Du har förstås rätt.
Inget ämne är intrinsiskt vetenskapligt. Men vissa ämnen går att angripa vetenskapligt, en del i väldigt hög grad. Genus är väl ett ämne som i sig är besvärligt eftersom de som ägnar sig åt det nästan alltid har en agenda i form av att sprida sin egen världsbild och få den accepterad och "bli PK", men delar av frågan går nog att studera vetenskapligt.
Alla intresse om vad resultaten "skall bli" gör det dock nära på omöjligt att presentera något vetenskapligt utan att bli kritiserad över att svaret borde ha varit ett annat. Dessutom är ju de flesta "svar" som har med ämnet att göra av en helt subjektiv karaktär, så den enda möjliga saken att studera blir ofta vilka trender som råder med avseende på attityder till kön och jämställdhet.
JM skrev:I tider när vetenskapsfientligheten, falska nyheter, desinformation och avledande manövrar från kärnfrågan når högsta maktpositionerna framstår diskussion ovan som mycket viktig.
För en gångs skull håller jag med dig, även om din uppfattning om skälet nog är en annan än min.
Jag tycker diskussionen är viktig på grund av att vetenskap så ofta blir klandrad för att inte vara pålitlig - på grund av påståenden som varit
ovetenskapliga påståenden - det vill säga "vetenskapen" tvingas ta ansvar för det som är vetenskapens motsats!
Och problemet består förstås i att den akademiska världen blandas ihop med vad som konstituerar vetenskap. Man sätter likhetstecken mellan de tu. Och när påståenden som kommer från den akademiska världen och i retrospektiv visar sig vara fel/falska, så klandras vetenskap som koncept.
Tossiga, ovetenskapliga tolkningar av data, skapade av endera oförnuft eller en ovetenskaplig tolkning av data, ofta orsakad av ett tumregelmässigt, utantillärt, förhållningssätt till tillgängliga data - som är MOTSATSEN till ett vetenskapligt förhållningssätt till verkligheten - ses som vetenskap, och exempel på att att man "inte kan lita på vetenskap".
Problemet är inte så enkelt som att akademisk förväxlas med vetenskaplig. Även ordet forskning blir ofta per automatik underförstådd som vetenskaplig. Men en forskare kan ju säga hur tokiga (ovetenskapliga) saker som helst, utan att det är ett giltigt argument för att säga att man inte kan lite på vetenskap.
- - -
Allt det är mycket olyckligt och sprungar nästan alltid från att de som gör sig skyldiga till det utantillärt sig metoder, istället för att lära sig från grunden. För att agera vetenskapligt behöver man förstå samband, inte lära sig procedurer. Den som lär sig metoder och system istället för att skaffa sig en grundläggande insikt i hur saker hänger samman, logik, mängdlära, vetenskapsfilosofi... Kan göra något som ser ut som vetenskaplig forskning, men ser inte felsluten när indata är komplext. Och sådana problem finns i överflöd i den akademiska världen.
Missförstå mig inte - det är inte värre där än utanför den akademiska världen (tvärtom - det är ett mindre problem inom den akademiska världen än utanför), men när folk sätter likhetstecken mellan vetenskap och det som sker/är praxis/... i den akademiska världen så blir resultatet att "vetenskapen" får klander för ovetenskaplighet, när den kommer från den akademiska världen.
Motsatsen borde vara fallet - att ovetenskapligheten som är skälet till att dumheter och felslut blir publicerade blir klandrade. Alltså att vetenskapliga metoder skipper få kritik när det är motsatsen som är problemet.
JM skrev:I stort sett håller jag med Peter o Svante rörande vetenskaplig metodik. Ett viktigt tillägg är att ta hänsyn till vilken typ av data som avhandlas. Inom fysikens värld behövs sällan dubbelblindmetodik. När det gäller utvärdering av vad o hur vi hör i rummet gäller helt andra regler för att nå signifikans.
Det du målar upp som en skillnad beror på att du inte ser likheten.
Saken är ju den att man oavsett vilket behöver ha entydiga data om man skall kunna dra entydiga slutsatser. Och det betyder att man inte från en situation med multipla variabler kan dra slutsatser om en koppling mellan resultatet och en av variablerna. Det gäller när man forskar på något där en människa är inblandad och det gäller när man studerar ett fenomen där ingen människa är inblandad.
Blindtest är bara ett exempel på hur man just i det specifika faller isolerar EN variabel, så man efteråt kan utesluta andra variabler. Studerar man något helt annat, t ex något fysikaliskt fenomen, så gäller precis samma sak - vill man veta hur en effekt relaterar till en variabel så får inga andra variabler moduleras!
- - -
Med det sagt (och för att återsnknyta till var den vetenskapliga ingrediensen finns) så är det INTE varken otillåtet eller ovetenskapligt att studera ett fenomen och ha multipla variabler i data!
Lika lite som det är det att titta på data som redan finns som innehåller sådana "problem" (vilket nästan alltid är fallet när man inte kan göra kliniska studier (där man styr sådant som påverkar variabler) med full kontroll utan t ex bara har data från höndelser som skett utan att i sig ha varit ett experiment, t ex om man studerar människans eller geologisk historia) eller att t ex göra ett experiment där man har en för kort serie.
Det är INTE ovetenskapligt, förrän någon hanterar data ovetenskapligt - i analysen i vilken man drar slutsatser!
Exempel: Att ha (eller skapa) data i form av utfallet från en serie om säg 12 tärningsslag (t ex 2, 4, 2, 6, 3, 3, 5, 3, 2, 3, 5, 5) är INTE ovetenskapligt, även om någon skulle kunna hävda (och ha rätt) att en mycket längre serie normalt behövs om man skall kunna dra några slutsatser om tärningens tendenser att visa vissa siffror oftare än andra.
Men att påstå att serien visar att tärningen har ett fel som gör att den visar 3 och även 2 och 5 oproportionerligt ofta och 1 för sällan, är en i allra högsta grad ovetenskaplig slutsats.
I verkligheten så ger förefintliga data inte möjlighet att dra några slutsatser med rimlig statistisk signifikans. Visst kan man ange en assymetritolkning och dess trolighet, men det är meningslöst, eftersom troligheten inte kommer att skilja sig nämnvärt ifrån några andra serier än sådana som är extrema (som t ex serien 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3, 3).
Hoppas någon som läser tråden och tycker att statistik är kul, kan uppskatta att jag kryddade exemplet lite genom att använda en tärning istället för ett mynt.
Även om alla serier är lika osannolika (med en perfekt symmetrisk tärning) så skiljer sig möjligheten att dra slutsatser om serien som uppstår efter si eller så många slag, signifikant, som funktion av vilken av alla möjliga dryga 2 miljarder utfall det blir...
Men att göra ett kasst försöksupplägg är INTE ovetenskapligt, bara meningslöst. Att dra en otillåten slutsats baserat på seriens utfall är däremot ovetenskapligt.
- - -
Kan avsluta med att klargöra att jag inte skriver det ovanstående för att försöka övertyga den som redan bestämt sig för vad de skall tycka, kanske baserat på påståenden på internet eller för att de vill vinna en diskussion. Jag skriver det bara för att den som är ärligt nyfiken på grunden till min uppfattning skall få en chans att se på vilka resonemang uppfattningen bygger.
Det handlar INTE om data-insamling, utan om att förstå vilka slutsatser man kan dra ifrån tillgängliga data, oavsett hur de data man utgår ifrån har skapats (eller hittats). Det går inte alltid att dra slutsatser från information man hittar, blir presenterad för eller skapar genom egna experiment, men det går alltid att hantera data vetenskapligt.
En sak till - det är inte hur data skapats eller samlats in som definierar vetenskap, men en vetenskaplig analys av data är alltid villkorad att det som omgärdar nämnd data, är sant. En slutsats blir aldrig sannare än grundinformationens sannhet.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
Eureka! DQ-20 korkar upp Champagnen.
