Moderator: Redaktörer
Jag röstar på det du säger, vet inte om det överänstämmer med något av förslagen ovan dockjonasp skrev:Alltså, utan att kasta mig för djupt in i diskussionen, tycker jag att en ringning är något man får om man exciterar ett resonant system. En godtycklig stationär signal kan alltså inte kallas en ringning.
Däremot kan eventuellt en stationär signal eventuellt excitera ett resonant system så att en ringning skapas. Men även då blir det väldigt konstigt om vi börjar kalla det som redan fanns i insignalen för ringningar!
(Förvisso har jag en massa CD-skivor hemma, med en massa sjyssta ringningar på!)
paa skrev:Jag röstade på nej.
Men, vad skall vi kalla de (dämpade) svängningar som kommer efter en excitering av en resonanskrets med Q=0.5
Helt "dött" är förvisso inte...
paa skrev:Jag röstade på nej.
Men, vad skall vi kalla de (dämpade) svängningar som kommer efter en excitering av en resonanskrets med Q=0.5
Helt "dött" är förvisso inte...
Svante skrev:Jag vill rösta "kanske..."
Morello skrev:oscilloskop=vågskop?
Morello skrev:oscilloskop=vågskop?
IngOehman skrev:Morello skrev:oscilloskop=vågskop?
Vad sägs om vågvisare?
Vh, Ing. Öhman
IngOehman skrev:Vad sägs om vågvisare?
IngOehman skrev:
"Oscillation" brukas lämpligen för självsvängningar, medan "ringning" med fördel används för avklingande svängningar.
Vh, Ing. Öhman
IngOehman skrev:Näjdå, då svänger det inte. Då faller bara nivån mot noll (eller 1 om det är ett stegsvar vi pratar om) utan svängningar. En nollpassage bara eftersom det är ett andra ordningens system och fasen sålunda går mot 180 grader.
IngOehman skrev:Skall man vara noga så kommer oscillera från latinets oscillare, som betyder gunga.
Strikt tekniskt kan gungning försekomma både med och utan poler i högre halvplanet.
(Jfr: Efter att gungaren hoppade av fotsatte gungan att gunga några minuter)
Huruvida poler i högra halvplanet föreligger eller ej beror primärt på hur gungaren väljer att organisera öfverkroppens och underbenens rörelser under gungandet.
Mindre barn äro ofta påfallande oskickliga på att få polerna på plats i högre halvplanet, varför de få bringas till tillfyllest gungamplitud medelst puttning.
Detta förfarande, välkänt bland hyggliga föräldrar, är mer att betrakta som införande av pulsad synkroniserad störning i systemet än regelrätta poler i högra halvplanet, men det avgörs främst av vilken acceptansnivå han har för olinjäriteterna i sådana här påfallande olinjära system.
Dessutom är det en helt annan fråga.
Hursomhelst:
Oscillation, om man söker språkligt stöd, kan inte entydigt anses vara självsvängningar, utan även avklingande svängningar kan kallas oscillationer.
Därför är ordet oscilloskop rimligt, ehuru vågskåp förstås är mycket bättre, eftersom det tydliggör att apparaten öppnar möjlighet att betrakta även icke-oscillerande vågformer.![]()
För praktiskt bruk emellertid, hävdar jag dock fortvarigt att uttycken oscillation och ringning bör hållas isär, sålunda att man därmed skall slippa ständigt specificera vad för sorts oscillation/ringning man åsyftar.
"Oscillation" brukas lämpligen för självsvängningar, medan "ringning" med fördel används för avklingande svängningar.
Vh, Ing. Öhman
Robert skrev:IngOehman skrev:Om man har en ström-prob på skåpet då?
Ström-probar är utomordentligt värdefulla när man vill mäta fasvridningen mellan lindningarna i en likströmstraf,
i synnerhet om de har en kärna av Alu-plåt!
jonasp skrev:Robert skrev:IngOehman skrev:Om man har en ström-prob på skåpet då?
Ström-probar är utomordentligt värdefulla när man vill mäta fasvridningen mellan lindningarna i en likströmstraf,
i synnerhet om de har en kärna av Alu-plåt!
Vad är det för fasvridning på likström?![]()
IngOehman skrev:Svante skrev:Jag vill rösta "kanske..."
![]()
Nu är jag i chocktillstånd igen. Jag hade trott super-JA.
Svante skrev:IngOehman skrev:Svante skrev:Jag vill rösta "kanske..."
![]()
Nu är jag i chocktillstånd igen. Jag hade trott super-JA.
Nja, jag ser ringning som resultatet av att ett system satts i svängning en tidsbegränsad excitation, och där systemet svänger vid andra tidpunkter än den för excitationen. Tror jag. I dagens digitala tidevarv kan ringningen även ske före excitationen.
Det är ett begrepp helt i tidsdomänen.
Svante skrev:Hmm. Om vi nu har ett andra ordningens högpassfilter, Q=0,4 och matar in en stegfunktion. Ringer svaret? Har det nollgenomgång?
paa skrev:Det kan dock aldrig ringa före excitationen sett i realtid.
paa skrev:Det kan dock aldrig ringa före excitationen sett i realtid.
Robert skrev:Börjar det inte bli dags att tagga ner en smula Ingvar? Föreslår att Du vänder dig till Tekniska Nomenklaturnämnden istället... Ett oscilloskop visar spänning som funktion av tid, punkt slut.
Johan_Lindroos skrev:Markih, vaddå?, spela roll! Det var väl inget "tråkig attityd"-inlägg? Det kan ju tolkas även positivt/ironisk med skrattgubbar och allt. Jag tycker det är du som visar på tråkig attityd när du klagar så där.
markih skrev:Jag ville ändå säga till Robert, men kanske borde jag ha mailat det via PM.
Johan_Lindroos skrev:Hej Markih, Robert har ju inte skrivit "tagga ner" en endaste gång i denna tråd.
IngOehman skrev:Det har han visst det!
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 24 gäster