Hej alla!
Det här med att redovisa mätningar är dubiöst, emedan det är så mycket enklare att generera en kurva och lämna den ifrån sig, än att samtidigt leverera all den nödvändiga kunskapsgrund som behövs för att kunna tolka kurvan relevant.
I princip kan problemet yttra sig på två sätt.
1. Antingen mäter man i en akustisk lokal, och då kommer okunniga (men förstås välmenande) hobby-analytiker alltid att dra en massa slutsatser som har absolut ingenting med själva mätobjektet att göra.
2. Alternativt mäter man i en absolut ljuddöd miljö, men då kommer samma hobby-analytiker att tro att alla högtalarens viktiga rums- och stereosystem-anpassningar (som nu syns tydligt) är ofullkomligheter hos högtalaren ifråga!
Jag har löst dessa kommunikationsproblem genom att i stället för att redovisa en massa kurvor som bara kommer att misstolkas, istället I SAMBAND MED DEMO (och endast då) helt enkelt erbjuda mig att i en dialog/diskussion svara på frågor, berätta (och visa!) hur högtalarna beter sig mätmässigt, och varför. När någon undrar alltså.
. Utan denna möjlighet till dialog (alltså med återkoppling) så kommer missförstånden med garanti. Alla missförstår förstås inte allt, men varje gång jag visat en kurva misstolkas den av vissa. Och varje gång så sker riskerar det att leda till spekulationer och ryktesspridning.
. Tyvärr är det ju "pseudoexperterna" som är mest benägna att yttra sig, och nästan alltid är yttringen helt irrelevant. Sådana här komplicerade saker lämpar sig helt enkelt inte för envägskommunikation med folk vars kunskapsnivå är okänd. Okunskap i sig är inget problem, det är när man inte vet lyssnarens kunskapsnivå som man inte kan formulera sig utan risk för missförstånd. I själva verket är mycket okunniga och extremt kunniga människor alltid lätta att kommunicera saker till, eftersom de brukar känner sig själva så bra, avseende nivån på den för frågan relevanta kunskapen alltså.
. De som kommit en hundradel framåt kunskapsleden däremot, tror ofta att de är nästan framme! Och tror man så är det lätt att göra sig till tolk åt andra (som är väsentligt mindre insatta än 1/1000). Därför säger jag så lite som möjligt vid de tillfällen där risken att bli "felöversatt" är som störst...
. Enda undantaget jag gjort är det försök till beskrivning av mätmetoderna (eller i varje fall en liten, liten del av dem) och krav jag använder, för de data som innehålls i produktbeskrivningen. Där finns inga kurvor presenterade, men förhoppningsvis framgår rimligt väl hur redovisade tunkurvespecifikationer skall tolkas.
Vh, Ing. Öhman
PS. Hoppas jag inte trampat någon på fötterna nu.
PPS. Impedansen hos Ino piP går aldrig under 4 ohm. Medelmpedansen är dock ganska hög, närmare bestämt i storleksordningen 8 ohm. Min "0,7gg-regel" gör dock att jag inte specificerat den som en 8 ohmshögtalare, utan en på 5 ohm. Över några hundra Hz är piP en mycket lätt last. Lika lätta som pi60 och pi60s är de inte dock, för isåfall hade de till följd av det lilla formatet och den stora utsträcktheten nedåt i frekvens blivit alltför trögdrivna.
PPPS. Återkoppling är bra både hos förstärkare och i kommunikation. Endast med återkoppling vet man att det som kommer ut och fram blir rimligt rätt.
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
.
, men ekvationerna blir mycket enklare och rationellare.
