker det är rätt meningslöst med rörförstärkare som beter
som "ideala förstärkare", eftersom det enda signifikanta sätt de
skiljer sig från transistorförstärkare som gör samma sak - är att
de ser annorlunda ut och att de kostar mycket mera per watt.

Så i min värld så är det mycket intressantare med rörförstärkare
som är signifikant annorlunda och som inte försöker vara en helt
ideal transmissionslänk med gain.

Det kan handla om hur de kommunicerar med högtalarna - vilket
kan ge vissa synergieffekter tillsammans med vissa konstruktioner.

Eller det kan handla om deras sätt att "förpacka" musiken, vilket
faktiskt kan ge en klart bättre möjlighet att avnjuta musiken under
domestiska förhållanden, där saker som att ett FFF av andra skäl
än tekniska begränsningar i anläggningen*, inte kan spelas på den
nivå det hördes i konserthuset.


Vh, iö

- - - - -

*Allmän komfort, grannar, frun...

Jag är benägen att hålla med dig. Men det är ju heller inget egentligt fel att ha som projekt att få en röranläggning att låta fullständigt "transparant". Men samtidigt finns det ju ingen standardregels som säger att en röranläggning låter på ett specellt sätt. Själv föredrar jag inte triodljudet. Kan ju bero på att jag inte får till det riktigt. Föredrar den lite vassare och skarpare tonen i ultralinär koppling.
Lånade hem ett Riaa från Ear (rör med relativt låg mätt dist) med volumpott för ett tag sedan. Hustrun konstaterade spontant att det lät bra. Det gjorde det. Kopplades direkt in i monoblocken för att inte lyssna på mitt eget försteg. Lyssnat också på komplett anläggning från denna tillverkare. Lät riktigt bra. Även om jag vid lyssningen påstod lite i blindo att det var en triodförstärkare (korrekt) jag lyssnade på var det en chansning. Kunde egentligen inte höra någon rörkaraktäristik. Men frågan är om det är det ljud jag vill ha. Det är nog en annan (och för mig lärorik) resa jag håller på med.

[Nagrania]

Det är säkert så här att de två DeGeer mickarna är huvudmikrofoner och sedan sjunger Jojje W i en dynamisk mikrofon som är en Shure. Jojjes elgitarr är lajnad till de två gitarrförstärkarna som man kan se och kontran som låter lite bumlig har troligen sin egen lilla mick som sitter monterad i stallet. Genom att ha två huvudmikrofoner får man ett slags stereoperspektiv av trummorna och gitarren tillsammans med rumsambiensen. De här fyra mikrofonerna är mixade i Mackie mixern som man också kan se i filmen.

[RogerJoensson]

I så fall stämmer ju inte det de säger i reklamfilmen; "rörmikrofon, rörbandspelare och rörförstärkare hela vägen" "vi har inga mixerbord" "utan spikrakt in från de här mikrofonerna, som är rörbestyckade, och rakt in på en bandspelare".

[Kronkan]

Jag skulle vilja ha lite välljudande förslag på fonogram som den här mannen som går till storms mot ettorna och nollorna i musiken, maten, m.m. spelat in.

Hittar inte så mycket när jag googlar, det står att han har jobbat med Povel Ramel och Peps med mera.

Det är förbjudet att nämna den som alla redan känner till, ja ni vet vilken jag menar. Carlssonplanet rekommenderar dock en annan med samma artist, Live is life eller liknande titel.

Det får vara både analogt och digitalt, men det ska låta bra och vara bra musik.

vh J

Som jag tidgare nämnde spelade han in Hep Starsåtminstone i början av deras karriär. Tvättat "The Hep Stars" och lagt den på tallriken. Inspelningskvaliten är hyggligt hög. Ljud och röst framstår som bra men musikalist så är det väl inget som man spelar dagligen. Knappast pop heller. Popsnöret säger att det är hennes skiva inköpt 69. Men det står uppenbarligen en annan kvinnans namn på den och den är inte heller sönderspelad.

Bildtexten på skivan är bl a "- Toppen sägerHepparna om Gert, som ställer upp på vilken tid som helst av dygnets timmar"

Inget bra svar pådin fråga utan mera vetande man inte vet vad att göra av.

Fast några sekunder står tiden still. Ljudet går bara rakt genom.

[Almen]

Jag tror att den stora skillnaden på att spela in "analogt" och "digitalt" är förhållningssättet till hela situationen. Man kör mer raka rör (! ) med analogt, inte så mycket fix och trix efteråt. Självklart kan man spela in precis på det sättet digitalt också, men det där "äh, det fixar vi sen"-resonemanget är säkert frestande.

Läste en kul artikel om Steely Dans Everything Must Go som spelades in delvis på det sättet, skall se om jag hittar den...

Japp: http://www.soundonsound.com/sos/aug03/articles/steelydan.htm

Här en annan intervju: http://mixonline.com/recording/interviews/audio_steely_dan_everything/

Sedan kan man självklart, som Elliot Scheiner verkar göra, gilla färgningen av rör och analogband.

[Nagrania]

I så fall stämmer ju inte det de säger i reklamfilmen; "rörmikrofon, rörbandspelare och rörförstärkare hela vägen" "vi har inga mixerbord" "utan spikrakt in från de här mikrofonerna, som är rörbestyckade, och rakt in på en bandspelare".

Nä precis det gör inte det. Bandspelaren som man ser i filmen saknar mikrofonförstärkare. På bandspelaren i filmen kan man ställa linjenivå in/out och inget annat. Man kan fråga sig hur man kan gå in i en två kanals bandspelare med fyra mikrofoner utan att använda sig av en mixer. Det som sägs i filmen är enbart säljsnack för att skivan ska sälja bra till oss analoga "sterotyper".

[Kronkan]

I så fall stämmer ju inte det de säger i reklamfilmen; "rörmikrofon, rörbandspelare och rörförstärkare hela vägen" "vi har inga mixerbord" "utan spikrakt in från de här mikrofonerna, som är rörbestyckade, och rakt in på en bandspelare".

Nä precis det gör inte det. Bandspelaren som man ser i filmen saknar mikrofonförstärkare. På bandspelaren i filmen kan man ställa linjenivå in/out och inget annat. Man kan fråga sig hur man kan gå in i en två kanals bandspelare med fyra mikrofoner utan att använda sig av en mixer. Det som sägs i filmen är enbart säljsnack för att skivan ska sälja bra till oss analoga "sterotyper".

Självklart menar Gert P rullbandspelare fast han "rör" ihop det. En enkel felsägning som jag själv ständigt gör. Tror att han använde en Nagria (tror jag märket hette) rullbandspelare på den gamla tiden. Två kanaler och två mikrofoner som i det lilla ögonblicksskildring som jag tidigare i tråden länkade. Någon med djupare insikt får rätta mig men tror "Jazz i Pawnshop" spelades in på detta sätt. Denna skiva har jag numera enbart på cd -vet inte var vinylen finns.

Själv lyssnar jag på många typer av musik. Men ibland blir det musik inspelade på 50-talet inklusive mono. Med upptagningar som är noggrant gjorda för att fånga rumsljuden.

Så efter att lyssnat på radioinslagettycker jag att Gert P gör en viktig insats och som jag definitivt blior nyfiken på.

[jockewe]

Läste en kul artikel om Steely Dans Everything Must Go som spelades in delvis på det sättet, skall se om jag hittar den...

Japp: http://www.soundonsound.com/sos/aug03/articles/steelydan.htm

Här en annan intervju: http://mixonline.com/recording/interviews/audio_steely_dan_everything/

Sedan kan man självklart, som Elliot Scheiner verkar göra, gilla färgningen av rör och analogband.

Tack för läsningen, jättekul!!!

[Laila]

Självklart menar Gert P rullbandspelare fast han "rör" ihop det. En enkel felsägning som jag själv ständigt gör. Tror att han använde en Nagria (tror jag märket hette) rullbandspelare på den gamla tiden.och som jag definitivt blior nyfiken på.

Inte heller Kronkan . . Nagrania hette välan bandaren(ev. Nagra)
tror jag . . . kanske . . .

[Piotr]

Tror GP använde fler än två mickar på Jazz på Stampen.


/Peter

[Nagrania]

Inte heller Kronkan . . Nagrania hette välan bandaren(ev. Nagra)
tror jag . . . kanske . . .

Det borde nog jag veta. Den heter Nagra och Nagrania är polska och betyder att spela in. "Jazz i Pawnshop" spelades in på en Nagra IV-S och en SAM 82 mixer som på den tiden var den bästa ljudmixern av det lilla formatet.

[Nagrania]

Tror GP använde fler än två mickar på Jazz på Stampen.


/Peter

Det tror jag också.

[Isaac]

Hörde igår på radion följande inslag: Utrotningshotade ljud, om att Gert Palmcrantz spelar in en skiva analogt med Jojje Wadenius. Rörförstärkare, rörmickar (AB-uppställning med rumsljud), rörbandspelare etc som ska hamna på vinyl till slut, utan digital påverkan.

Jag tror visserligen att resultatet kan bli bra, men är skeptisk till motiveringen:

Vi är så trötta på nollor och ettor alltså. Så vi har gått till ett format som våra öron är skapade för, nämligen det analoga ljudet. Allting i samhället blir bara digitaliserat. Maten, våra kläder, med mera. Men ljudet får vi inte förstöra!

Rolig motivering med tanke på att hörseln och hörselorganet till största del faktiskt är (just det) digitalt.

[Kronkan]

Inte heller Kronkan . . Nagrania hette välan bandaren(ev. Nagra)
tror jag . . . kanske . . .

Det borde nog jag veta. Den heter Nagra och Nagrania är polska och betyder att spela in. "Jazz i Pawnshop" spelades in på en Nagra IV-S och en SAM 82 mixer som på den tiden var den bästa ljudmixern av det lilla formatet.

Tack för upplysningen. Nagra var det. Systern hade en sådan.

Tidningen Sound onSound hade för ett tag sedan ett specialnummer om den gamla teknikens påverkan på ljudet vid inspelning. Är inte tekniker men försöker ändå förstå. Hade pappersupplagan men kan vara bortstädad. Här en kortare sammanfattning


http://www.soundonsound.com/sos/feb10/a ... warmth.htm

Sound on sound skriver om ny "gammal" teknik. Typ sådana här artiklar.
http://www.soundonsound.com/sos/jun04/a ... ckeary.htm

Den sista har jag inte läst.

[RogerGustavsson]

Tror att han använde en Nagria (tror jag märket hette) rullbandspelare på den gamla tiden. Två kanaler och två mikrofoner som i det lilla ögonblicksskildring som jag tidigare i tråden länkade. Någon med djupare insikt får rätta mig men tror "Jazz i Pawnshop" spelades in på detta sätt.

På den senaste utgåvan av "Jazz in Pawnshop" finns en berättelse om hur inspelningen gick till. Ingen tvåmikrofonupptagning där inte! Det har dock ofta hävdats. En trevlig skiva är det i alla fall.

[Kronkan]

Hörde igår på radion följande inslag: Utrotningshotade ljud, om att Gert Palmcrantz spelar in en skiva analogt med Jojje Wadenius. Rörförstärkare, rörmickar (AB-uppställning med rumsljud), rörbandspelare etc som ska hamna på vinyl till slut, utan digital påverkan.

Jag tror visserligen att resultatet kan bli bra, men är skeptisk till motiveringen:

Vi är så trötta på nollor och ettor alltså. Så vi har gått till ett format som våra öron är skapade för, nämligen det analoga ljudet. Allting i samhället blir bara digitaliserat. Maten, våra kläder, med mera. Men ljudet får vi inte förstöra!

Rolig motivering med tanke på att hörseln och hörselorganet till största del faktiskt är (just det) digitalt.

Hållermed att det är en lite knepig motivering eftersom allt ljud som når örat är analogt. Kan inte gå till på annat sätt. Men bearbetningen av den ursprungliga musiken påverkas i alla led vid inspelning och uppspelning . Men hörseln och hjärnan vill jag inte kalla digital. Saknaar binär kod så långt som jag förstår det. Men efter snäckan så är ju behandlingen elektrisk och kemisk. Men binär?

[Craft]

Varken bas eller gitarr är line'ade in på tape utan spelar via sina respektive förstärkare uppställda i rummet.

De två Didrikmickarna via försteget in i Studerbandaren.

Signalen är splittad till en mackiemixer och en DAT som back-up utifall något missöde skulle inträffa med rullbandaren.

[Almen]

Välkommen till forumet, Craft! Var du med på inspelningen?

Hur togs Wadenius sång upp?

[RogerJoensson]

"Det finns inte en digital signal. Vi är så trötta på ettor och nollor alltså"
-Jag undrar varför det ligger en digital gittarreffekt (Line6) framför gitarristen. Är det kanske för att man tycker dess behandling låter bra?

[Nagrania]

Killen som spelar kontrabas står vänd med ryggen mot huvudmikrofonerna och ändå hörs basen. Kanske inte så bra men jag känner igen det lite murriga ljudet från en vanlig basmick som man kan se i filmen.

[RogerJoensson]

Välkommen till forumet, Craft! Var du med på inspelningen?

Hur togs Wadenius sång upp?

+1

[Piotr]

Men efter snäckan så är ju behandlingen elektrisk och kemisk. Men binär?

Aktionspotentialen i nervcellernas axon är att betrakta som digital. På eller av.

Vidare måste cellerna vila efter att ha skickat en signal. Det är inte fråga om någon fortlöpande signalöverföring på analogt vis utan pulser med begränsning i dess upplösning i tidsdomänen.

Vår upplösning i hörselsystemet är avsevärt lägre än vad bra PCM-system erbjuder. Att höra proffs uttrycka sig om "digitalljud" och "ettor och nollor" som något omusikaliskt eller icke naturligt gör bara att jag tappar förtroendet för dom.


/Peter

[Bill50x]

"Det finns inte en digital signal. Vi är så trötta på ettor och nollor alltså"
-Jag undrar varför det ligger en digital gittarreffekt (Line6) framför gitarristen. Är det kanske för att man tycker dess behandling låter bra?

Det är en väldig skillnad mellan att använda en digital (eller analog för den delen) förändring för ett enskilt instrument - och att denna förändring drabbar hela inspelningen. Det finns dom som lägger metallskrot på pianosträngarna för att skapa ett speciellt sound. Det soundet tror jag dock inte att man vill ha på övriga instrument...

Därmed inte sagt att en helt igenom analog inspelning överglänser en digital dito, även om jag gärna tror så

Idealet hade varit om man även ger ut både den analoga resp den digitala inspelningen på CD och vinyl så man själv kunde göra sig en uppfattning.

/ B

[Piotr]

Varken bas eller gitarr är line'ade in på tape utan spelar via sina respektive förstärkare uppställda i rummet.

De två Didrikmickarna via försteget in i Studerbandaren.

Signalen är splittad till en mackiemixer och en DAT som back-up utifall något missöde skulle inträffa med rullbandaren.

Välkommen till faktiskt!


/Peter

[Kronkan]

Tror att han använde en Nagria (tror jag märket hette) rullbandspelare på den gamla tiden. Två kanaler och två mikrofoner som i det lilla ögonblicksskildring som jag tidigare i tråden länkade. Någon med djupare insikt får rätta mig men tror "Jazz i Pawnshop" spelades in på detta sätt.

På den senaste utgåvan av "Jazz in Pawnshop" finns en berättelse om hur inspelningen gick till. Ingen tvåmikrofonupptagning där inte! Det har dock ofta hävdats. En trevlig skiva är det i alla fall.

Bra att det fanns någon med djupare insikt! Som sagt var kommer jag även skaffa vinylen. En riktigt bra inspelning.

[Nagrania]

Jag tycker att jag redan gjort en beskrivning på hur inspelningen är gjord.

"Det är säkert så här att de två De Geer mickarna är huvudmikrofoner och sedan sjunger Jojje W i en dynamisk mikrofon som är en Shure. Jojjes elgitarr är lajnad till de två gitarrförstärkarna som man kan se och kontran som låter lite bumlig har troligen sin egen lilla mick som sitter monterad i stallet. Genom att ha två huvudmikrofoner får man ett slags stereoperspektiv av trummorna och gitarren tillsammans med rumsambiensen. De här fyra mikrofonerna är mixade i Mackie mixern som man också kan se i filmen."

Eftersom jag sedan 40år känner GP så vet jag att han också trots alla sina uttalanden om ettor och nollor själv använt DAT vid inspelningar. Framförallt GP och jag snackat om hur han har redigerat inspelningarna med hjälp av en Sony rigg för redigering mellan olika DAT band. Jag tror väl inte att han använder den idag, men ändå.[code][/code]

[Kronkan]

Men efter snäckan så är ju behandlingen elektrisk och kemisk. Men binär?

Aktionspotentialen i nervcellernas axon är att betrakta som digital. På eller av.

Vidare måste cellerna vila efter att ha skickat en signal. Det är inte fråga om någon fortlöpande signalöverföring på analogt vis utan pulser med begränsning i dess upplösning i tidsdomänen.

Vår upplösning i hörselsystemet är avsevärt lägre än vad bra PCM-system erbjuder. Att höra proffs uttrycka sig om "digitalljud" och "ettor och nollor" som något omusikaliskt eller icke naturligt gör bara att jag tappar förtroendet för dom.


/Peter

Skulle inte kalla en klassisk biografuppspelning digital även om den blinkar i ca 50 gånger i sekunden. Säkert någon som rättar mig och säger att det är 48 ggr eller 24. Men digital menar jag att ett binärt system används eller liknande.

Men tycker inte själv att det utvecklar saken att diskutera på detta sätt.
Jag har länge lyssnat på det digitala ljudet i form av CD-formatet men även på vanliga vinylskivor. Hört mycket goda uppspelningar med dessa två format och även hört bra uppspelningar med såväl rör som transistorer. Så är min erfarenhet.

Så jag håller i princip med om att Gert P uttrycker sig slarvigt. Men det han de fakto gör är intressant och säkerligen en del av något som händer i hela världen där man tittar på gamla tekniker inom ljudproduktion och återgivning.

Självfallet innehåller den "analoga tekniken" en tendens till att mera fel tillförs. Men att felen kan upplevas som att det tillförs något. Så ser jag på det. Inte på att den digitala tekniken har svåra brister.

[RogerJoensson]

Det är en väldig skillnad mellan att använda en digital (eller analog för den delen) förändring för ett enskilt instrument - och att denna förändring drabbar hela inspelningen.

Absolut, men det rimmar dåligt med uttalandet "Det finns inte en digital signal. Vi är så trötta på ettor och nollor alltså".

[Isaac]

Hörde igår på radion följande inslag: Utrotningshotade ljud, om att Gert Palmcrantz spelar in en skiva analogt med Jojje Wadenius. Rörförstärkare, rörmickar (AB-uppställning med rumsljud), rörbandspelare etc som ska hamna på vinyl till slut, utan digital påverkan.

Jag tror visserligen att resultatet kan bli bra, men är skeptisk till motiveringen:

Vi är så trötta på nollor och ettor alltså. Så vi har gått till ett format som våra öron är skapade för, nämligen det analoga ljudet. Allting i samhället blir bara digitaliserat. Maten, våra kläder, med mera. Men ljudet får vi inte förstöra!

Rolig motivering med tanke på att hörseln och hörselorganet till största del faktiskt är (just det) digitalt.

Hållermed att det är en lite knepig motivering eftersom allt ljud som når örat är analogt. Kan inte gå till på annat sätt. Men bearbetningen av den ursprungliga musiken påverkas i alla led vid inspelning och uppspelning . Men hörseln och hjärnan vill jag inte kalla digital. Saknaar binär kod så långt som jag förstår det. Men efter snäckan så är ju behandlingen elektrisk och kemisk. Men binär?

Hörselhåren går att räkna, hörselhåren ligger i olika grupper på basilarmembranet och svarar olika i amplitud och frekvens.
Digitalt är diskret precis som hörseln och behöver inte nödvändigtvis endast relateras till det binära talsystemet. Hjärnan arbetar med en form av PDM. Källa: Neuroscience: Exploring the Brain (3rd edition) etc. http://www.bestwebbuys.com/Neuroscience ... c=b-search.

[Bill50x]

Det är en väldig skillnad mellan att använda en digital (eller analog för den delen) förändring för ett enskilt instrument - och att denna förändring drabbar hela inspelningen.

Absolut, men det rimmar dåligt med uttalandet "Det finns inte en digital signal. Vi är så trötta på ettor och nollor alltså".

OK.

/ B

[Isaac]

Visst kan man utifrån vad jag skrivit få uppfattningen att mottagaren (hjärnan) hamnar i osynk med sändaren men då saknar man förståelse för sinusfunktioner och interpolering som sker av dessa vid D/A-omvandlingar.

[Piotr]

Men efter snäckan så är ju behandlingen elektrisk och kemisk. Men binär?

Aktionspotentialen i nervcellernas axon är att betrakta som digital. På eller av.

Vidare måste cellerna vila efter att ha skickat en signal. Det är inte fråga om någon fortlöpande signalöverföring på analogt vis utan pulser med begränsning i dess upplösning i tidsdomänen.

Vår upplösning i hörselsystemet är avsevärt lägre än vad bra PCM-system erbjuder. Att höra proffs uttrycka sig om "digitalljud" och "ettor och nollor" som något omusikaliskt eller icke naturligt gör bara att jag tappar förtroendet för dom.


/Peter

Skulle inte kalla en klassisk biografuppspelning digital även om den blinkar i ca 50 gånger i sekunden. Säkert någon som rättar mig och säger att det är 48 ggr eller 24. Men digital menar jag att ett binärt system används eller liknande.

Men tycker inte själv att det utvecklar saken att diskutera på detta sätt.
Jag har länge lyssnat på det digitala ljudet i form av CD-formatet men även på vanliga vinylskivor. Hört mycket goda uppspelningar med dessa två format och även hört bra uppspelningar med såväl rör som transistorer. Så är min erfarenhet.

Så jag håller i princip med om att Gert P uttrycker sig slarvigt. Men det han de fakto gör är intressant och säkerligen en del av något som händer i hela världen där man tittar på gamla tekniker inom ljudproduktion och återgivning.

Självfallet innehåller den "analoga tekniken" en tendens till att mera fel tillförs. Men att felen kan upplevas som att det tillförs något. Så ser jag på det. Inte på att den digitala tekniken har svåra brister.

Varför dra upp ett annat sinne och göra en dålig jämföresle?

Analog = kontinuerlig i amplitud och tid.
Digital = diskreta steg i amplitud och tid.

Våra sensoriska nerver har ingenting som kan liknas vid en analog elektrisk överföringsfunktion i tex. analog mät eller audioapparatur. Antingen leder en axon eller så gör den det inte. Ett eller noll, av eller på!

Signalen till hjärnan när du lyssnar på en sinus är inte på något vis sinusformad eller kontinuerlig utan är mer att betrakta som en digital pulskod som tolkas i hjärnan till den jämna fina vi hör från en sinus.


/Peter

[petersteindl]

Men efter snäckan så är ju behandlingen elektrisk och kemisk. Men binär?

Aktionspotentialen i nervcellernas axon är att betrakta som digital. På eller av.

Vidare måste cellerna vila efter att ha skickat en signal. Det är inte fråga om någon fortlöpande signalöverföring på analogt vis utan pulser med begränsning i dess upplösning i tidsdomänen.

Vår upplösning i hörselsystemet är avsevärt lägre än vad bra PCM-system erbjuder. Att höra proffs uttrycka sig om "digitalljud" och "ettor och nollor" som något omusikaliskt eller icke naturligt gör bara att jag tappar förtroendet för dom.


/Peter

Skulle inte kalla en klassisk biografuppspelning digital även om den blinkar i ca 50 gånger i sekunden. Säkert någon som rättar mig och säger att det är 48 ggr eller 24. Men digital menar jag att ett binärt system används eller liknande.

Men tycker inte själv att det utvecklar saken att diskutera på detta sätt.
Jag har länge lyssnat på det digitala ljudet i form av CD-formatet men även på vanliga vinylskivor. Hört mycket goda uppspelningar med dessa två format och även hört bra uppspelningar med såväl rör som transistorer. Så är min erfarenhet.

Så jag håller i princip med om att Gert P uttrycker sig slarvigt. Men det han de fakto gör är intressant och säkerligen en del av något som händer i hela världen där man tittar på gamla tekniker inom ljudproduktion och återgivning.

Självfallet innehåller den "analoga tekniken" en tendens till att mera fel tillförs. Men att felen kan upplevas som att det tillförs något. Så ser jag på det. Inte på att den digitala tekniken har svåra brister.

Vad gäller analogt eller digitalt så kan man se på signalen som en kod på något sätt. Information är kodad. I världen som är utanför det centrala nervsystemet och som ger information till våra sinnen som har receptorer som är känsliga för just en speciell information. Det kan vara känselreceptorer eller värmereceptorer. Värme är för övrigt en elektromagnetisk vågrörelse, precis som ljus. Vår syn har också receptorer för elektromagnetiska vågor. Skillnaden är storleken på våglängden d v s intervallet. Vi ser inom ett visst intervall därför att dessa specifika receptorer är känsliga inom det intervallet. Utanför det intervallet har människan andra receptorer som gör att vi kan registrera värme. Vi har sinnen som ger ljud och smak och doft och inte att förglömma balanssinnet vars receptorer är känsliga för gravitation. Vi kan alltså registrera gravitation genom rörelse då vi rör vårt huvud. Vad gäller ljudvågor så har dessa också ett frekvensintervall och inom ett frekvensintervall som kallas tonfrekvensområdet så är det receptorerna i innerörat som registrerar sådana vågor. Blir frekvensen lägre så har vi ett slags känselreceptorer som kan känna skakningar och vibrationer. D v s beroende på frekvens som de akustiska ljudvågorna har så har vi olika receptorer.

Informationen i vår omgivning är analog och kontinuerlig i sin karaktär. Våra receptorer känner av dessa analoga och kontinuerliga informationssignaler. Våra receptorers kodning är uppdelade i 3 steg. Det första steget i receptorn innehåller endast den analoga tidskontinuerliga signalen. Det andra steget är den analoga tidskontinuerliga signalen överlagrad med så kallade receptorpulser. (Receptorpulserna är inte att förväxlas med själva nervimpulserna som finns i nerverna efter receptorerna. Det engelska uttrycket Action Potentials tycker jag är en betydligt bättre benämning eftersom det ligger i ordets natur att det handlar om action d v s något som är aktivt. Dessa aktiva pulser förnyas hela tiden på sin väg längs med nerven vilket innebär att pulsen är likadan i slutändan som i början. Urladdningar sker således hela tiden från input till output.)

I receptorerna är det inte så. Impulserna förnyas inte utan de är snarast att ses som passiva, vilket innebär att de har en begränsad färdsträcka innan de har minskat i potential. På svenska skulle man kunna kalla pulserna för passiva respektive aktiva där de passiva är receptorimpulserna.

I det tredje steget i receptorerna finns inte längre den analoga tidskontinuerliga signalen. Det finns endast diskreta pulser, som sagt receptorpulser.

Bäraren av informationen är således pulser och informationen är kodat enligt någon princip som styrs av elektrokemiska processer.

Varje enskild puls är dock helt analog och tidskontinuerlig i sig och de skilda pulserna ser likadana ut oavsett den information de bär på. D v s det går inte att se på en enskild puls vad den skulle betyda. Informationen ges av antalet pulser per tidsenhet samt i vilka nerver de finns. Tidsinformationen kallas för temporal information och om kodningen sker på en given plats som bibehålls i nervsystemet så är det en platsrelaterad information.

Informationen kan i kodform även överföras differentiellt mellan t.ex. informationen från höger öra i förhållande till vänster öra.

Informationen i nervsystemet är diskret kodad och snarast att ses som digital än analog. Hur själva koden skall knäckas är nästa steg och det blir alldeles för långt att försöka redogöra för i detta inlägg. Dessutom är det ännu inte helt utrett och speciellt inte vad gäller medvetandets neurala karaktär.

Det som neurologer dock har enats om är den diskreta digitala karaktär som koden i nervsystemet bygger på.

Då signalen har nått det tredje steget i receptorn så finns det endast receptorpotentialer eller receptorimpulser kvar. Receptorerna måste vara tillräckligt korta för att inte dessa impulser skall hinna dö ut på vägen innan de kommer fram till första synapsen. Därefter om det uppstår en Aktion Potential d v s det som på svenska heter nervimpuls så är livet lättare för nervimpulserna eftersom de hela tiden förnyas i nerverna.

Våra receptorer är således känsliga för någon form av retning på dess ingång. Efter receptorernas andra steg innanför människans skal finns inte längre någon information som är analog och kontinuerlig i sin karaktär d v s i det tredje steget i receptorerna och i det perifera och centrala nervsystemet.

Det kanske kan vara lite svårt att acceptera att människan är en varelse där all information från yttervärlden är kodad i digital och diskret form medans den medvetna upplevelsen är tidskontinuerlig och analog. Det betyder att mellan nervsystemet och medvetandet så måste det finnas en form av D/A-omvandlare och eftersom det inte finns någon analog signal inom människans nervsystem så kan man ju börja undra. Var finns egentligen medvetandet? Om detta kommer jag också så småningom skriva.

Då en impuls d v s urladdning ägt rum i en nerv så måste det byggas upp en viss laddningsmängd av omfördelade joner innan nästa impuls kan inträffa och den tiden kallas refraktionstid. Den är som minst 1 millisekund. Det kan alltså inte uppstå två konsekutiva nervimpulser i en och samma nerv inom intervallet 1 millisekund. En millisekund är den tid som utgör en period av 1 kHz. Periodtiden på 10 kHz är 0,1 msek.

Jag ser nu att det redan finns inlägg som behandlar frågan så jag avslutar inlägget eftersom det kommer säkert fler inlägg i frågan.

Själv har jag flera böcker i ämnet, bl. a. Principles of Neural Science: http://www.amazon.com/Principles-Neural-Science-Eric-Kandel/dp/0838577016/ref=sr_1_1?ie=UTF8&qid=1303988171&sr=8-1

Det tar nog sin tid att vänja sig vid att vara en digital och tidsdiskret varelse som lever i en slags symbios med den analoga kontinuerliga yttre världen.

MvH
Peter

[Isaac]

Det är inte riktigt så enkelt som bara puls och icke puls utan även till graden av bränning av neuron där graden av bränning representerar puls densitet.

[petersteindl]

Det är inte riktigt så enkelt som bara puls och icke puls utan även till graden av bränning av neuron där graden av bränning representerar puls densitet.

Du skriver bränning av neuron. Jag är inte så hemma på detta uttryck på Svenska. Jag har inte hört detta uttryck förut, men jag läser mest engelsk litteratur i ämnet. Menar du Neuronal firings?

Är det något i mitt inlägg du syftar på med ditt inlägg? Antalet firings d v s det som också kallas action potentials ger ju pulsdensiteten d v s nervpulser per tidsenhet, men det finns ett maxvärde för pulsdensiteten per neuron. Men du kanske menar något annat med neuron-bränning eller graden av bränning av neuron?

Jag undrar efter lite googling om inte "bränning" i detta sammanhang är en maskinöversättning från ordet "Firing". På engelska är också ordet "spikes" förekommande istället för "Action potential".

MvH
Peter

[Kronkan]

Men efter snäckan så är ju behandlingen elektrisk och kemisk. Men binär?

Aktionspotentialen i nervcellernas axon är att betrakta som digital. På eller av.

Vidare måste cellerna vila efter att ha skickat en signal. Det är inte fråga om någon fortlöpande signalöverföring på analogt vis utan pulser med begränsning i dess upplösning i tidsdomänen.

Vår upplösning i hörselsystemet är avsevärt lägre än vad bra PCM-system erbjuder. Att höra proffs uttrycka sig om "digitalljud" och "ettor och nollor" som något omusikaliskt eller icke naturligt gör bara att jag tappar förtroendet för dom.


/Peter

Skulle inte kalla en klassisk biografuppspelning digital även om den blinkar i ca 50 gånger i sekunden. Säkert någon som rättar mig och säger att det är 48 ggr eller 24. Men digital menar jag att ett binärt system används eller liknande.

Men tycker inte själv att det utvecklar saken att diskutera på detta sätt.
Jag har länge lyssnat på det digitala ljudet i form av CD-formatet men även på vanliga vinylskivor. Hört mycket goda uppspelningar med dessa två format och även hört bra uppspelningar med såväl rör som transistorer. Så är min erfarenhet.

Så jag håller i princip med om att Gert P uttrycker sig slarvigt. Men det han de fakto gör är intressant och säkerligen en del av något som händer i hela världen där man tittar på gamla tekniker inom ljudproduktion och återgivning.

Självfallet innehåller den "analoga tekniken" en tendens till att mera fel tillförs. Men att felen kan upplevas som att det tillförs något. Så ser jag på det. Inte på att den digitala tekniken har svåra brister.

Vad gäller analogt eller digitalt så kan man se på signalen som en kod på något sätt. Information är kodad. I världen som är utanför det centrala nervsystemet och som ger information till våra sinnen som har receptorer som är känsliga för just en speciell information. Det kan vara känselreceptorer eller värmereceptorer. Värme är för övrigt en elektromagnetisk vågrörelse, precis som ljus. Vår syn har också receptorer för elektromagnetiska vågor. Skillnaden är storleken på våglängden d v s intervallet. Vi ser inom ett visst intervall därför att dessa specifika receptorer är känsliga inom det intervallet. Utanför det intervallet har människan andra receptorer som gör att vi kan registrera värme. Vi har sinnen som ger ljud och smak och doft och inte att förglömma balanssinnet vars receptorer är känsliga för gravitation. Vi kan alltså registrera gravitation genom rörelse då vi rör vårt huvud. Vad gäller ljudvågor så har dessa också ett frekvensintervall och inom ett frekvensintervall som kallas tonfrekvensområdet så är det receptorerna i innerörat som registrerar sådana vågor. Blir frekvensen lägre så har vi ett slags känselreceptorer som kan känna skakningar och vibrationer. D v s beroende på frekvens som de akustiska ljudvågorna har så har vi olika receptorer.

Informationen i vår omgivning är analog och kontinuerlig i sin karaktär. Våra receptorer känner av dessa analoga och kontinuerliga informationssignaler. Våra receptorers kodning är uppdelade i 3 steg. Det första steget i receptorn innehåller endast den analoga tidskontinuerliga signalen. Det andra steget är den analoga tidskontinuerliga signalen överlagrad med så kallade receptorpulser. (Receptorpulserna är inte att förväxlas med själva nervimpulserna som finns i nerverna efter receptorerna. Det engelska uttrycket Action Potentials tycker jag är en betydligt bättre benämning eftersom det ligger i ordets natur att det handlar om action d v s något som är aktivt. Dessa aktiva pulser förnyas hela tiden på sin väg längs med nerven vilket innebär att pulsen är likadan i slutändan som i början. Urladdningar sker således hela tiden från input till output.)

I receptorerna är det inte så. Impulserna förnyas inte utan de är snarast att ses som passiva, vilket innebär att de har en begränsad färdsträcka innan de har minskat i potential. På svenska skulle man kunna kalla pulserna för passiva respektive aktiva där de passiva är receptorimpulserna.

I det tredje steget i receptorerna finns inte längre den analoga tidskontinuerliga signalen. Det finns endast diskreta pulser, som sagt receptorpulser.

Bäraren av informationen är således pulser och informationen är kodat enligt någon princip som styrs av elektrokemiska processer.

Varje enskild puls är dock helt analog och tidskontinuerlig i sig och de skilda pulserna ser likadana ut oavsett den information de bär på. D v s det går inte att se på en enskild puls vad den skulle betyda. Informationen ges av antalet pulser per tidsenhet samt i vilka nerver de finns. Tidsinformationen kallas för temporal information och om kodningen sker på en given plats som bibehålls i nervsystemet så är det en platsrelaterad information.

Informationen kan i kodform även överföras differentiellt mellan t.ex. informationen från höger öra i förhållande till vänster öra.

Informationen i nervsystemet är diskret kodad och snarast att ses som digital än analog. Hur själva koden skall knäckas är nästa steg och det blir alldeles för långt att försöka redogöra för i detta inlägg. Dessutom är det ännu inte helt utrett och speciellt inte vad gäller medvetandets neurala karaktär.

Det som neurologer dock har enats om är den diskreta digitala karaktär som koden i nervsystemet bygger på.

Då signalen har nått det tredje steget i receptorn så finns det endast receptorpotentialer eller receptorimpulser kvar. Receptorerna måste vara tillräckligt korta för att inte dessa impulser skall hinna dö ut på vägen innan de kommer fram till första synapsen. Därefter om det uppstår en Aktion Potential d v s det som på svenska heter nervimpuls så är livet lättare för nervimpulserna eftersom de hela tiden förnyas i nerverna.

Våra receptorer är således känsliga för någon form av retning på dess ingång. Efter receptorernas andra steg innanför människans skal finns inte längre någon information som är analog och kontinuerlig i sin karaktär d v s i det tredje steget i receptorerna och i det perifera och centrala nervsystemet.

Det kanske kan vara lite svårt att acceptera att människan är en varelse där all information från yttervärlden är kodad i digital och diskret form medans den medvetna upplevelsen är tidskontinuerlig och analog. Det betyder att mellan nervsystemet och medvetandet så måste det finnas en form av D/A-omvandlare och eftersom det inte finns någon analog signal inom människans nervsystem så kan man ju börja undra. Var finns egentligen medvetandet? Om detta kommer jag också så småningom skriva.

Då en impuls d v s urladdning ägt rum i en nerv så måste det byggas upp en viss laddningsmängd av omfördelade joner innan nästa impuls kan inträffa och den tiden kallas refraktionstid. Den är som minst 1 millisekund. Det kan alltså inte uppstå två konsekutiva nervimpulser i en och samma nerv inom intervallet 1 millisekund. En millisekund är den tid som utgör en period av 1 kHz. Periodtiden på 10 kHz är 0,1 msek.

Jag ser nu att det redan finns inlägg som behandlar frågan så jag avslutar inlägget eftersom det kommer säkert fler inlägg i frågan.

Själv har jag flera böcker i ämnet, bl. a. Principles of Neural Science: http://www.amazon.com/Principles-Neural-Science-Eric-Kandel/dp/0838577016/ref=sr_1_1?ie=UTF8&qid=1303988171&sr=8-1

Det tar nog sin tid att vänja sig vid att vara en digital och tidsdiskret varelse som lever i en slags symbios med den analoga kontinuerliga yttre världen.

MvH
Peter

Hej Peter!

Jag ger mig! Den innersta meningen med det jag skrev är att det inte är en lyckad inledning som Gert P gör. Alltså att referera till hjärnans signalbehangling och till sättet han spelade in. Men att det han gör är ändå intresssant.

Timmen är sen och arbeta och senare andra uppdrag har gjort mig trött.

Morgon nu. Jag lyssnade själv igår på både cd och på vinyl. Min för länge sedan vuxne son och hustrun påstår nog att vinylen ger något som är bättre men själv kommer jag inte till någon entydig slutsats.
Själv vill jag inte hävda att den digtiala tekniken är dålig i sig själv. Allt beror snarare på vad man vill ha.

Olika typer av utrustning kan ge ett större eller minder avtryck i hur vi upplever den återgivna musiken. Jag själv frågar mig inte om återgivningen är korrekt i förhållande till vadsom finns i fonogrammet.

Så om en rullbandspelare ger ett avtryck exempelvis på grund av svajet är jag beredd att betrakta detta subjektivt.

Jag har förtstått att andra betraktar mitt angreppsätt med fasa.

[Isaac]

Det är inte riktigt så enkelt som bara puls och icke puls utan även till graden av bränning av neuron där graden av bränning representerar puls densitet.

Du skriver bränning av neuron. Jag är inte så hemma på detta uttryck på Svenska. Jag har inte hört detta uttryck förut, men jag läser mest engelsk litteratur i ämnet. Menar du Neuronal firings?

Är det något i mitt inlägg du syftar på med ditt inlägg? Antalet firings d v s det som också kallas action potentials ger ju pulsdensiteten d v s nervpulser per tidsenhet, men det finns ett maxvärde för pulsdensiteten per neuron. Men du kanske menar något annat med neuron-bränning eller graden av bränning av neuron?

Jag undrar efter lite googling om inte "bränning" i detta sammanhang är en maskinöversättning från ordet "Firing". På engelska är också ordet "spikes" förekommande istället för "Action potential".

MvH
Peter

Ja, ditt inlägg stämmer bra överens med min uppfattning, det jag åsyftade är precis det beskrivet ovan.
P.S. Förändringen av spänning över nervcellens membran och då denna är högre kommer vid spridning av laddningar via en axon skapa ett större antal spänningskänsliga jon-övergångar, vilka startar nya laddningar via axonet.

[Almen]

Jag tycker att jag redan gjort en beskrivning på hur inspelningen är gjord.

"Det är säkert så här att de två De Geer mickarna är huvudmikrofoner och sedan sjunger Jojje W i en dynamisk mikrofon som är en Shure. Jojjes elgitarr är lajnad till de två gitarrförstärkarna som man kan se och kontran som låter lite bumlig har troligen sin egen lilla mick som sitter monterad i stallet. Genom att ha två huvudmikrofoner får man ett slags stereoperspektiv av trummorna och gitarren tillsammans med rumsambiensen. De här fyra mikrofonerna är mixade i Mackie mixern som man också kan se i filmen."

Det låter troligt, men det stämmer inte riktigt med vad Craft hävdar:

Varken bas eller gitarr är line'ade in på tape utan spelar via sina respektive förstärkare uppställda i rummet.

De två Didrikmickarna via försteget in i Studerbandaren.

Signalen är splittad till en mackiemixer och en DAT som back-up utifall något missöde skulle inträffa med rullbandaren.

[Nagrania]

Jag menar inte att gitarren är lajnad in i mixern. vad jag menar är att gitarren är kopplad till två gitarrförstärkare som står bakom trummisen. ljudet från gitarren är ju ursprungligen mono. Om huvudmikrofonerna som sitter på en stereopinne fångar upp ljudet, då lär gitarren få en stereokaraktär på grund av ambiensen i rummet. När det gäller basen låter den väldigt grumlig och jag vet ju själv hur svårt det är att få in ett bra basljud utan att mickaupp basen med en riktig mikrofon och ingen sån där liten sak som oftast sitter fast i stallet. Om jag fick lyssna på skivan och se på mitt stereoinstrument, då skulle jag direkt kunna se hur det är. Nu får vara hur som helst med det, jag har nu sagt min åsikt med mitt kunnande.

[Almen]

Närå, jag tror samma som du. Vore kul att få lite mer kommentar från Craft.

[Craft]

Som sagt, Jojjes gitarr går till två gitarrstärkare uppställda på varsin sida trummorna. Basen har sin egen stärkare utställd i rummet.
Jojjes mick (sm58) är line'ad rakt in i Didrik förförstärkare (den har 3 ingångar, de båda Didrikmickarna och Jojjes sångmick) ut från förförstärkaren in på Studern.

Återigen - Mackiemixern finns inte med i kedjan utan ligger parallellt till en back-up.

Mvh

[Bill50x]

I vilket fall som helst ska det bli intressant att höra skivan, jag ska hämta mitt ex på måndag

/ B

[Almen]

Som sagt, Jojjes gitarr går till två gitarrstärkare uppställda på varsin sida trummorna. Basen har sin egen stärkare utställd i rummet.
Jojjes mick (sm58) är line'ad rakt in i Didrik förförstärkare (den har 3 ingångar, de båda Didrikmickarna och Jojjes sångmick) ut från förförstärkaren in på Studern.

Återigen - Mackiemixern finns inte med i kedjan utan ligger parallellt till en back-up.

Mvh

Aha, tack för det.

[Nagrania]

Jag har varit med om att använda Didrik´s mickar vid ett tillfälle och jag har faktiskt inget minne av att det mer än två ingångar. Det var i alla fall det vi använde. Då undrar man ju hur mycket förstärkning som finns i aggregatet. Ja menar så här att Didrick´s mickar lämnar så pass mycket ut, kanske 15-30dBu vilket gör att man inte behöver någon förstärkning. För att få upp nivån på en Shure SM58 behöver man kanske 50-60dB i förstärkning. Varför har man det i ett sådant aggregat? En annan sak är att Jojje sjunger i en SM58 vilket betyder att sången kommer att bli pannad i den ena kanalen. Man behöver alltså köra denna enda mikrofonen in i en mixer för att kunna panna den till mitten. Men som jag tidigare sagt kan jag med hjälp av en skiva kan man direkt höra och se hur det är gjort.

[RogerJoensson]

Som sagt, Jojjes gitarr går till två gitarrstärkare uppställda på varsin sida trummorna. Basen har sin egen stärkare utställd i rummet.
Jojjes mick (sm58) är line'ad rakt in i Didrik förförstärkare (den har 3 ingångar, de båda Didrikmickarna och Jojjes sångmick) ut från förförstärkaren in på Studern.

Återigen - Mackiemixern finns inte med i kedjan utan ligger parallellt till en back-up.

Mvh

Alltså är det då bara trummorna som är rent tvåmikrofonupptagna (med den ärlighet reklamhypen tryckte på). Allt annat passerar/dubblas antingen via extra högtalare/stärkare i en lagom röra (direktljud + div. högtalare) eller NÄRMIKAS och MIXAS in elektriskt före bandaren. Vad detta gör med perspektivbilden är inte svårt att visualisera. -Eller höra.
Hoppas basen låter bättre på släppet än Youtube, i alla fall.

[Craft]

Roger, i ärlighetens namn - hur föredrar du att ta upp en elgitarr? Det är väl klart att den går igenom en gitarrstärkare..??

Detta är inte vad Gert talar om - jämför med att spela in ett livegig, till skillnad från att närmicka varenda puka i studio.

Mvh

[RogerJoensson]

Roger, i ärlighetens namn - hur föredrar du att ta upp en elgitarr? Det är väl klart att den går igenom en gitarrstärkare..??

Man mickar väl, som du skriver, EN gitarrförstärkare om man vill att den ska ha någon position stereobilden. Mer än en kan man använda om den inte ska ha en position i rummet (vilket med kameraliknelsen ger mindre eller diffusare fokus).

Detta är inte vad Gert talar om - jämför med att spela in ett livegig, till skillnad från att närmicka varenda puka i studio.
Mvh

Du menar spela in ett livegig så gott det går, på plats, med två mikar? -Tror inte det...
Visst. Det kan vara stora problem att fånga ett elektrifierat band med två mikar och få rimlig balans. Det kan vara problem att mixa akustiskt med elektrifierat. Ändå blåser man upp hypen runt detta ultimata.
Frågan om detta var den mest bästa vägen i det här fallet. Om inte stödmik på basen hade låtit bättre och naturligare, t ex. -Fast å andra sidan kanske inte det naturliga DYNAMISKA kontrabasljudet är vad som eftersträvas. Det är klart då faller min argumentation ang. det grumliga och instabila basljudet, platt som en pannkaka.


/...Om man nu hatar allt vad ettor och nollor heter, varför använder man digitala gitarreffekter då?
Personligen har inga nonsens-principer eller föreställningar ang. analogt/digitalt och skulle aldrig försöka kränga något med sådana argument.

Om nu närmikning är en dålig grej, vilket jag personligen också oftast tycker att det är vid inspelning av kontrabas, varför använder man då kontaktmikar som sitter mer eller mindre limmade direkt I stallet, under strängarna? Mycket mer närmikning kan det väl inte bli.

Och hur kan det vara Ok med en sångmik rätt i trynet, som sedan direktmixas rakt in med stereoparet? MIXERbord var ju inte heller något bra.

Gott om motsägelser som tangerar du-vet-vad-jag-menar (det har framstått allt tydligare ju fler gånger jag utsatt mig för reklamfilmen).

/Jag förutsätter att informationen du lämnat stämmer. Den har påverkat min argumentation...

[Nagrania]

Man kan säga om Gert att han är en jäkla trevlig snackare som alla gillar. En annan sak är också att han gillar att göra det enkelt när han spelar in.

[Isaac]

Förstår inte riktigt kopplingen rör/analogt vs transistor/digitalt?

[RogerGustavsson]

Tror att han använde en Nagria (tror jag märket hette) rullbandspelare på den gamla tiden. Två kanaler och två mikrofoner som i det lilla ögonblicksskildring som jag tidigare i tråden länkade. Någon med djupare insikt får rätta mig men tror "Jazz i Pawnshop" spelades in på detta sätt.

På den senaste utgåvan av "Jazz in Pawnshop" finns en berättelse om hur inspelningen gick till. Ingen tvåmikrofonupptagning där inte! Det har dock ofta hävdats. En trevlig skiva är det i alla fall.

Så här står det på omslaget till den utgåva jag har:

http://user.faktiskt.io/RogerGustavsson/stampen.jpg

[Bill50x]

Idag kom jag hem med Jojje Wadenius analoga skiva. Har bara lyssnat igenom den en enda gång men är otroligt nöjd med ljudet. Om det beror på den analoga inspelningen eller "bara" omsorgen om ljudkvalité låter jag vara osagt.

Däremot är det lite mäss-jazz varning när det gäller musiken. Allt är så lugnt och fint, låter som grabbarna fångats av stundens allvar och inte vågar släppa loss. Lite så där skitnödigt som många direktgravering lät i slutet på 70-, början på 80-talet.

/ B

[RogerJoensson]

Hoppas att någon skriker till här om och när plattan görs köpbar i digitalt format.

[Bill50x]

Hoppas att någon skriker till här om och när plattan görs köpbar i digitalt format.

En backup lär ha spelats in på DAT så det är väl inte omöjligt att den även släpps på CD.

Ljudet är som sagt mycket trevligt. Vad som slår mig är att den typiska hissade diskanten på alla spår inte finns. Är man ovan låter skivan lite mörkt ibland, men så fort det kommer ett diskantrikt instrument så märker man att det inte är det minsta mörkt. Bara naturligt. Ingen "brussvans", ingen diskant i bastrumman, det bara låter som det ska. Skulle varit intressant om dom brakat loss ordentligt någon gång, nu är det lite för stillsamt.

/ B

[RogerJoensson]

Jag tar hellre en kopia från analogbandaren faktiskt, så att jag får höra ljudet från samma källa som de som köpt vinylen. Det är inget jag kan styra över så jag tar vad jag kan få, men vinylen tänker jag inte köpa.

[Buben]

Jag skulle vilja ha lite välljudande förslag på fonogram som den här mannen som går till storms mot ettorna och nollorna i musiken, maten, m.m. spelat in.

Hittar inte så mycket när jag googlar, det står att han har jobbat med Povel Ramel och Peps med mera.

Det är förbjudet att nämna den som alla redan känner till, ja ni vet vilken jag menar. Carlssonplanet rekommenderar dock en annan med samma artist, Live is life eller liknande titel.

Det får vara både analogt och digitalt, men det ska låta bra och vara bra musik.

vh J

http://www.discogs.com/artist/Gert+Palm ... redits_All

[RogerGustavsson]

Wadenius-skivan dök upp på Sweetspot-mässan i Jönköping den gångna helgen. Givetvis presenterades den som en upptagning gjord med två mikrofoner. För mycket demostuk över musiken för att bedömma anläggningar med. Strax innan fick vi avlyssna något som enligt en närvarande person lät som en "knarrande dörr". Det hindrade inte demostratören att vicka kroppen i takt med det ljudet.

[RogerJoensson]

Ljudet är som sagt mycket trevligt. Vad som slår mig är att den typiska hissade diskanten på alla spår inte finns. Är man ovan låter skivan lite mörkt ibland, men så fort det kommer ett diskantrikt instrument så märker man att det inte är det minsta mörkt.

Efter att nu ha hört en rip, måste jag säga att jag inte alls gillar ljudet från bas och gitarr. De låter dynamik-processade och ibland väldigt påträngande i lägre midden. Det du beskriver som mörkt är kanske denna överdrift i lågmidden?

Jag hade accepterat denna förstärkarobalans live, när man är med på plats, lyssnar och ser vad som händer. Live får det bli lite som det blir, men vid skivinspelning borde man ju ha bättre möjligheter att få till balans innan tagning, på ett helt annat sätt. Med detta menar jag inte mer prylar i signalvägarna.

Trummorna låter behagligt, med dränks i ofta lågmidden av gitarr/bas då dessa är överdrivet "fylliga". Diskanten kommer nästan enbart från trummorna och låter behaglig och inte alls för låg. Lagom. Det enda (förutom den inmixade sången) som inte processats på vägen från instrument till mikrofon är just trummorna (?). Trummorna låter bra. -Det som går att höra av dem... Ett litet trumsolo skulle lyft skivan, tror jag!

Edit. Om jag fimpar 4-5dB vid 250Hz (BW1.0) så låter det mycket bättre över lag.

[Claes]

Flera viktiga och intressanta frågor berörs i denna tråd och mycket klokt har framförts av flera personer. Som jag uppfattar det handlar tråden i övergripande mening om det mesta som påverkar det ljudande resultatet vid inspelning och uppspelning av musik.

Det som komplicerar såväl diskussionen som utredandet av sakförhållanden är att många faktorer är med och påverkar samtidigt. Vidare saknas det i vissa fall en enhetlig terminologi varför missförstånd och antagonism riskerar att uppstå bara av rent semantiska skäl.


Systemegenskaper och apparatfel

Den som inte vet vilka ljudande egenskaper en specifik inspelning har, och som ej heller vet hur en specifik avspelningsutrustning för CD-skivor låter ur återgivningshänseende, kan vid bedömning av inspelningen i fråga uppspelad i CD-utrustningen i fråga inte med säkerhet veta vad som är det ljudande resultatets orsaker. Det skulle kunna vara en dålig inspelning men det skulle också kunna vara systembegränsningar i CD-mediet eller apparatfel i använd CD-utrustning.

Enligt mig har såväl hi-fi-branschen i allmänhet liksom skolor som utbildar ljudtekniker och producenter ett övergripande ansvar att belysa skillnaden mellan de ljudmässigt påverkande faktorerna
1. inspelning
2. systemegenskaper (systempotential för korrekt återgivning)
3 apparatfel (olinjäritet i en specifik apparat).

Med anledning av den påbörjade avvecklingen av loudness war, de nya EBU-normerna (-23 dB) och den marknadsmässigt sett allt mer uppmärksammade efterlysningen av transientdynamik, hög toppfaktor och i övergripande mening hög ljudkvalitet med större utrymme för kreativt ljudskapande, finns det goda skäl att försöka särskilja vad som faktiskt ÄR begränsande systemegenskaper, apparatfel respektive dåliga inspelningar.

Sanningen är att inspelningar kan låta extremt bra ur återgivningssynvinkel och perspektivet att medge stort kreativt utrymme för nyskapande sound och fantasifullhet BÅDE om de görs med anaog inspelningsutrustning hela vägen (lagring på analog bandspelare, mixning, signalblandning, nivåbalansering och processering via analoga mixerbord och processorer) och med digital utrustning där signalen efter A/D-omvandling behålls i den digitala domänen tills originalmixen är klar.

Dock finns det exempel på många dåliga apparater inom såväl hi-fi-världen som den så kallade proffsvärlden inom ljudteknik. De allra flesta apparaterna oavsett pris uppfyller inte högsta nivån av återgivningsförmåga vare sig de arbetar inom den analoga eller digitala domänen. Det beror på apparatfel, inte på att analog eller digital utrustning per systemdefinition är dåliga ur återgivningssynvinkel.

De flesta utgivna CD-skivor har en ljudkvalitet som helt saknar samband med CD-systemets potential till korrekt återgivning. Även de flesta inspelningar som gjorts mer eller mindre i den analoga världen besitter många gånger egenskaper som inte bör tillskrivas "analogteknik" i allmänhet.

Problemet i sammanhanget handlar om kunskapsbrist i fråga om hur man objektivt kan utvärdera systemegenskaper och apparatfel. Konsekvensen av detta är att lyssnande på en uppspelad inspelning inte ger tillräckligt underlag för att ha bestämda åsikter om vare sig "digitalteknik" eller "analogljud". Det var bland annat detta jag belyste i kursen Musikproduktionsanalys för ett antal år sedan (vilken omskrevs i Musik & Ljudteknik).

[Craft]

Skivan finns nu tillgänglig digitalt på Amazon

http://www.amazon.com/gp/product/B005AQ ... 176&sr=8-2

[Poppen]

Det borde kunna gjöras samtidigt en digitalinspelning.
Rainbow studion I Oslo är ju helt fantastisk.
Rörmickar finns ju i nytilverkning och finns i varje seriös studio.

[RogerJoensson]

Det borde kunna gjöras samtidigt en digitalinspelning.

Om du pratar om Saleya, så lär den ha parallelinspelats digitalt för säkerhets skull, men nu var det ju det där med att ettor och nollor som ansågs vara så värdelöst, så det var nog inte tänkt att användas.(?)

Rörmickar finns ju i nytilverkning och finns i varje seriös studio.

Menar du att en studio som valt mikar efter ljudliga kvalitéer, som inte funnit några fördelar med rörmikar och därmed inte valt att ha några sådana, därmed inte är seriös?

-------

-Kul att plattan äntligen släppts digitalt. Dock är jag skeptisk till kombinationen Amazon och mp3, men den kostar ju inte så mycket så man får väl köpa och se.

Edit: Nähä. Går inte att köpa utanför USA...

[Kralle]

P2 Dokumentär: Ljudfadern Gert Palmcrantz
https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1 ... ramid=4112