Moderator: Redaktörer
Sanny_X skrev:Mats
Bra fråga. Det är bara att erkänna: Du börjar bli lite mer LTSare för var dag som går.![]()
Feel the force, join the dark side.
Nej helt omöjligt, för skall man vara en LTS:are så måste man vara mycket duktig i formellära i mätkunskap, man måste ha ekkkabel.
mats skrev:Men jag undrar hur mycket skiljer sig mätresultatet mellan en helt oinspelad högtalare oc h en inspelad?
mats skrev:Sanny_X skrev:Feel the force, join the dark side.
Nej helt omöjligt, för skall man vara en LTS:are så måste man vara mycket duktig i formellära i mätkunskap, man måste ha ekkkabel. Jag har nollkoll i formellära och mätkunskap är jag totalt rudis. Kabel? Sword!! Vilket säger det mesta![]()
mats skrev:Sanny_X skrev:Mats
Bra fråga. Det är bara att erkänna: Du börjar bli lite mer LTSare för var dag som går.![]()
Feel the force, join the dark side.
Nej helt omöjligt, för skall man vara en LTS:are så måste man vara mycket duktig i formellära i mätkunskap...
...man måste ha ekkkabel. Jag har nollkoll i formellära och mätkunskap är jag totalt rudis. Kabel? Sword!! Vilket säger det mesta![]()
Vad är det för en dåre som itutat dig detta??? Ingen LTS-medlem i varje fall...
EngelholmAudio skrev:Ingvar: vad har du för erfaranheter i detta område. Jag har hört att dina högtalare behöver ca 20 timmars inspelning - stämmer det? Har du mätat på oinspelade element och inspelade element? Vilka skillnader? Hur stora? Vilka parametrar?
Ok! Då är vi i vissa avseende samstämmiga i andra inte.IngOehman skrev:EngelholmAudio skrev:Ingvar: vad har du för erfaranheter i detta område. Jag har hört att dina högtalare behöver ca 20 timmars inspelning - stämmer det? Har du mätat på oinspelade element och inspelade element? Vilka skillnader? Hur stora? Vilka parametrar?
Jag brukar snarare ange 40-timmar, men det är svårt att ange exakt. De stora inspelnings-/bränningseffekterna sker de allra första timmarna.
Hur stora hörbara effekter det handlar om skiljer sig ganska mycket mellan olika modeller, men jag har aldirg stött på några diskanter som ändrar sig i nivå så mycket som de du tydligen erfarit, men distorsionen kan påverkas ganska mycket. I basregistret ändrar det sig ganska mycket ofta däremot, kanske inte flera dB, men det kan ändå låta som mer än så! Därutöver tillkommer det faktum att vissa modeller, till följd av deras kapacitet är mycket svårare att spela in.
De kan rent tekniskt ha ungefär samma tidskonstanter förutsatt samma proportionella signalexponering, men att exponera dem tillräckligt kraftigt är svårt, eftersom det blir så högt! Då kan det ta flera hundra timmar innan allt verkligen har satt sig som det skall.
Detta sistnämnda gäller primärt Ino Audios större sidosystem. Jag brukar därför råda alla att spela på dem under de första 50-100 timmarna utan HP-filter vid 80 Hz.
Vh, Ing. Öhman
IngOehman skrev:PS. Det är absolut förbjudet att använda "inbränningssignaler" vid inspelning av Ino Audios högtalare. De som konstruerat inbränningssignalerna saknar helt visst alla kunskaper om vilka fenomen som behöver motioneras, och på vad sätt. Risken att man bara skadar högtalarna är uppenbar.
Använd musik, och ingenting annat. Spela både stark och svagt, och låt högtlaren vila emellan.
Sätt INTE på reklamradio starkt när ni går hemifrån på morgonen.
Spela dynamisk, akustisk musik, eller välproducerad pop (bredbandig och dynamisk). Men varva mellan olika stycken och spela olika starkt, och glöm inte att högtalaren bör få vila långa perioder också under inspelningen.
Kan tänka mig att när väl reklamen bryter in är den så pass mycket (signal)starkare att man riskerar elementen.Robert skrev:Vad är det för skillnad på reklamradio kontra reklamfri radio?
EngelholmAudio skrev:Kan tänka mig att när väl reklamen bryter in är den så pass mycket (signal)starkare att man riskerar elementen.Robert skrev:Vad är det för skillnad på reklamradio kontra reklamfri radio?
Sen låter högtalarna sämre efter att kommersiella budskap har gått genom dom. Därför PAD's (kommersiella jippo) inte funkar medan ultra-icke-kommersiella P1 ger ett tvättäkta high end ljud.
Rydberg skrev:Mats> Nu har du nått botten, dax att vända uppåt?
Bamsefar skrev:Och folk undrar varför jag sålde min inbränningscd PAD Enhancer
"Människor kan delas in i två grupper, en som går före och uträttar något och en som kommer efter och kritiserar"
Robert skrev:Fast vid närmare eftertanke verkar det finnas en tredje grupp; - de som BÅDE går före och uträttar något OCH som samtidigt kommer efter och kritiserar andra...
Harryup skrev:IÖ:
Är dina erfarenheter att högtalarna ändrar sig mekaniskt och inget annat efter motioneringen? Eller påverkas filterets komponenter också?
mats skrev:IÖ min hjärna är alltid påkopplad, jag är ju Gud![]()
Nej så du menar att en snubbe som har dyra hificoola saker får lov att vara medlem hos Lts?
mats skrev:Jag har haft en känsla av att om du får reda på att en medlen inte har Ekk så skulle du håna honom/henne. Men jag förstår nu att så inte är fallet, som tur är. Jag ber om ursäkt att jag har tänkt så
mats skrev:Men jag har alltid trott att man måste kunna lite formellära. För många inlägg som Lts gör så är det mycket snack om konstiga formler och osv som tillexempel, Morello, Svante, Hotspur (framförallt han) och då tänkte jag, vaaao för att vara med där måste man kunna mycket formelmatte och ha en IQ på minst 120
IngOehman skrev:Harryup skrev:IÖ:
Är dina erfarenheter att högtalarna ändrar sig mekaniskt och inget annat efter motioneringen? Eller påverkas filterets komponenter också?
Nja, väsentliga ändringar i filterkomponentena, det är nog mest metafysik, men mikroskopiska förändringar kan faktiskt ske.
De som upplever stora - klart hörbara skillnader mellan oinspelade och inspelade filterkomponenter hör nog effekter av Belt-tejp, shaktistenar och By-bees också. Fast förstås inte i blindtest...![]()
I övrigt är förändringarna faktiskt inte bara strikt mekaniska, även om det kan vara svårt att dra gränsen för vilka egenskaper som skall definieras som mekaniska. Är de termiska, hydrauliska och aerodynamiska vetenskaperna att sortera under det mekaniska?
Isåfall är i princip alla förändringar som sker mekaniska.
Svaret på vad som är felet med reklamradio (jag trodde alla redan visste detta) är att alla reklamradiostationer sänder ljud som är EXTREMT hårt komprimerat. Både under de ordinarie programmen och under reklaminslag. Dynamiken är inte sällan mindre än 2 dB.
Det är i princip lika illa som att köra in högtalarna med en brussignal.
Vh, Ing. Öhman
Hotspur skrev:Vad är det för en dåre som itutat dig detta??? Ingen LTS-medlem i varje fall...
Oj, här konfirmeras ju en del fördomar... (Läser: Denna dåre är inte LTS-medlem)
IngOehman skrev:Ja, Hotspur, det är rätt självklart att den dåre som hävt ur sig all den rapporterade rappakaljan inte är LTS-medlem.
mats skrev:För många inlägg som Lts gör så är det mycket snack om konstiga formler
Robert skrev:Att köra in högtalare med rött eller rosa brus är en helt suverän metod.
Thomas_A skrev:Ingvar,
för att glida in på ett litet sidospår...
Det pratas ofta upprepande om skadeverkningar på högtalare när man spelar med en för "svag" förstärkare och det hävdas att det är pga av att signalen klipper och att det ger övertoner till diskanten som sedan blir för hårt belastat och sedan ryker (=den gängse myten). RANE har publicerat en not om att övertonerna oftast är alltför låga i nivå för att skada diskanten, utan det som händer är att signalen komprimeras vid klippning av förstärkaren. Dvs, vid klippning ändras förhållandet mellan låga och höga frekvenser (ljudet blir "ljusare" vid klippning). När detta sker så är det relativt lätt att se att diskanten kan överbelastas av för mycket energi.
Anser du att det stämmer och är det jämförbart med komprimerad musik? Dvs kan man hävda att en förstärkare som klipper skulle vara lika "skadlig" som att spela reklamradio?
T
Svante skrev:Hehe, jag tror hotspur tolkade dig som att det fanns andra dårar som är medlemmar...
Robert skrev:Bamsefar skrev:"Människor kan delas in i två grupper, en som går före och uträttar något och en som kommer efter och kritiserar"
Bamsefar,
Din tagline är obetalbar!![]()
niklas skrev:Fast lite rolig är den ändå, Bamsefar! Razz
IngOehman skrev:Om det som kommer ur den liknar en fyrkantsvåg är 40% av energin övertoner,
IngOehman skrev:Robert skrev:Att köra in högtalare med rött eller rosa brus är en helt suverän metod.
Nej, det bör man alltså absolut undvika.
Den som vill fördärva högtalarna gör förstås som den vill, men jag avråder å det bestämdaste att använda brus. Detta om detta.
Den egentliga frågan som jag vill ställa mig är dock inte vilka tekniska skäl det kan finnas att någon vill köra in högtalarna med brus, utan vilka sociologiska.
Varför vill man inte lyssna på högtalaren, det vill säga spela musik på den? Även om den har sina brister till att börja med kan det väl ändå vara intressant att följa utvecklingen under inspelningen till en färdig, inspelad högtalare?
Inte ens argumentet att man vill snabba upp inköringsförloppet för att "snabbare få lyssna på musik" duger, eftersom inspelningen av kemiska orsaker inte får uppsnabbas, det fördärvar kureringen. Den måste få ta sin tid. Annars försvagas elementens rörliga delar strukturellt. Ett ospelat element är inte alls lika tåligt som ett väl inspelat, och ett illa inspelat element är till och med sämre.
Thomas_A skrev:Ingvar,
för att glida in på ett litet sidospår...
Det pratas ofta upprepande om skadeverkningar på högtalare när man spelar med en för "svag" förstärkare och det hävdas att det är pga av att signalen klipper och att det ger övertoner till diskanten som sedan blir för hårt belastat och sedan ryker (=den gängse myten). RANE har publicerat en not om att övertonerna oftast är alltför låga i nivå för att skada diskanten, utan det som händer är att signalen komprimeras vid klippning av förstärkaren. Dvs, vid klippning ändras förhållandet mellan låga och höga frekvenser (ljudet blir "ljusare" vid klippning). När detta sker så är det relativt lätt att se att diskanten kan överbelastas av för mycket energi.
Anser du att det stämmer och är det jämförbart med komprimerad musik? Dvs kan man hävda att en förstärkare som klipper skulle vara lika "skadlig" som att spela reklamradio?
T
Det du skriver är inte helt rationellt, eftersom du underförstår att klippningen förskjuter balansen mellan låga och höga frekvenser, men du säger också att övertonderna som skapas av klippningen är för svaga för att skada diskanten? Vad tror du att förskjutningen mot höga frekvenser är för något, om inte övertoner?
Hursomhelst, låt oss ta ett exempel:
Låt säga: En 80 W förstärkare används där en 400W borde ha använts.
Signaltopparna ligger alltså på 80 volt. Eftersom en 80W-förstärkare lipper redan vid knappt 36 volt kommer det att klippa rejält.
Om vi utgår ifrån att det spelas skränig och komprimerad musik (vilket vi kan utgå ifrån, eftersom ingen lär utsätta vacker musik för sådana horriliteter som att klippa musiken så hårt) så kan vi sluta oss till att spektrum kommer att likna den från 4-kantvågor. Frågan som återstrår är då vilka grundtoner som dominerar musiken. Är det mycket lågfrekventa grundtoner blir inte diskantenergin så farlig, men är det mellanregisterdominerat är det värre, eftersom lägre relativa övertoner kommer att hamna i diskanten då. Nu har jag redan definierat musiken som skränig, så vi behöver inte bekymmra oss om den frågan, låt oss säga att hälften av alla övertonena kommer att hamna i diskanten.
Då är det bara två saker till vi ehöver utreda:
1. Hur mycket tål ett diskantelement?
2. Hur stor effekt går till diskanten?
Första frågan är inte så lätt att besvara. En normal 1"dometweeter tål i regel runt 10 W eller kanske lite mera, förutsatt att inte den spelas sönder av låga frekvenser. En optimalt högeffektutformad 1"dome kan fås att klara uppåt 30-40 W, men det är MYCKET ovanligt att de konstrueras så. En 3/4"dome tål oftast bara halva effekten från en 1"dome, säg 6 W och kondiskanter tål oftast klart mindre eftersom de har så små talspolar säg 4 W.
Andra frågan innehåller ett element som jag tror de flesta förbiser, nämligen att en hårt klippande förstärkare faktiskt levererar uppåt sin dubbla märkeffekt. Låt säga att totaleffekten som levereras till högtalaren är 150W. Om det som kommer ur den liknar en fyrkantsvåg är 40% av energin övertoner, och om bara hälften av dem (20%) kommer till diskanten talar vi ändå om 30W.
Slutsats:
Visst kan man spela sönder diskanter med klippande förstärkare, men det kräver att skränig mellanregisterdominerad musik spelas på absurda nivåer, läs troligen av fulla festande människor...
Tro det eller ej - många diskanter spelas sönder på fester!
Vh Ing. Öhman
Svante skrev:mats skrev:För många inlägg som Lts gör så är det mycket snack om konstiga formler
Jag har faktiskt aldrig sett LTS göra ett inlägg här. Blanda inte ihop LTS med några mer eller mindre formeltokiga LTS-medlemmar...
Svante skrev:IngOehman skrev:Om det som kommer ur den liknar en fyrkantsvåg är 40% av energin övertoner,
Hmm... Om jag utgår ifrån en fyrkantvåg med frekvensen 500 Hz, så får deltonerna effekten:
500 1
1500 0,111111111
2500 0,04
3500 0,020408163
4500 0,012345679
5500 0,008264463
6500 0,00591716
7500 0,004444444
8500 0,003460208
9500 0,002770083
10500 0,002267574
11500 0,001890359
12500 0,0016
13500 0,001371742
14500 0,001189061
15500 0,001040583
16500 0,000918274
17500 0,000816327
18500 0,00073046
19500 0,000657462
20500 0,000594884
21500 0,000540833
Summan av alla deltonernas effekt är 1,222, dvs om ALLA övertonerna går till diskanten så går 18% av effekten dit. Lägger man ihop de över 2000 Hz, så blir det bara 9% som går till diskanten. Det är nog snarare den ökade uteffekten (dubbla märkeffekten vid fyrkantvåg) i kombination med kontinuerlig signal utan dynamik som ställer till det. Typiskt håller ju diskantelementet för ~10% av märkeffekten (eller?).
IngOehman skrev:Robert skrev:Att köra in högtalare med rött eller rosa brus är en helt suverän metod.
Nej, det bör man alltså absolut undvika.
Inte ens argumentet att man vill snabba upp inköringsförloppet för att "snabbare få lyssna på musik" duger, eftersom inspelningen av kemiska orsaker inte får uppsnabbas, det fördärvar kureringen. Den måste få ta sin tid. Annars försvagas elementens rörliga delar strukturellt. Ett ospelat element är inte alls lika tåligt som ett väl inspelat, och ett illa inspelat element är till och med sämre.
IngOehman skrev:Svante skrev:Hehe, jag tror hotspur tolkade dig som att det fanns andra dårar som är medlemmar...
Du menar som du och jag?
mats skrev:Svante skrev:mats skrev:För många inlägg som Lts gör så är det mycket snack om konstiga formler
Jag har faktiskt aldrig sett LTS göra ett inlägg här. Blanda inte ihop LTS med några mer eller mindre formeltokiga LTS-medlemmar...
Men de som gör de där kryptiska (du speciellt) är ju oftast medlemmar hos Lts
IngOehman skrev:Kan dock lite försiktigt nämna att antalet brända Ino-diskanter sedan starten 1978 och i runda tal 5000 par (10 000 stycken) tillverkade högtalare, är så få att jag kan räkna dem på ena handens fingrar!![]()
![]()
Spela musik på dem bara, så som man spelar när man poppar normalt!pinnick_swe skrev:IngOehman skrev:Robert skrev:Att köra in högtalare med rött eller rosa brus är en helt suverän metod.
Nej, det bör man alltså absolut undvika.
Inte ens argumentet att man vill snabba upp inköringsförloppet för att "snabbare få lyssna på musik" duger, eftersom inspelningen av kemiska orsaker inte får uppsnabbas, det fördärvar kureringen. Den måste få ta sin tid. Annars försvagas elementens rörliga delar strukturellt. Ett ospelat element är inte alls lika tåligt som ett väl inspelat, och ett illa inspelat element är till och med sämre.
Hej
Det om att spela in en högtalare. Jag håller på att spela in en pi60 just nu. Bör man undvika att spela högt de första 5-6 timmarna ? Låt säga att man har en Denon 5*75 som man spelar på ca 70% av full volym långa perioder under de 5-6 första timmarna. Är det inte att rekommendera?
Jag ska ju spela in en till. Är det känsla och sunt förnuft som gäller om man inte ska misslyckas med det?
mvh
/Pinnick
Svante skrev:IngOehman skrev:Kan dock lite försiktigt nämna att antalet brända Ino-diskanter sedan starten 1978 och i runda tal 5000 par (10 000 stycken) tillverkade högtalare, är så få att jag kan räkna dem på ena handens fingrar!![]()
![]()
Missförstå mig rätt nu, men jag tror att det beror mer på din kundlrets än på dina högtalare...
Martin skrev:Ingvar intressant om dynamisk högtalarinspelning. Känns självklart att det är så, har bara inte tänkt på det innan.Bästa sättet att mjuka upp membran utan att skada dem måste ju vara hög amplitud under kort tid fast ofta och inte halvhög amplitud under lång tid...
IngOehman skrev:Hos de extremaste välljudsmarodörerna har jag dock sett till att det finns skyddssäkringar.
pinnick_swe skrev:svante: ibland så känns som att fråga "dumma" frågor är det enda rätta.Jag övergav teknisk fysik för något annat för några år sedan. Huvudsaken är att det blir bra till slut.
skämmas eller inte..
IngOehman skrev:Svante skrev:IngOehman skrev:Kan dock lite försiktigt nämna att antalet brända Ino-diskanter sedan starten 1978 och i runda tal 5000 par (10 000 stycken) tillverkade högtalare, är så få att jag kan räkna dem på ena handens fingrar!![]()
![]()
Missförstå mig rätt nu, men jag tror att det beror mer på din kundlrets än på dina högtalare...
Jo, de är i det stora hela synnerligen förnuftiga, men vissa av dem spelar så starkt att jag inte kan närvara i rummet överhuvudtaget!![]()
Hos de extremaste välljudsmarodörerna har jag dock sett till att det finns skyddssäkringar.
Svante skrev:pinnick_swe skrev:svante: ibland så känns som att fråga "dumma" frågor är det enda rätta.Jag övergav teknisk fysik för något annat för några år sedan. Huvudsaken är att det blir bra till slut.
skämmas eller inte..
Så är det jämt! Det har tagit mig 35 år minst att inse att man lär sig fasiken så mycket mer om man exponerar sina svagheter. När man väl insett det så slutar man skämmas och det känns rätt bra att vara dum. För det är ju smart.![]()
Så ser du en dumsvante här på forumet så beror det på en nyfunnen insikt...
IngOehman skrev:Robert skrev:Att köra in högtalare med rött eller rosa brus är en helt suverän metod.
Nej, det bör man alltså absolut undvika.
Den som vill fördärva högtalarna gör förstås som den vill, men jag avråder å det bestämdaste att använda brus. Detta om detta.
Den egentliga frågan som jag vill ställa mig är dock inte vilka tekniska skäl det kan finnas att någon vill köra in högtalarna med brus, utan vilka sociologiska.
Varför vill man inte lyssna på högtalaren, det vill säga spela musik på den? Även om den har sina brister till att börja med kan det väl ändå vara intressant att följa utvecklingen under inspelningen till en färdig, inspelad högtalare?
Style skrev:vad är rött brus?
Morello skrev:Style skrev:vad är rött brus?
Rött brus hör man när "kamraterna" har stämma.
Style skrev:vad är rött brus?
Svante skrev:Style skrev:vad är rött brus?
Jag har också frestats att använda den termen, men jag tycker den är fel. Tanken är väl
Vitt 0 dB / oktav
Rosa -3 dB/oktav
Rött -6 dB/oktav
(sett med konstant bandbredd)
Men eftersom rött ljus i min värld är monokromt, dvs bara innehåller en färg (=frekvens), så haltar färganalogin. Ibland säger jag brunt brus för -6 dB/oktav, men jag vet inte om det är bättre.
Robert skrev:Uttrycken "vitt", "rosa" resp. "rött" brus är vedertagna termer sedan lång tid tillbaka. Tyskarna säger exempelvis "rosa rauch" och i den engelsskpråkiga delen av världen säger man "pink noise". Du får väl maila Tekniska Nomenklaturnämnden du också Svante
Om du skulle skriva en artikel som behandlar detta, skulle du nog bli tvungen att definiera vad du menar med "brown noise"
Nattlorden skrev:Det föreliggen någon allmän tro på att man spelar in en högtalare fortare genom att spela en signal som innehåller en större mängd frekvenser... och därför skulle rosa eller vitt brus vara mer effektivt.
Det är någon form av lathet... eller "hialös"het som får folk att vilja ta genvägar... Som att sätta på radion utan statiom, sätta högtalarna front mot front och spela hög volym när man inte är hemma.
Nattlorden skrev:Robert - tro är den lägsta graden av vetande och den stora allmänheten vet sällan något och i så fall bara ytterst lite... så det känns som mitt användande av ordet håller.
Robert skrev:IngOehman skrev:Robert skrev:Att köra in högtalare med rött eller rosa brus är en helt suverän metod.
Nej, det bör man alltså absolut undvika.
Tagga ner Ingvar. Försök inse att det finns fler åsikter än dina egna som kan vara väl så korrekta...
Robert skrev:Det är helt och hållet en fråga om NIVÅER. Vem har sagt att det skall spelas utom ramarna för systemets kapacitet?
Robert skrev:Rosa brus på en *låg* nivå är en mycket bra metod att reducera inre strukturella spänningar i membranet. Kan dessutom med fördel äga rum medan man är på jobbet...
Robert skrev:iö skrev: Varför vill man inte lyssna på högtalaren, det vill säga spela musik på den? Även om den har sina brister till att börja med kan det väl ändå vara intressant att följa utvecklingen under inspelningen till en färdig, inspelad högtalare?
Det är givetvis helt OK att spela musik på dem under inspelningsfasen, när man vill (och har tid och lust) att lyssna. Men inspelning tar i själva verket mycket längre tid.
Robert skrev:Att i det läget ställa högtalarna "dikt" mot varandra och växelvis köra den ena i motfas (för grannsämjans skull) är som jag tidigare framhöll en mycket bra metod. Dessutom är det viktigt att HELA frekvensspektrat tillåts massera ALLA ingående element.
Robert skrev:Det har ingenting med "tro" att göra, det är en allmänt accepterad uppfattning, (möjligtvis med undantag för detta forum).
Robert skrev:Nu tycker jag vi sätter punkt för det här. Det känns inte meningsfullt. Vill du köpa IÖ's evangelium så är det din grej.
Robert skrev:Nattlorden skrev:Robert - tro är den lägsta graden av vetande och den stora allmänheten vet sällan något och i så fall bara ytterst lite... så det känns som mitt användande av ordet håller.
Tro har ingenting med vetande att göra överhuvud taget. Nu tycker jag vi sätter punkt för det här. Det känns inte meningsfullt. Vill du köpa IÖ's evangelium så är det din grej.
Hursomhelst, jag orkar inte prata mer till Robert-väggen
Tro har ingenting med vetande att göra överhuvud taget.
IngOehman skrev:Menar du att den platta jorden inte var en allmänt accepterad uppfattning?
Vh, Ing. Öhman
hifi-rockaren skrev:Robert skrev:Tro har ingenting med vetande att göra överhuvud taget.
Det har det visst, åtminstone i grunden.
Naturvetenskap baserar sig på tro. Det kanske chockerar någon att man uttrycker sig så men naturvetenskap handlar inte enbart om fakta. All vetenskap baserar sig på minst två trosuttalanden:
1. Universum är ett ställe med ordning. Allt förutsätts ske på ett regelbundet sätt.
2. Den information som vi tar emot med våra sinnen ger en sann bild av universum.
Dessa uttalanden kan omöjligt "bevisas" vetenskapligt men jag är tveksam till att någon här skulle förneka dess giltighet, även om de såklart inte bör tolkas bokstavligt i alla situationer![]()
.
Kraniet skrev:IngOehman skrev:Menar du att den platta jorden inte var en allmänt accepterad uppfattning?
Vh, Ing. Öhman
förmodligen ja!men det har inte med det i övrigt alldeles korrekta resonemanget som anförs.
![]()
kan dock nämna att "redan de tidiga grekerna" förstod alldeles fullt och fast att jorden måste vara rund. det ser man ju om man betraktar skepp som försvinner mot horisonten. Detta förstod nog de flesta förhistoriska folk också för den delen. Idén om att jorden skulle vara platt är en av kyrkans påhitt för att kuva människor. kom inte fören på 1400-1500-talet eller nåt liknande. innan dess var jorden rund![]()
(denna idé om gjorden som en perfekt sfär hade dock andra anledningar som faller tillbaka på idéer om att världen är ordnad efter matematisk struktur. sfären var den perfekta kroppen och därför den form som guden använt sig av. på samma sätt kretsade planetarna i perfekta cirkulära röresler runt jorden..)
men som sagt detta har inget med den tänkta poängen att göra..
Med Poppers kloka tanker i bakhuvudet hoppar färre vetenskapsfientliga grodor ur munnen.
Naqref skrev:Låt mig inte ta fram min lilla nuclear blast bild i den här intressanta tråden, plis!
pinnick_swe skrev:Det omvända mot rosa brus borde heta ljusblått alltså eller?
Alltså med mest effekt i de högsta oktaverna, fallande per oktav
man kan ju ladda hem wavar med pink noise som man loopar, men det var inte så kul att lyssna på :/
mats skrev:Förresten så tror jag att om man vill spela in sina högtalare så skall man sätta på Brus Springsteen
mats skrev:Ingvar, hur är skillnaderna mellan en brusinspelad (som du säger man inte skall göra) och en som inte är det utan på ditt sätt??
Robert skrev:Uttrycken "vitt", "rosa" resp. "rött" brus är vedertagna termer sedan lång tid tillbaka. Tyskarna säger exempelvis "rosa rauch" och i den engelsskpråkiga delen av världen säger man "pink noise". Du får väl maila Tekniska Nomenklaturnämnden du också Svante
Om du skulle skriva en artikel som behandlar detta, skulle du nog bli tvungen att definiera vad du menar med "brown noise"
Dahlqvist skrev: Hur uppstår det naturligt och vad skall man ha det till?
Dahlqvist skrev:OPPS. Brown noise är nog inte det samma som brown nose så passa stavningen Svante!
De tenderar att få högre distorsion och en sämre effekttålighet när de körs in med en signal som har statisk effektnivå. Det gör att limmer, primärt de som ihopfogar bobin med kon och spider, men även själva talspolelacken, härdar till en grovkristallin porösare massa. Detta gör dem onödigt mjuka och olinjärt elastiserande.
Spelas de in korrekt (med musik) hjälper temperaturcyklingarna limmerna att härda till en starkare, homogenare och temperaturtåligare slutprodukt.
profbd skrev:De tenderar att få högre distorsion och en sämre effekttålighet när de körs in med en signal som har statisk effektnivå. Det gör att limmer, primärt de som ihopfogar bobin med kon och spider, men även själva talspolelacken, härdar till en grovkristallin porösare massa. Detta gör dem onödigt mjuka och olinjärt elastiserande.
Spelas de in korrekt (med musik) hjälper temperaturcyklingarna limmerna att härda till en starkare, homogenare och temperaturtåligare slutprodukt.
hur kan du veta detta har du undersökt detta?
Johan_Lindroos skrev:Svante och robert:
Är verkligen rött brus ett vedertaget begrep, och finns det generatorer som har det inbyggt?
(jag har aldrig sett sådan generator och då har jag ändå sett en hel del)
Johan_Lindroos skrev:Vad skulle man isåfall ha för nytta av det i mätsammanhang?
(Jag kan bara föreställa mig rosa brus vid ters- och oktavbandsmätningsssammanhang)
Johan_Lindroos skrev:
Om det nu finns, vad har det för spektral fördelning?
IngOehman skrev:mats skrev:Ingvar, hur är skillnaderna mellan en brusinspelad (som du säger man inte skall göra) och en som inte är det utan på ditt sätt??
De tenderar att få högre distorsion och en sämre effekttålighet när de körs in med en signal som har statisk effektnivå. Det gör att limmer, primärt de som ihopfogar bobin med kon och spider, men även själva talspolelacken, härdar till en grovkristallin porösare massa. Detta gör dem onödigt mjuka och olinjärt elastiserande.
Spelas de in korrekt (med musik) hjälper temperaturcyklingarna limmerna att härda till en starkare, homogenare och temperaturtåligare slutprodukt.
Vh, Ing. Öhman
Läs tidigare i tråden.profbd skrev:vadå vitt och rosa brus?
mina öron kan inte höra färger förklara tack
Läs tidigare i tråden.profbd skrev:hur kan du veta detta har du undersökt detta?
hifirocker skrev:Med Poppers kloka tanker i bakhuvudet hoppar färre vetenskapsfientliga grodor ur munnen.
såklart!![]()
Vi kan till exempel veta att en teori är falsk, men vi kan aldrig veta om den är sann. Detta var något som fascinerade Popper mycket om jag inte minns fel.
Rickard skrev:Svante: Tidsintegralen av (generaliserat) vitt brus är just brownsk rörelse, så brown noise verkar vara en rätt schysst benämning.
(med reservation för att jag fattat fel. Dock är den svaga derivatan av brownsk rörelse just vitt brus)
edit: felskrivning
mikke_musik skrev:profbd skrev:vadå vitt och rosa brus?
mina öron kan inte höra färger förklara tack
Läs tidigare i tråden.
profbd skrev:De tenderar att få högre distorsion och en sämre effekttålighet när de körs in med en signal som har statisk effektnivå. Det gör att limmer, primärt de som ihopfogar bobin med kon och spider, men även själva talspolelacken, härdar till en grovkristallin porösare massa. Detta gör dem onödigt mjuka och olinjärt elastiserande.
Spelas de in korrekt (med musik) hjälper temperaturcyklingarna limmerna att härda till en starkare, homogenare och temperaturtåligare slutprodukt.
hur kan du veta detta har du undersökt detta?
Svante skrev:Hotspur skrev:Vad är det för en dåre som itutat dig detta??? Ingen LTS-medlem i varje fall...
Oj, här konfirmeras ju en del fördomar... (Läser: Denna dåre är inte LTS-medlem)IngOehman skrev:Ja, Hotspur, det är rätt självklart att den dåre som hävt ur sig all den rapporterade rappakaljan inte är LTS-medlem.
Hehe, jag tror hotspur tolkade dig som att det fanns andra dårar som är medlemmar...
IngOehman skrev:När ni har det, så vill jag lite försiktigt, nedtaggat, lägga min röst på att namnet skall vara BRUNT BRUS.
Alltså "-3 dB per oktav-brus".
IngOehman skrev:Det känns logiskt, och dessutom fysikaliskt förankrat.
Som alternativ B-namn skulle jag vilja föreslå min gamla favvo: Mörkskärt brus.![]()
IngOehman skrev:PPS: Borde vi inte rösta på vanligt vis om vad bruset borde heta?
Rickard skrev:bara för att det är så fint och kul med bilder!
Brown(ian) noise startad vid X(0)=1:
mats skrev:Äsch sätt på en bra skiva och njut iställetsom jag brukar göra.
Svante skrev:Ja, klart är att det inte är vitt, men om det är rosa eller mörkrosa det vete fåglarna. Vad har du på axlarna (svara inte "mjäll" nu bara)?
Rickard skrev:Svante skrev:Ja, klart är att det inte är vitt, men om det är rosa eller mörkrosa det vete fåglarna. Vad har du på axlarna (svara inte "mjäll" nu bara)?
På axlarna har jag precis ingenting! Rimligen skulle man kunna tolka x-axeln som tid. Mina beröringspunkter med brus och stokastik är genom finans, så jag har inga fina fysikaliska tolkningar att lämna...
Det är bara en finita differens-simulering av Brownsk rörelse,
X(t) = integral{dB(s)},
där dB(t) är vitt brus.
Svante skrev:Jo, men är det läge eller hastighet, eller tom acceleration på y-axeln? Det spelar stor roll för spektralinnehållet.
Svante skrev:Om du gör en FFT på detta, vad får du för spektallutning?
Rickard skrev:Svante skrev:Om du gör en FFT på detta, vad får du för spektallutning?
Hmm, hinner inte kolla detta ikväll. Kan man göra FFT i matlab?
Med spektralinnehåll, menar du då spektraltätheten för processen - eg. inversa Fouriertransformen av kovariansfunktionen (sitter och klurar hur jag gör detta: kovarians = r(s,t) = sigma^2*min{s,t})?
Spektrallutning?
Svante skrev:mats skrev:Äsch sätt på en bra skiva och njut iställetsom jag brukar göra.
Får jag snegla på oscilloskopet?
lilltroll skrev:semilogx(20*log10(abs(fft(cumsum( (randn(4096,1))) ))));
xlim([1 2048])
ylabel('[dB]')
grid on
Har man fattat den, kan man istället köra
psd(cumsum(randn(2^24,1)),4096)
Har man inte så mycket RAM så får 24 bli något mindre
Svante skrev:IngOehman skrev:När ni har det, så vill jag lite försiktigt, nedtaggat, lägga min röst på att namnet skall vara BRUNT BRUS.
Alltså "-3 dB per oktav-brus".
...sett i oktavband då? en FFT skulle leverera -6 dB/oktav, eller hur? (fasiken vad rörig teminologin blir här, "per oktav" på linjärskala, jaja).
IngOehman skrev:Det känns logiskt, och dessutom fysikaliskt förankrat.Svante skrev:Som alternativ B-namn skulle jag vilja föreslå min gamla favvo: Mörkskärt brus.![]()
Hmm... Jag gillar det! Men frågan är bara "hur mörkt", och då är det lika bra att ange lutningen som en siffra, och säkert är det därför som bara vitt och skärt har slagit som termer.
[/quote]OkSvante skrev:IngOehman skrev:PPS: Borde vi inte rösta på vanligt vis om vad bruset borde heta?
Jo, nu har du ju kommit på hur man gör, så: go for it!
lilltroll skrev:semilogx(20*log10(abs(fft(cumsum( (randn(4096,1))) ))));
xlim([1 2048])
ylabel('[dB]')
grid on
Har man fattat den, kan man istället köra
psd(cumsum(randn(2^24,1)),4096)
Har man inte så mycket RAM så får 24 bli något mindre
Användare som besöker denna kategori: juanth och 25 gäster