Vad kostar komponenterna i en högtalare?

[dewpo]

Totalpris : 3224,00 €

11-612/C8/50 RP -184,90 €
5-512/C8/25 RP -79,60 €
28SD1 -131,00 €

=> låda + delningsfilter + terminaler 2833,50 €


Alla priser är slutkunds priser! Är detta exemplet normalt?
Jag tycker det känns dyrt för låda, delningsfilter och terminaler!
Vad kan man förvänta sig för komponent kvalité i olika prislägen på högtalare?

[Nattlorden]

Slutpris till kund?

Momsen bort först, sedan tar du av butikens vinst, sedan tar du bort fraktkostnader och högtalartillverkarens vinst. I ett bra fall, dvs. annars har du en distributör mellan som skall ha sin vinst också och en extra fraktkostnad.

Sedan är du nere på det priset du kan jämföra...

[dewpo]

Fraktpris och moms är inte med i ekvationen, Priset är hämtat från andra sidan av Eurasien

[Nattlorden]

Fraktpris och moms är inte med i ekvationen, Priset är hämtat från andra sidan av Eurasien

ok, men några som skall ha ut vinst finns säkert och jag antar att även där borta finns någon form av skatt - även om den säkert inte är 25% då.

[distad]

Jag är övertygad om att det är större marginaler idag än det var förr, överlag.

[dewpo]

Fraktpris och moms är inte med i ekvationen, Priset är hämtat från andra sidan av Eurasien

ok, men några som skall ha ut vinst finns säkert och jag antar att även där borta finns någon form av skatt - även om den säkert inte är 25% då.

Jag antar att pris påslaget är ännu högre här i väst?
Men eftersom det är få tillverkare av högtalare som är så små att de använder standard komponenter som man kan köpa som slutkund blir det svårt att räkna
Min undran var mest om det finns någon gyllene medelväg där pengarna fördelas korrekt mellan de olika innebörders delarna?

[RogerJoensson]

Slutpris till kund?

Momsen bort först, sedan tar du av butikens vinst, sedan tar du bort fraktkostnader och högtalartillverkarens vinst. I ett bra fall, dvs. annars har du en distributör mellan som skall ha sin vinst också och en extra fraktkostnad.

Sedan är du nere på det priset du kan jämföra...

Tillverkaren brukar få kraftiga rabatter när denne köper ett större antal element/komponenter. Ibland betalas bara en bråkdel av stycke/butikspriserna för delarna. Det ska väl också in i ekvationen...

[Conan]

Ekvationen är väl inte svårare än att prislappen på högtalaren berättar vad det kostar att få ta med sig den hem. Priset på de enskilda delarna behöver verkligen inte ha så mycket med prislappen att göra (sätter väl minimum-priset kanske?).

Om man tycker att högtalaren är prisvärd eller inte är ju en helt annan sak, och handlar mest om hur den presterar i för betraktaren väsentliga områden i relation till andra högtalare på marknaden och till den egna plånboken kanske.

[Perfector]

Verkar helt sinnes att betala så mycket för tomma lådan.
Då ska det fanimej vara element med diamantbeströdd kon om det ska passa.
Jag har aldrig förstått att man lägger mer tid och pengar på lådan än på ljudet.
Och ingen ska påstå att det blir så jävla mycket bättre med en låda för det idiotpriset.
Då är man inte ute efter ljud utan ett skrytföremål som står uppställt med prislappen inom glas och ram så kompisarna kan bli impade.

[lennartj]

Även om man skalar bort moms och rimlig vinst till återförsäljare, distributör och tillverkare så blir det sannolikt en större eller mindre differens när man räknat fram materialkostnad för dämpmaterial, kabinett inklusive finish, högtalarelementen, delningsfilterkomponenter, internkablage och terminal.
Någon har ju designat och konstruerat högtalaren.
En del tillverkare (t.ex. B&W) har en stor forsknings- och utvecklingsavdelning vars kostnader måste fördelas på något något sätt beroende på prisläge och produktionsvolym.
På den mest prispressade lågprismarknaden gissar jag att en ny modell CADdas på en förmiddag (både kabinett och delningsfilter) och produktionssätts utan provlyssning.
Däremellan finns alla varianter, inklusive specialfallet Stig Carlsson som, såvitt jag förstår under de goda åren finansierade sin forskning och utveckling med royalties som Sonab och tidigare tillverkare fick betala för rätten att tillverka hans konstruktioner.

[Conan]

Verkar helt sinnes att betala så mycket för tomma lådan.
Då ska det fanimej vara element med diamantbeströdd kon om det ska passa.
Jag har aldrig förstått att man lägger mer tid och pengar på lådan än på ljudet.
Och ingen ska påstå att det blir så jävla mycket bättre med en låda för det idiotpriset.
Då är man inte ute efter ljud utan ett skrytföremål som står uppställt med prislappen inom glas och ram så kompisarna kan bli impade.

Det är väl ingen som egentligen säger att låda, delningsfilter & dämpmaterial kostar 2300 Euro!? Det är den summan som vart kvar när TS räknade av löspriset för elementen från hela högtalarens prislapp. Högtalaren kostar 3200 Euro. Delar & tillverkningskostnad kanske är 800 Euro vad vet vi? Spelar det nån roll? Går det att bedömma hur prisvärd en högtalare är utifrån vad den kostar att tillverka? Är bratwursten för 25:- prisvärd? Är lägenheten i innerstan för 12 miljoner prisvärd?

Finns det en koppling mellan tillverkningskostnad och prislapp mot kund? Ja, det är väl en rätt dålig affär att sälja nåt för mindre än det kostar att tillverka, men annars?

Vad betalar korvgubben för själva korven? 3 spänn? Brödet en spänn till, men det betyder inte att senap & ketchup kostar 21 kronor! 25 spänn kostar det att få korven i näven och hur prisvärt det är beror på saker som vad korvgubben bredvid tar, hur hungrig man är och hur det ser ut i plånboken - inte på vad det kostar att "tillverka" korven.

[ante_77]

Säljer man en högtalare för 10k så tjänar staten mest på försäljningen.

[jansch]

Marknaden styr - dvs VI bestämmer vad som är korrekt pris för en vara, är priset högre kommer inte varan att säljas. Detta är fundamentalt.
man kan t.ex tycka att Apple:s priser är för höga eller t. ex Boss men dessa och många andra tillverkare är otroligt bra på att sätta pris på vad "marknaden tål".

[Bill50x]

Marknaden styr - dvs VI bestämmer vad som är korrekt pris för en vara, är priset högre kommer inte varan att säljas. Detta är fundamentalt.
man kan t.ex tycka att Apple:s priser är för höga eller t. ex Boss men dessa och många andra tillverkare är otroligt bra på att sätta pris på vad "marknaden tål".

Oavsett om vi dissar produkter vi tycker är för dyra så kommer vi aldrig att kunna handla produkter för ett lägre pris än vad de kostar att tillverka dem. Detta är fundamentalt. Vad som kan hända är förstås att någon hittar ett billigare sätt att tillverka produkten på och på så sätt möta efterfrågan prismässigt. Priset som marknaden tål har dock inget (nästan inget) med vad varan kostar att producera utan snarare vad konsumenten/förbrukaren anser det värd. En pryl som kostar 100 kronor i tillverkning kan mycket väl vara värd 100 tusen för köparen om denne sparar en miljon på att använda den.

/ B

[Conan]

En pryl som kostar 100 kronor i tillverkning kan mycket väl vara värd 100 tusen för köparen om denne sparar en miljon på att använda den.

Men produkten i det extrema exemplet kommer inte att anses prisvärd. En annan tillverkare skulle lansera en liknande produkt som gör ungefär samma sak, och ta ett pris på 1000:- mot kund.

Exemplet är bra för att visa prisvärdhet. Många har svårt att förstå det där tycks det. 1 liter mjölk för 12 kronor kan anses vara inte prisvärt i storstan om affären bredvid har en kampanj "3 för 25:-", medan samma mjölkförpackning kan vara väldigt prisvärd för 20:- i lanthandeln uppe i fjällen.

En högtalare som kostar 32 000:- med ingående delar för 8 000:- kanske någon inte anser vara prisvärd. Denne någon kanske har tid, möjlighet & kunskap att bygga sig en egen högtalare med de ingående delarna. En annan person lyssnar på högtalaren, tycker den låter gudomligt och dessutom har 30 000:- som han inte vet vad han ska göra med, och tycker därför att högtalaren är väldigt prisvärd.

[ante_77]

Själv fattar jag inte att man kan sälja elementen så dyrt.
Materialkostnader till element är ju inte direkt svindlande. Papper och metall är inte direkt dyrt, det samma gäller plast.

[goat76]

Själv fattar jag inte att man kan sälja elementen så dyrt.
Materialkostnader till element är ju inte direkt svindlande. Papper och metall är inte direkt dyrt, det samma gäller plast.

Det går inte att värdera en produkt på enbart materialkostnader. Du måste räkna med allt annat som utvecklingskostnader, lokalhyror, utrustningskosnader och personal/lönekostnader m.m.

Kanske har det tagit företaget år att utveckla elementet och slutprodukten är kanske prototyp nummer 79. Det kan alltså handla om kosnader på flera miljoner som företaget nu vill vinna tillbaka och förhoppningsvis även kunna göra en vinst.

Är det hutlöst att en restaurang tar 89kr för en maträtt som kanske kostar dem endast 19kr i råvaror?
Man måste räkna in allt vad det kostar för att driva restaurangen också, och då kanske 89kr är ett nedfilat pris för att sedan ens kunna möta diverse konkurrens.

[RogerGustavsson]

Det priset för elementen som redovisas i första inlägget är väl knappast det som gäller för producenten av högtalarna? Inköp i bulk borde ge helt andra priser än enstaka till självbyggare.

[jansch]

Bill50x skrev:

Oavsett om vi dissar produkter vi tycker är för dyra så kommer vi aldrig att kunna handla produkter för ett lägre pris än vad de kostar att tillverka dem. Detta är fundamentalt.

Nej, det är inte fundamentalt.
Men först måste man nog definiera vad som menas med kostnad att tillverka. Menas i detta sammanhang den totala kostnaden företaget har för att kunna leverera produkten eller något annat?

Exempel: hustillverkare har historiskt ofta gått i konkurs för att de under lång tid har större tillverkningskostnad än kundpriset. Saab var väl också en typisk sådan tillverkare de sista åren.

Exempel: För att introducera på en marknad kan man ibland välja att ”gå back” under en ganska lång tid. Typiskt för produkter där målet är att tjäna på masstillverkning.

Exempel: marknad där tanken är att få kunden som prenumerant. Typiskt är tidningar eller hälsobranschen och där erbjudandet ”kryddas” med ”gåvor” och där gåvan har ett högre pris än den primära produkten.

Givetvis bygger dessa exempel på att det i grunden finns en kalkyl för en förväntad vinst på lång sikt men det är ett risktagande som görs genom att medvetet ”gå back” i kundaffären (ibland omedvetet) för att ”bygga upp en marknad”

Under senare år har vi också sett många ”internet baserade” företag som år efter år går back och ändå värderas högt. Exempel: Spotify där nästan alla på detta forum har erhållit en produkt från Spotify till ett lägre pris en vad den har kostat leverantören att tillverka.

[Conan]

Själv fattar jag inte att man kan sälja elementen så dyrt.
Materialkostnader till element är ju inte direkt svindlande. Papper och metall är inte direkt dyrt, det samma gäller plast.

Det går inte att värdera en produkt på enbart materialkostnader. Du måste räkna med allt annat som utvecklingskostnader, lokalhyror, utrustningskosnader och personal/lönekostnader m.m.

Kanske har det tagit företaget år att utveckla elementet och slutprodukten är kanske prototyp nummer 79. Det kan alltså handla om kosnader på flera miljoner som företaget nu vill vinna tillbaka och förhoppningsvis även kunna göra en vinst.

Är det hutlöst att en restaurang tar 89kr för en maträtt som kanske kostar dem endast 19kr i råvaror?
Man måste räkna in allt vad det kostar för att driva restaurangen också, och då kanske 89kr är ett nedfilat pris för att sedan ens kunna möta diverse konkurrens.

Skulle vilja säga att "värderingen" (prisvärdheten) mycket mer handlar om en egen, subjektiv, bedömning av vad varan/tjänsten är värd, än vad det handlar om kostnader som tillhandahållaren av tjänsten har. 89:- för en maträtt - Var ligger restaurangen? Vad tar konkurrenterna? Hur hungrig är jag? Hur ser min ekonomi ut? En allmän känsla för hur vällagat det är och portionsstorleken? Hur ser lokalen ut? Äter mina vänner/kollegor här?

[Bill50x]

Bill50x skrev:

Oavsett om vi dissar produkter vi tycker är för dyra så kommer vi aldrig att kunna handla produkter för ett lägre pris än vad de kostar att tillverka dem. Detta är fundamentalt.

Nej, det är inte fundamentalt.

Jo, det är det.

Du kan under en viss tid välja att sälja under tillverkningskostnad och se det som marknadsföring. Men antingen har du pengar på hög som du kan satsa eller så har du sponsorer/investerare som backar upp dig. Stoppar du inte in pengar så går du i konkurs om du inte får betalt efter vad det kostar att producera.

Detta är absolut fundamentalt.

I alla fall i privat verksamhet, kommuner och stat kan alltid höja skatterna för att täcka skulderna.

/ B

[ante_77]

Själv fattar jag inte att man kan sälja elementen så dyrt.
Materialkostnader till element är ju inte direkt svindlande. Papper och metall är inte direkt dyrt, det samma gäller plast.

Det går inte att värdera en produkt på enbart materialkostnader. Du måste räkna med allt annat som utvecklingskostnader, lokalhyror, utrustningskosnader och personal/lönekostnader m.m.

Kanske har det tagit företaget år att utveckla elementet och slutprodukten är kanske prototyp nummer 79. Det kan alltså handla om kosnader på flera miljoner som företaget nu vill vinna tillbaka och förhoppningsvis även kunna göra en vinst.

Är det hutlöst att en restaurang tar 89kr för en maträtt som kanske kostar dem endast 19kr i råvaror?
Man måste räkna in allt vad det kostar för att driva restaurangen också, och då kanske 89kr är ett nedfilat pris för att sedan ens kunna möta diverse konkurrens.

Det var lite sarkastiskt.
Nästa steg hade varit att det bara är att gå ut i naturen och finna råvarorna som är gratis.
Hur kan man ta betalt för något som är gratis?

[jansch]

Bill50x - jag bara ifrågasatte att du skrev: "......kommer vi ALDRIG att kunna handla produkter för ett lägre pris...." då det är inte alls ovanligt att sälja en vara för under tillverkningspris.

Nu skriver du: "du kan under en viss tid välja att sälja under tillverkningskostnad......"

Hur skall du ha det? Menar du "ALDRIG" eller menar du "UNDER EN VISS TID"?

Är svaret att det är fundamentalt under en viss tid ibland?

Inte ens "under en viss tid" är korrekt. Numer är "Loss Leader Strategy" så utvecklat att man t.ex. kan profilera sig med en produkt som alltid "går back".

Det finns också en mer elak variant, undercutting, som styrs av vilken uthållighet konkurrenterna har - den pågår dock under en viss tid om man anser att en viss tid kan betyda år, dvs tills konkurrentera är utslagna.

[Bill50x]

Bill50x - jag bara ifrågasatte att du skrev: "......kommer vi ALDRIG att kunna handla produkter för ett lägre pris...." då det är inte alls ovanligt att sälja en vara för under tillverkningspris.

Nu skriver du: "du kan under en viss tid välja att sälja under tillverkningskostnad......"

Hur skall du ha det? Menar du "ALDRIG" eller menar du "UNDER EN VISS TID"?

Är svaret att det är fundamentalt under en viss tid ibland?

Inte ens "under en viss tid" är korrekt. Numer är "Loss Leader Strategy" så utvecklat att man t.ex. kan profilera sig med en produkt som alltid "går back".

Det finns också en mer elak variant, undercutting, som styrs av vilken uthållighet konkurrenterna har - den pågår dock under en viss tid om man anser att en viss tid kan betyda år, dvs tills konkurrentera är utslagna.

Man kan bokstavstolka om man vill. Med aldrig menar jag att ingen affärsverksamhet kan gå med förlust i längden. Om du hade haft lite välvilja hade du förstått. Det säger sig självt att om det kommer in mindre pengar än man förbrukar så tar det slut - förr eller senare. Hur kan man argumentera mot detta?

Alltså, all verksamhet måste generera en intäkt som överstiger kostnaderna, svårare än så är det inte. Intäkterna kan ju vara inkomster på försäljning, eget kapital, försäljning av tillgångar (tex fastigheter) externa investeringar osv. Har man muskler kan man givetvis sälja till underpris i förhoppning att krossa konkurrenterna (typ MediaMarkt) men någongång måste man börja tjäna pengar. Och då ska man dels dra in en rimlig vinst så man kan fortsätta, dels betala av de investeringar som är gjorda intern/externt. I slutänden måste skillnaden mellan produktionskostnad och försäljningspris täckas (om man har sålt under produktionskostnad). Detta är inga svåra/konstiga saker, detta är något som all med ett hum om ekonomi vet om.

/ B

[jansch]

Bill50x - Det är inte min mening att misstolka dej! Nu verkar vi mena samma sak.
Mitt budskap var/är att man ibland kan handla produker för under "tillverkningskostnad" vilket egentligen är förvånande för många människor - hur kan det gå till?

För att inte "förgifta" tråden tänkte jag bara, för dom som INTE har jobbat med marknadsföring eller marknadssrategi, peka på varför det t o m är vettigt och fördelaktigt för företag att "gå back" på en produkt och samtidigt kan man då som konsument köpa väldigt billigt.

Först och främst, de flesta företag har inte bara EN produkt. Man kan alltså år efter år "gå back" på en produkt utan att gå i konkurs. Men man gör det givetvis bara om produkten bidrar med andra värden än pengar initialt.

Förr, för sådär 30 år sedan eller mer, var företag väldigt produktorienterade. En produktkalkyl var ungefär lika med en affärsplan för produkten. Numer är duktiga företag affärsorienterade dvs det är sista raden i bokslutet som räknas (och förhoppningsvis över mer än 1 år strategiskt). Det är därför mindre intressant att alla produkter går med vinst - dock, man måste givetvis ha tvärkoll på varför man tillåter en taskig produktkalkyl.
Eller väldigt kortfattat och cyniskt: Ett företag lever inte på sina produkter utan på bra affärer.

Alla förstår ju att ICA Maxi inte tjänar nåt i "produktkalkylen" när dom skänker bort t.ex halvliters glasspaket eller vad det nu kan vara men det är väldigt effektivt för lönsamheten ändå. Invändningen kan ju då vara "ja, men jag måste ju handla för minst 200:- för att få glasspaketet"???
Javisst! Det ju just det som är skillnad mellan produktorienterat tänkande och affärsorienterat tänkande!

[Morello]

Det priset för elementen som redovisas i första inlägget är väl knappast det som gäller för producenten av högtalarna? Inköp i bulk borde ge helt andra priser än enstaka till självbyggare.

Precis, i litet större volymer kostar inte element mer än några hundralappar per styck - i värsta fall.

[Bill50x]

Det priset för elementen som redovisas i första inlägget är väl knappast det som gäller för producenten av högtalarna? Inköp i bulk borde ge helt andra priser än enstaka till självbyggare.

Precis, i litet större volymer kostar inte element mer än några hundralappar per styck - i värsta fall.

Den som verkligen vill bygga en billig högtalare köper givetvis ett hundratal av alla komponenter, bygger ihop alltsammans och behåller ett par själv samt säljer resten med någon procents påslag. Då har man i stort sett gått jämnt upp (ja, om vi bortser från allt arbete, frakter osv)

/ B

[Conan]

Det priset för elementen som redovisas i första inlägget är väl knappast det som gäller för producenten av högtalarna? Inköp i bulk borde ge helt andra priser än enstaka till självbyggare.

Precis, i litet större volymer kostar inte element mer än några hundralappar per styck - i värsta fall.

Den som verkligen vill bygga en billig högtalare köper givetvis ett hundratal av alla komponenter, bygger ihop alltsammans och behåller ett par själv samt säljer resten med någon procents påslag. Då har man i stort sett gått jämnt upp (ja, om vi bortser från allt arbete, frakter osv)

/ B

Ett hundratal högtalare som ska byggas, säljas och has service och garantiåtaganden på - låter som en högtalartillverkare...

[Bill50x]

Precis, i litet större volymer kostar inte element mer än några hundralappar per styck - i värsta fall.

Den som verkligen vill bygga en billig högtalare köper givetvis ett hundratal av alla komponenter, bygger ihop alltsammans och behåller ett par själv samt säljer resten med någon procents påslag. Då har man i stort sett gått jämnt upp (ja, om vi bortser från allt arbete, frakter osv)

Ett hundratal högtalare som ska byggas, säljas och has service och garantiåtaganden på - låter som en högtalartillverkare...

Det var min poäng. Det finns inga gratisluncher. Vill man ha något billigt får man jobba för det.

/ B

[dewpo]

Det priset för elementen som redovisas i första inlägget är väl knappast det som gäller för producenten av högtalarna? Inköp i bulk borde ge helt andra priser än enstaka till självbyggare.

Precis, i litet större volymer kostar inte element mer än några hundralappar per styck - i värsta fall.

Hur stor är skillnaden i produktionskostnad hos ett exklusivare element jämfört med ett enklare?
Är det stora skillnader i materialkostnad eller är största skillnaden utvecklingskostnad/optimering?

[Morello]

I slutpris till kund ingår väldigt mycket mer kostnader än bara tillverkningskostnad.
Tex moms, tull(i förekommande fall),utveckling, marknadsföring, distribution, emballage, butiksmarginal, administration, logistik osv osv osv osv osv osv

[petersteindl]

I slutpris till kund ingår väldigt mycket mer kostnader än bara tillverkningskostnad.
Tex moms, tull(i förekommande fall),utveckling, marknadsföring, distribution, emballage, butiksmarginal, administration, logistik osv osv osv osv osv osv

Det här inlägget år behäftat med ganska många "felaktigheter". Exempelvis är Moms ingen kostnad. Butiksmarginal är heller ingen kostnad. Inte distributörsmarginal heller. Utveckling är en slags kostnad men kan vara en tillgång som skrivs ned vid varje Årsredovisning och beroende på investerat kapital så skall räntor räknas in, likaså gällande kostnader för verktyg. Tull vid inköp och emballage bör ingå i BOM Bill of Material och är således en del av TK. Man bör räkna på bruttomarginal på produkten och lägga marginalen tillräckligt högt för att ha råd med fasta kostnader och marknadsföring så att vinst kan redovisas. Med din definition blir ju i så fall även vinsten en kostnad.

Med vänlig hälsning
Peter

[Morello]

Ja, det var slarvigt formulerat, men jag tror själva budskapet gick fram.

[dewpo]

I slutpris till kund ingår väldigt mycket mer kostnader än bara tillverkningskostnad.
Tex moms, tull(i förekommande fall),utveckling, marknadsföring, distribution, emballage, butiksmarginal, administration, logistik osv osv osv osv osv osv

Det här inlägget år behäftat med ganska många "felaktigheter". Exempelvis är Moms ingen kostnad. Butiksmarginal är heller ingen kostnad. Inte distributörsmarginal heller. Utveckling är en slags kostnad men kan vara en tillgång som skrivs ned vid varje Årsredovisning och beroende på investerat kapital så skall räntor räknas in, likaså gällande kostnader för verktyg. Tull vid inköp och emballage bör ingå i BOM Bill of Material och är således en del av TK. Man bör räkna på bruttomarginal på produkten och lägga marginalen tillräckligt högt för att ha råd med fasta kostnader och marknadsföring så att vinst kan redovisas. Med din definition blir ju i så fall även vinsten en kostnad.

Med vänlig hälsning
Peter

Men vist finns det lagar mot osund konkurrens som i princip tvingar företag att göra vinst?
Får ett företag tillverka något och sälja till självkostnadspris?

[petersteindl]

I slutpris till kund ingår väldigt mycket mer kostnader än bara tillverkningskostnad.
Tex moms, tull(i förekommande fall),utveckling, marknadsföring, distribution, emballage, butiksmarginal, administration, logistik osv osv osv osv osv osv

Det här inlägget år behäftat med ganska många "felaktigheter". Exempelvis är Moms ingen kostnad. Butiksmarginal är heller ingen kostnad. Inte distributörsmarginal heller. Utveckling är en slags kostnad men kan vara en tillgång som skrivs ned vid varje Årsredovisning och beroende på investerat kapital så skall räntor räknas in, likaså gällande kostnader för verktyg. Tull vid inköp och emballage bör ingå i BOM Bill of Material och är således en del av TK. Man bör räkna på bruttomarginal på produkten och lägga marginalen tillräckligt högt för att ha råd med fasta kostnader och marknadsföring så att vinst kan redovisas. Med din definition blir ju i så fall även vinsten en kostnad.

Med vänlig hälsning
Peter

Men vist finns det lagar mot osund konkurrens som i princip tvingar företag att göra vinst?
Får ett företag tillverka något och sälja till självkostnadspris?

Du ställer 2 frågor. Den första frågan kan tolkas på olika sätt beroende på hur din syftning skall tolkas. Är det osund konkurrens som i princip tvingar företag att göra vinst, eller är det lagar mot osund konkurrens? Dessutom förstår jag inte vad du menar, oavsett syftning.

På den andra frågan är svaret ja. Ett företag får tillverka och även sälja med förlust. Det sker oftare än man tror.

Med vänlig hälsning
Peter

[Nattlorden]

Den vanligaste anledningen att ett företag väljer att bara gå runt istället för att göra vinst torde vara för att ta marknadsandelar; dvs med en framtida vision att göra pengar vid ett senare tillfälle vid en prishöjning mot en större kundbas.

[Bill50x]

Den vanligaste anledningen att ett företag väljer att bara gå runt istället för att göra vinst torde vara för att ta marknadsandelar; dvs med en framtida vision att göra pengar vid ett senare tillfälle vid en prishöjning mot en större kundbas.

Behöver inte handla om senare prishöjningar, det kan vara att få upp volymen så man kan sprida de fasta kostnaderna på fler enheter.

/ B

[KentLindqvist]

Har grävt djupare.

Det är limmet som är dyrt.

Bryt ned uträkningen längre:
-MDF 20 EUR
-Färg 12 EUR
-Skruvar 3 EUR
-Arbete 200 EUR
-Slitage bandsåg 7 EUR (inklusive kaffepulver)
-Lim X EUR

Då återstår 2598,5 EUR -FÖR LIMMET!!!!

[goat76]

Har grävt djupare.

Det är limmet som är dyrt.

Bryt ned uträkningen längre:
-MDF 20 EUR
-Färg 12 EUR
-Skruvar 3 EUR
-Arbete 200 EUR
-Slitage bandsåg 7 EUR (inklusive kaffepulver)
-Lim X EUR

Då återstår 2598,5 EUR -FÖR LIMMET!!!!

Limmet skapar också ett starkt beroende som man i flera år efter högtalarbygget måste upprätthålla. Det måste också tas med i beräkningarna.

[jansch]

Despot skrev:

Men vist finns det lagar mot osund konkurrens som i princip tvingar företag att göra vinst?
Får ett företag tillverka något och sälja till självkostnadspris?

I tidigare inlägg har jag beskrivit att företag ofta säljer en produkt med förlust, precis som också Peter säger.

Som jag också skrev i tidigare inlägg måste man skilja på produkt och företag. Att man säljer en produkt med förlust behöver ju inte betyda att företaget går med förlust.

Oavsett företagsform är det underförstått att ett företags mål är att vara vinstdrivande.
Exempel: om du år efter år har en enskild firma som går back och verksamheten inte expanderar kan skattemyndigheten bedöma det som hobbyverksamhet.
Exempel: om du gör slut på för mycket av aktiekapitalet finns i aktiebolagslagen regelverk för att hantera situationen

Det är dock inte olagligt att gå back men det gäller att man inte med uppsåt skapar t.ex en konkurs för att lura staten, leverantörer och investerare.

[mrGaskill]

Har grävt djupare.

Det är limmet som är dyrt.

Bryt ned uträkningen längre:
-MDF 20 EUR
-Färg 12 EUR
-Skruvar 3 EUR
-Arbete 200 EUR
-Slitage bandsåg 7 EUR (inklusive kaffepulver)
-Lim X EUR

Då återstår 2598,5 EUR -FÖR LIMMET!!!!

Limmet skapar också ett starkt beroende som man i flera år efter högtalarbygget måste upprätthålla. Det måste också tas med i beräkningarna.

Aha, därför det var så skönt att fanéra med kontaktlim. Tanka båten är också gött.

[ante_77]

Har grävt djupare.

Det är limmet som är dyrt.

Bryt ned uträkningen längre:
-MDF 20 EUR
-Färg 12 EUR
-Skruvar 3 EUR
-Arbete 200 EUR
-Slitage bandsåg 7 EUR (inklusive kaffepulver)
-Lim X EUR

Då återstår 2598,5 EUR -FÖR LIMMET!!!!

Nja, lim 2 EUR

Jag tror att det är kartongen som är den stora boven i dramat.

[Piotr]

Det här inlägget år behäftat med ganska många "felaktigheter". Exempelvis är Moms ingen kostnad. Butiksmarginal är heller ingen kostnad. Inte distributörsmarginal heller...

Fast M skrev ju "i slutpris till kund".. Dvs. allt det M nämner påverkar priset dvs. kostnaden för kundens del.

[petersteindl]

Det här inlägget år behäftat med ganska många "felaktigheter". Exempelvis är Moms ingen kostnad. Butiksmarginal är heller ingen kostnad. Inte distributörsmarginal heller...

Fast M skrev ju "i slutpris till kund".. Dvs. allt det M nämner påverkar priset dvs. kostnaden för kundens del.

Det är fortfarande inga kostnader och bokförs inte någonstans som kostnader. Butiksmarginal utgör heller ingen kostnad, utan är en intäkt. För slutkonsument finns endast en kostnad, nämligen rekommenderat konsumentpris inklusive moms samt möjliga försäkringskostnader och eventuell resekostnad för att hämta produkten. Behövs det akustikkonsultationer så kan det tillkomma som kostnad. Däremot påverkar helheten slutpriset på produkten.

I denna tråd pratas det om komponentkostnader i högtalare.

Exempel: Låt säga att man skall tillverka en serie på 100 par högtalare. Låt säga att det investeras i verktyg för gjutning. Kostnad för verktyg är 2 miljoner SEK. Låt säga att det finns patentkostnader för 2,5 miljoner kronor som täcker tekniken för denna 100-serie. Då är man uppe i 4,5 miljoner kronor innan man ens börjat. 4,5 MSEK/100 = 45 000 kr/par högtalare.
För att få en bild av verkligheten så kan vi nu räkna ut vad kunden får betala för patent och verktyg. Det tillverkande företaget behöver 50 % i marginal för att täcka utgifter i företaget och kanske få 8-10 % i vinst.
Då blir dessa 2 kostnader till 90 000 av produktpriset till distributör som har 40 % marginal. Butiken betalar 150 000 kr och har 50 % i marginal. Konsumenten betalar då 300 000 kr + moms = 375 000 kr. Denna summa är enkom för patent + gjutverktyg om serien är 100 par. Dessa två utgifter är kostnader som definitivt påverkar högtalarens pris. Båda dessa kostnader är dock investeringar med avskrivning. De bokas således som tillgång i företaget. Då kan ju en konsument hävda att varför skall de betala för tillgångar i bolaget. Tja, de behövs för att producera och de skrivs ner till noll om det inte tillverkas fler högtalare än 100 par. Patenten kanske går att använda åt annat med årliga stora patentkostnader som brev på posten för att upprätthålla patenten. Verktygen får skrotvärde.

Låt säga att det rör sig om en sann teknikevolution och Materialkostnaden för ett par högtalare är 1000 kr, ja då blir kostnaden per par högtalare 46 000 kr. Det blir i stort sett ingen skillnad i pris. Sedan kan man räkna på en tusen-serie och en 10-tusenserie och varför inte på en 100-tusenserie. Men då kommer en ny lurig parameter, nämligen kostnad för investering i 100-tusen par högtalare + räntor + lager + logistik.

Då man/någon kan räkna på allt detta och i varje given situation och förändring på marknaden alltid få fram det optimala som ger maximal vinst, så är ni välkomna att söka som CFO i Bremen.

Jag skriver detta för att ge en annan vy i problematiken hos tillverkare inom High-End segmentet.

Med vänlig hälsning
Peter

[Nattlorden]

Den vanligaste anledningen att ett företag väljer att bara gå runt istället för att göra vinst torde vara för att ta marknadsandelar; dvs med en framtida vision att göra pengar vid ett senare tillfälle vid en prishöjning mot en större kundbas.

Behöver inte handla om senare prishöjningar, det kan vara att få upp volymen så man kan sprida de fasta kostnaderna på fler enheter.

/ B

Sade inte att det behövde vara så, gissade på den vanligaste anledningen... och jag tror den är vanligare än din... men det var en intressant tanke... speciellt om det är mycket styckevaror.... jag är van vid färre kunder och högre styckepris.

[Nattlorden]

Det här inlägget år behäftat med ganska många "felaktigheter". Exempelvis är Moms ingen kostnad. Butiksmarginal är heller ingen kostnad. Inte distributörsmarginal heller...

Fast M skrev ju "i slutpris till kund".. Dvs. allt det M nämner påverkar priset dvs. kostnaden för kundens del.

Det är fortfarande inga kostnader och bokförs inte någonstans som kostnader. Butiksmarginal utgör heller ingen kostnad, utan är en intäkt. För slutkonsument finns endast en kostnad, nämligen rekommenderat konsumentpris inklusive moms samt möjliga försäkringskostnader och eventuell resekostnad för att hämta produkten. Behövs det akustikkonsultationer så kan det tillkomma som kostnad. Däremot påverkar helheten slutpriset på produkten.

I denna tråd pratas det om komponentkostnader i högtalare.

Exempel: Låt säga att man skall tillverka en serie på 100 par högtalare. Låt säga att det investeras i verktyg för gjutning. Kostnad för verktyg är 2 miljoner SEK. Låt säga att det finns patentkostnader för 2,5 miljoner kronor som täcker tekniken för denna 100-serie. Då är man uppe i 4,5 miljoner kronor innan man ens börjat. 4,5 MSEK/100 = 45 000 kr/par högtalare.
För att få en bild av verkligheten så kan vi nu räkna ut vad kunden får betala för patent och verktyg. Det tillverkande företaget behöver 50 % i marginal för att täcka utgifter i företaget och kanske få 8-10 % i vinst.
Då blir dessa 2 kostnader till 90 000 av produktpriset till distributör som har 40 % marginal. Butiken betalar 150 000 kr och har 50 % i marginal. Konsumenten betalar då 300 000 kr + moms = 375 000 kr. Denna summa är enkom för patent + gjutverktyg om serien är 100 par. Dessa två utgifter är kostnader som definitivt påverkar högtalarens pris. Båda dessa kostnader är dock investeringar med avskrivning. De bokas således som tillgång i företaget. Då kan ju en konsument hävda att varför skall de betala för tillgångar i bolaget. Tja, de behövs för att producera och de skrivs ner till noll om det inte tillverkas fler högtalare än 100 par. Patenten kanske går att använda åt annat med årliga stora patentkostnader som brev på posten för att upprätthålla patenten. Verktygen får skrotvärde.

Låt säga att det rör sig om en sann teknikevolution och Materialkostnaden för ett par högtalare är 1000 kr, ja då blir kostnaden per par högtalare 46 000 kr. Det blir i stort sett ingen skillnad i pris. Sedan kan man räkna på en tusen-serie och en 10-tusenserie och varför inte på en 100-tusenserie. Men då kommer en ny lurig parameter, nämligen kostnad för investering i 100-tusen par högtalare + räntor + lager + logistik.

Då man/någon kan räkna på allt detta och i varje given situation och förändring på marknaden alltid få fram det optimala som ger maximal vinst, så är ni välkomna att söka som CFO i Bremen.

Jag skriver detta för att ge en annan vy i problematiken hos tillverkare inom High-End segmentet.

Med vänlig hälsning
Peter

Och om man struntar i att patentera och försöker sälja dubbelt så många på ett lägre pris istället?

[petersteindl]

Fast M skrev ju "i slutpris till kund".. Dvs. allt det M nämner påverkar priset dvs. kostnaden för kundens del.

Det är fortfarande inga kostnader och bokförs inte någonstans som kostnader. Butiksmarginal utgör heller ingen kostnad, utan är en intäkt. För slutkonsument finns endast en kostnad, nämligen rekommenderat konsumentpris inklusive moms samt möjliga försäkringskostnader och eventuell resekostnad för att hämta produkten. Behövs det akustikkonsultationer så kan det tillkomma som kostnad. Däremot påverkar helheten slutpriset på produkten.

I denna tråd pratas det om komponentkostnader i högtalare.

Exempel: Låt säga att man skall tillverka en serie på 100 par högtalare. Låt säga att det investeras i verktyg för gjutning. Kostnad för verktyg är 2 miljoner SEK. Låt säga att det finns patentkostnader för 2,5 miljoner kronor som täcker tekniken för denna 100-serie. Då är man uppe i 4,5 miljoner kronor innan man ens börjat. 4,5 MSEK/100 = 45 000 kr/par högtalare.
För att få en bild av verkligheten så kan vi nu räkna ut vad kunden får betala för patent och verktyg. Det tillverkande företaget behöver 50 % i marginal för att täcka utgifter i företaget och kanske få 8-10 % i vinst.
Då blir dessa 2 kostnader till 90 000 av produktpriset till distributör som har 40 % marginal. Butiken betalar 150 000 kr och har 50 % i marginal. Konsumenten betalar då 300 000 kr + moms = 375 000 kr. Denna summa är enkom för patent + gjutverktyg om serien är 100 par. Dessa två utgifter är kostnader som definitivt påverkar högtalarens pris. Båda dessa kostnader är dock investeringar med avskrivning. De bokas således som tillgång i företaget. Då kan ju en konsument hävda att varför skall de betala för tillgångar i bolaget. Tja, de behövs för att producera och de skrivs ner till noll om det inte tillverkas fler högtalare än 100 par. Patenten kanske går att använda åt annat med årliga stora patentkostnader som brev på posten för att upprätthålla patenten. Verktygen får skrotvärde.

Låt säga att det rör sig om en sann teknikevolution och Materialkostnaden för ett par högtalare är 1000 kr, ja då blir kostnaden per par högtalare 46 000 kr. Det blir i stort sett ingen skillnad i pris. Sedan kan man räkna på en tusen-serie och en 10-tusenserie och varför inte på en 100-tusenserie. Men då kommer en ny lurig parameter, nämligen kostnad för investering i 100-tusen par högtalare + räntor + lager + logistik.

Då man/någon kan räkna på allt detta och i varje given situation och förändring på marknaden alltid få fram det optimala som ger maximal vinst, så är ni välkomna att söka som CFO i Bremen.

Jag skriver detta för att ge en annan vy i problematiken hos tillverkare inom High-End segmentet.

Med vänlig hälsning
Peter

Och om man struntar i att patentera och försöker sälja dubbelt så många på ett lägre pris istället?

Det är bara att räkna. Det finns flera högtalarfabrikanter som har den typen av problematik. Ofta väljer man att även använda sig av patenten i sina billigare högtalare med större serier. B&W är en av dessa som har patent och verktygskostnader. Men många av de stora High-End tillverkarna har det också.

Med vänlig hälsning
Peter

[rajapruk]

Peter, du måste hänga med i den digitala utvecklingen. Ge ett par nya Bremen till en influencer (mig) så ska du se att försäljningen sticker! Jag kan börja audiofil-vlogga i min medlemstråd

[Kraniet]

Högtalaren i första inlägget är ju dock ingen patentkonstruktion.

Men det ligger väl några utvecklingstimmar bakom högtalaren. Nu verkar den ju vara utvecklad i Kina (?) så jag vet inte vilken timkostnad det rör sig om. Men här i vårt land kostar en kvalificerad ingenjör kanske 900 kr/timmen. Beroende på företagets overhead kan timkostnaden kanske räknas ned något.
Jag vet inte om det finns något speciellt genomsnitt för antal timmar nedlagda.

Stegen som ingår borde vara något i stil med

Marknadsundersökning
Framtagande av koncept
Kravställande
Undersökning av tänkbara ingående komponenter
Design låda
Framtagande av prototyp låda
Design av filter
Framtagande av prototyp filter
Optimering av låda/filter
Konstruktion slutgiltig låda
Montering av ingående komponenter
Kvalitetskontroll

För allt detta krävs det
Tillgång till snickeri
Tillgång till mätutrustning
Tillgång till lokaler (minst ett rum för montering/framtagning av prototyp och ett rum för mätning)
Någon slags processuppställning för prototyp-testning

Saknas det något?

För just denna högtalare ingår ingen egen elementutveckling/produktion, de verkar ju använda standard-element dessutom. Men en del firmor ingår ju även framtagande av OEM-element eller konstruktion/produktion av egna element.

[dewpo]

Det är fortfarande inga kostnader och bokförs inte någonstans som kostnader. Butiksmarginal utgör heller ingen kostnad, utan är en intäkt. För slutkonsument finns endast en kostnad, nämligen rekommenderat konsumentpris inklusive moms samt möjliga försäkringskostnader och eventuell resekostnad för att hämta produkten. Behövs det akustikkonsultationer så kan det tillkomma som kostnad. Däremot påverkar helheten slutpriset på produkten.

I denna tråd pratas det om komponentkostnader i högtalare.

Exempel: Låt säga att man skall tillverka en serie på 100 par högtalare. Låt säga att det investeras i verktyg för gjutning. Kostnad för verktyg är 2 miljoner SEK. Låt säga att det finns patentkostnader för 2,5 miljoner kronor som täcker tekniken för denna 100-serie. Då är man uppe i 4,5 miljoner kronor innan man ens börjat. 4,5 MSEK/100 = 45 000 kr/par högtalare.
För att få en bild av verkligheten så kan vi nu räkna ut vad kunden får betala för patent och verktyg. Det tillverkande företaget behöver 50 % i marginal för att täcka utgifter i företaget och kanske få 8-10 % i vinst.
Då blir dessa 2 kostnader till 90 000 av produktpriset till distributör som har 40 % marginal. Butiken betalar 150 000 kr och har 50 % i marginal. Konsumenten betalar då 300 000 kr + moms = 375 000 kr. Denna summa är enkom för patent + gjutverktyg om serien är 100 par. Dessa två utgifter är kostnader som definitivt påverkar högtalarens pris. Båda dessa kostnader är dock investeringar med avskrivning. De bokas således som tillgång i företaget. Då kan ju en konsument hävda att varför skall de betala för tillgångar i bolaget. Tja, de behövs för att producera och de skrivs ner till noll om det inte tillverkas fler högtalare än 100 par. Patenten kanske går att använda åt annat med årliga stora patentkostnader som brev på posten för att upprätthålla patenten. Verktygen får skrotvärde.

Låt säga att det rör sig om en sann teknikevolution och Materialkostnaden för ett par högtalare är 1000 kr, ja då blir kostnaden per par högtalare 46 000 kr. Det blir i stort sett ingen skillnad i pris. Sedan kan man räkna på en tusen-serie och en 10-tusenserie och varför inte på en 100-tusenserie. Men då kommer en ny lurig parameter, nämligen kostnad för investering i 100-tusen par högtalare + räntor + lager + logistik.

Då man/någon kan räkna på allt detta och i varje given situation och förändring på marknaden alltid få fram det optimala som ger maximal vinst, så är ni välkomna att söka som CFO i Bremen.

Jag skriver detta för att ge en annan vy i problematiken hos tillverkare inom High-End segmentet.

Med vänlig hälsning
Peter

Och om man struntar i att patentera och försöker sälja dubbelt så många på ett lägre pris istället?

Det är bara att räkna. Det finns flera högtalarfabrikanter som har den typen av problematik. Ofta väljer man att även använda sig av patenten i sina billigare högtalare med större serier. B&W är en av dessa som har patent och verktygskostnader. Men många av de stora High-End tillverkarna har det också.

Med vänlig hälsning
Peter

Tack för inblicken i hur dyrt det blir att tillverka unika högtalare i korta serier.
Men det är ju produkter som är oöverkomliga för vanliga konsumenter,

Som vanlig konsument har man som jag ser det två val,

En slut konstruktion som bygger på standard komponenter,
Där komponenterna görs i långa serier men slut konstruktionen görs i en kortare serie,

Eller en helt massproducerad konstruktion där hela konceptet går en lång serie.

Hur man än väljer så blir man utlämnad till att hoppas på att förnuftiga produkter som verkligen bidrar med välljud blir de som de breda massorna väljer.
Helt enkelt för att man själv inte har ekonomiska muskler att delfinansiera en mer unik produkt.

Visst man kan försaka allt annat för att få välljudet man önskar, Men för de flesta är det inget alternativ.

Hur dyra är element som är ett mellanting mellan lång serie och en mer unik produkt,
Element som bygger på befintliga konstruktioner men som har anpassats till ett mer specifikt ändamål?
Som jag förstått det är produktions linor mer flexibla idag än de var för låt oss säga 40 år sedan?

[Nattlorden]

Det är bara att räkna.

Fanken... du synade.... hoppades att du skulle räkna på det...

[petersteindl]

Högtalaren i första inlägget är ju dock ingen patentkonstruktion.

Men det ligger väl några utvecklingstimmar bakom högtalaren. Nu verkar den ju vara utvecklad i Kina (?) så jag vet inte vilken timkostnad det rör sig om. Men här i vårt land kostar en kvalificerad ingenjör kanske 900 kr/timmen. Beroende på företagets overhead kan timkostnaden kanske räknas ned något.
Jag vet inte om det finns något speciellt genomsnitt för antal timmar nedlagda.

Stegen som ingår borde vara något i stil med

Marknadsundersökning
Framtagande av koncept
Kravställande
Undersökning av tänkbara ingående komponenter
Design låda
Framtagande av prototyp låda
Design av filter
Framtagande av prototyp filter
Optimering av låda/filter
Konstruktion slutgiltig låda
Montering av ingående komponenter
Kvalitetskontroll

För allt detta krävs det
Tillgång till snickeri
Tillgång till mätutrustning
Tillgång till lokaler (minst ett rum för montering/framtagning av prototyp och ett rum för mätning)
Någon slags processuppställning för prototyp-testning

Saknas det något?

För just denna högtalare ingår ingen egen elementutveckling/produktion, de verkar ju använda standard-element dessutom. Men en del firmor ingår ju även framtagande av OEM-element eller konstruktion/produktion av egna element.

Jag skulle kunna sätta in siffror i ditt inlägg så att ett hum fås vilka investeringar och kostnader som skall tas. Jag nöjer mig just nu med att redovisa Bremens prototypförfarande. Det tas fram i huvudsak 4 prototyper i olika steg.

1.) Evaluation prototype 1. Då får man fram något som man kan lyssna och mäta på för att kunna åtgärda de grövsta felen.

2.) Evaluation prototype 2. Då har man åtgärdat föregående fel och då kanske det dyker upp nya och man får mäta och lyssna.

3.) Working prototype 1. Här sätts formgivning och produktionsanpassning samt åtgärdade problem i föregående prototyp. Nu har man kommit långt och verktyg finns på plats. Dock brukar det alltid visa sig att vissa saker måste korrigeras. Förserie.

4.) Working prototype 2. Nu skall de sista felen inför serieproduktion åtgärdas. I princip är många parter inblandade i 3 och 4. Nollserie med godkännande. Eventuella småfel kan korrigeras inför industriell serieproduktion.

Kostnader redovisar jag i nästa inlägg. Då får ni ta fram säkerhetsbälte eller snarast njurbälte.

Mvh
Peter

[goat76]

Högtalaren i första inlägget är ju dock ingen patentkonstruktion.

Men det ligger väl några utvecklingstimmar bakom högtalaren. Nu verkar den ju vara utvecklad i Kina (?) så jag vet inte vilken timkostnad det rör sig om. Men här i vårt land kostar en kvalificerad ingenjör kanske 900 kr/timmen. Beroende på företagets overhead kan timkostnaden kanske räknas ned något.
Jag vet inte om det finns något speciellt genomsnitt för antal timmar nedlagda.

Stegen som ingår borde vara något i stil med

Marknadsundersökning
Framtagande av koncept
Kravställande
Undersökning av tänkbara ingående komponenter
Design låda
Framtagande av prototyp låda
Design av filter
Framtagande av prototyp filter
Optimering av låda/filter
Konstruktion slutgiltig låda
Montering av ingående komponenter
Kvalitetskontroll

För allt detta krävs det
Tillgång till snickeri
Tillgång till mätutrustning
Tillgång till lokaler (minst ett rum för montering/framtagning av prototyp och ett rum för mätning)
Någon slags processuppställning för prototyp-testning

Saknas det något?

För just denna högtalare ingår ingen egen elementutveckling/produktion, de verkar ju använda standard-element dessutom. Men en del firmor ingår ju även framtagande av OEM-element eller konstruktion/produktion av egna element.

Något som saknas är eventuella marknadsföringskostnader och kan variera från hur mycket som helst till nästan ingenting, beroende på om högtalaren ska massproduceras eller säljas till några få entusiaster.

En annan sak är väl att lämna marginal till diverse garantiåtaganden, i många fall en väldigt generös sådan för att vinna goodwill och för att skapa en nöjd och förhoppningsvis återkommande kundkrets.

[ante_77]

Det här inlägget år behäftat med ganska många "felaktigheter". Exempelvis är Moms ingen kostnad. Butiksmarginal är heller ingen kostnad. Inte distributörsmarginal heller...

Fast M skrev ju "i slutpris till kund".. Dvs. allt det M nämner påverkar priset dvs. kostnaden för kundens del.

Det är fortfarande inga kostnader och bokförs inte någonstans som kostnader. Butiksmarginal utgör heller ingen kostnad, utan är en intäkt. För slutkonsument finns endast en kostnad, nämligen rekommenderat konsumentpris inklusive moms samt möjliga försäkringskostnader och eventuell resekostnad för att hämta produkten.
Med vänlig hälsning
Peter

Nja, det kanske är så det är.
Men för mig så är det ingen kostnad för kunden vid inköpet av högtalarna. Jag skulle hellre benämna det för utgift.
Kostnaden uppstår först när högtalarna ej längre existerar hos kunden.

Dvs. högtalare kostar ingenting, innan omsättning av dessa är gjord.
Säljs dom med ett högre pris än inköpet, så kan det ju inte vara en kostnad, då det är en realiserad vinst.

[AndersP]

Om man bedömer en ny bil; Vad kostar hjulen eller växellådan eller motorn?
Det enda jag kan bedöma är slutprodukten.

[dewpo]

Men 3 eller 8 cylindrar det påverkar både priset och prestandan, Självklart vill man veta vad man får för pengarna!

[ante_77]

Men 3 eller 8 cylindrar det påverkar både priset och prestandan, Självklart vill man veta vad man får för pengarna!

Om du bara visste vad en kolv kostar så skulle en 8 cylindrig bil kosta typ 1000kr mer.

[Helmut]

I min ungdom köpte jag en dyr högtalare. När jag sedan tröttnade på dessa 100 liters lådor passade jag på att skruva bort baksidan. Vad hittade jag? Jo högtalarelement från Peerless och på den tiden kunde man köpa den som byggsats med tre element och delningsfilter. Så kostnaden för den färdiga lådan var fyra gånger så hög som byggsatsen.
När det gäller delningsfilter funderar jag på om det inte är så att tillverkaren av elementen har rekommendationer om hur man bygger delningsfiltret till deras element. Kan man konstruera ett element och helt strunta i hur delningsfiltret ska se ut? Undantaget element med metallmembran som kan ha obehagliga resonanstoppar långt över delningfrekvensen som kan vara svåra att få bort med för flacka delningsfilter. Har byggt högtalare med metallmembran och lagt delnigsfrekvensen på högsta delningsfrekvensen och fått metallskrammel högt över delningsfrekvensen.
Annars kör jag oftast med metoden bygg testa och lyssna istället för beräkna på datorn och bygg.

[lennartj]

Men 3 eller 8 cylindrar det påverkar både priset och prestandan, Självklart vill man veta vad man får för pengarna!

Om du bara visste vad en kolv kostar så skulle en 8 cylindrig bil kosta typ 1000kr mer.

Vad har du för glädje av att veta vad en kolv kostar?
En kolv utan cylinder uträttar ju inget, dessutom var det väl tal om 8 istället för 3?
Ett V8-block kan visserligen tillverkas ganska billigt, men två topplock för 4 cylindrar,
med ventiler, kamaxlar, grenrör, insprutningsmunstycken och styrdon för 5 ytterligare cylindrar kostar
många gånger mer än den där kolven (eller 5) som du kom dragandes med.
Ska det hela bli hållbart och säkert behövs dessutom mer kylning, biffigare kraftöverföring och större
bromsar. bl.a.
I den jämförelsen kan biltillverkarnas prispåslag verka nästan rimligt om t.ex. BMW är djärva noga att
erbjuda en 3-pip 515i att jämföra med 540i.
Prisskillnaderna mellan 116d, 118d, 120d och 123d med i princip samma motor med olika styrdon,
turbo och laddluftkylare tycker jag är betydligt orimligare. Ursäkta OT.

[jansch]

lennartj - jag förstår din frustration över bilindustrin....

Men jag är mest frustrerad över löjligt höga priser på t.ex. GPS ( där det finns mycket bättre gratisappar), backvarningssystem som är svindyra och där Biltema har likvärdiga lösningar för en spottstyver. Eller röda bromsok på Porsche - "världens" dyraste färg? Eller B&O stereo i en Audi (tar med den så det inte blir allt för mycket "off topic") .
Allt handlar om vad kunden är villig att betala - jag "föll för" B&O stereon..... varför? jo, Audi:s standardpaket är sämre än en bilradio från 70-talet!
....det låter bra men jag känner mej ändå "rånad" (nästan lurad och ändå handlade jag) Hur faen motiverar man det?

[ante_77]

Men 3 eller 8 cylindrar det påverkar både priset och prestandan, Självklart vill man veta vad man får för pengarna!

Om du bara visste vad en kolv kostar så skulle en 8 cylindrig bil kosta typ 1000kr mer.

Vad har du för glädje av att veta vad en kolv kostar?
En kolv utan cylinder uträttar ju inget, dessutom var det väl tal om 8 istället för 3?
Ett V8-block kan visserligen tillverkas ganska billigt, men två topplock för 4 cylindrar,
med ventiler, kamaxlar, grenrör, insprutningsmunstycken och styrdon för 5 ytterligare cylindrar kostar
många gånger mer än den där kolven (eller 5) som du kom dragandes med.
Ska det hela bli hållbart och säkert behövs dessutom mer kylning, biffigare kraftöverföring och större
bromsar. bl.a.
I den jämförelsen kan biltillverkarnas prispåslag verka nästan rimligt om t.ex. BMW är djärva noga att
erbjuda en 3-pip 515i att jämföra med 540i.
Prisskillnaderna mellan 116d, 118d, 120d och 123d med i princip samma motor med olika styrdon,
turbo och laddluftkylare tycker jag är betydligt orimligare. Ursäkta OT.

Sarkasm är väl kanske inte din starkaste sida.
En kolv med cylinder uträttar i normalfall inte heller så mycket utan kolvringar.

Nåja, hur kan man ta betalt så mycket för ett element när man vet vad lite pappersmassa, plåt och en magnet kostar

[Bill50x]

Nåja, hur kan man ta betalt så mycket för ett element när man vet vad lite pappersmassa, plåt och en magnet kostar

/ B

[lennartj]

Sarkasm är väl kanske inte din starkaste sida.
En kolv med cylinder uträttar i normalfall inte heller så mycket utan kolvringar.

Nåja, hur kan man ta betalt så mycket för ett element när man vet vad lite pappersmassa, plåt och en magnet kostar

Inte???
Jag begränsade mig helt enkelt till att bara nämna sådant som antagligen kostar mer än kolven.

Pappersmassa, plåt och en magnet förvandlar sig inte sig själv till ett högtalarelement om du inte är bra på att trolla.
Det är nog vanligare att någon med rätt kunskaper designar elementet och klurar ut vilka verktyg som behövs för att tillverka kon och korg bl.a. sedan ska konen fästas mot korgen och på många håll experimenteras det hej vilt med olika material till kanter, koner och magnet som beryll , diamant och neodym.Då är inte råvarukostnaden försumbar längre.

[lennartj]

Sarkasm är väl kanske inte din starkaste sida.
En kolv med cylinder uträttar i normalfall inte heller så mycket utan kolvringar.

Nåja, hur kan man ta betalt så mycket för ett element när man vet vad lite pappersmassa, plåt och en magnet kostar

Inte???
Jag begränsade mig helt enkelt till att bara nämna sådant som antagligen kostar mer än kolven.

Pappersmassa, plåt och en magnet förvandlar sig inte sig själv till ett högtalarelement om du inte är bra på att trolla.
Det är nog vanligare att någon med rätt kunskaper designar elementet och klurar ut vilka verktyg som behövs för att tillverka kon och korg bl.a. sedan ska konen fästas mot korgen och på många håll experimenteras det hej vilt med olika material till kanter, koner och magnet som beryll , diamant och neodym. Då är inte råvarukostnaden försumbar längre.

Jag kan dock hålla med om att det i vissa kretsar välkända elementet B65OA är häpnadsväckande högt prissatt för att inte vara ett dugg hi-tech. Kan det vara så att Hifi-kit än idag måste betala royalties till SSC för att Stig Carlsson specificerat att några parametrar ska skilja sig från Peerless standardelement?
några av parametrarna

[ante_77]

Sarkasm är väl kanske inte din starkaste sida.
En kolv med cylinder uträttar i normalfall inte heller så mycket utan kolvringar.

Nåja, hur kan man ta betalt så mycket för ett element när man vet vad lite pappersmassa, plåt och en magnet kostar

Inte???
Jag begränsade mig helt enkelt till att bara nämna sådant som antagligen kostar mer än kolven.

Pappersmassa, plåt och en magnet förvandlar sig inte sig själv till ett högtalarelement om du inte är bra på att trolla.
Det är nog vanligare att någon med rätt kunskaper designar elementet och klurar ut vilka verktyg som behövs för att tillverka kon och korg bl.a. sedan ska konen fästas mot korgen och på många håll experimenteras det hej vilt med olika material till kanter, koner och magnet som beryll , diamant och neodym. Då är inte råvarukostnaden försumbar längre.

Jag kan dock hålla med om att det i vissa kretsar välkända elementet B65OA är häpnadsväckande högt prissatt för att inte vara ett dugg hi-tech. Kan det vara så att Hifi-kit än idag måste betala royalties till SSC för att Stig Carlsson specificerat att några parametrar ska skilja sig från Peerless standardelement?
några av parametrarna

Sarkasm är dock fortfarande inte din starka sida, konstaterar jag.
Dessutom så finns faktiskt järnmalm, koppar och träd gratis i naturen. Så en komplett högtalare borde ju vara gratis. Man skulle ju kunna lägga på några tior för att få dessa levererade fram till dörren.

[Perfector]

Om man räknar baklänges, dvs från mitt pris som kund och tillbaks till produktion av elementet så blir det rätt uppenbart vad som kostar.
Dela alla kostnader med hälften för varje steg som görs bakåt till man kommer till fabriken och vad det kostar dom att bygga ett element.
fabrikens kostnad + 100% blir nästa led, därefter 100% i varje led fram till slutkund.
Om det kostar 200 :- att bygga elementet och det finns 4 mellanhänder så kostar elementet till slutkund 1600 :-
5 mellanhänder och det kostar plötsligt 3200 :-
Jag är medveten om att jag gör en schablon, men det förklarar varför det blir dyrt att köpa och bygga egna högtalare eller köpa en färdig dito.
Då kan man ställa sig frågan om profitidealen är vettiga, eller om det handlar om att skapa sig ett namn som fin tillverkare.

[ante_77]

Om man räknar baklänges, dvs från mitt pris som kund och tillbaks till produktion av elementet så blir det rätt uppenbart vad som kostar.
Dela alla kostnader med hälften för varje steg som görs bakåt till man kommer till fabriken och vad det kostar dom att bygga ett element.
fabrikens kostnad + 100% blir nästa led, därefter 100% i varje led fram till slutkund.
Om det kostar 200 :- att bygga elementet och det finns 4 mellanhänder så kostar elementet till slutkund 1600 :-
5 mellanhänder och det kostar plötsligt 3200 :-
Jag är medveten om att jag gör en schablon, men det förklarar varför det blir dyrt att köpa och bygga egna högtalare eller köpa en färdig dito.
Då kan man ställa sig frågan om profitidealen är vettiga, eller om det handlar om att skapa sig ett namn som fin tillverkare.

Fast om man räknar på riktigt på en komplett högtalare så är nog break even ett lite rättvisare sätt att räkna på.
Det innebär ju inte att man säljer grejer till självkostnadspris bara för att break even är nådd. Skulle vara någon med überkommunistisk filosofi som skulle göra så. Överskott går säkert till R&D och det är väldigt få som vägrar att tjäna pengar på både insatt kapital och tid.

En förstärkare kostar nog inte heller många korvören och på kablar kan man helt enkelt räkna på kopparpriset per kilo + lite plast.

Känns det så jobbigt och motigt att betala för en högtalare så är det väl bara att bygga själv.
Det är väl sällan att det lönar sig att konsumera?

[Perfector]

Om man räknar baklänges, dvs från mitt pris som kund och tillbaks till produktion av elementet så blir det rätt uppenbart vad som kostar.
Dela alla kostnader med hälften för varje steg som görs bakåt till man kommer till fabriken och vad det kostar dom att bygga ett element.
fabrikens kostnad + 100% blir nästa led, därefter 100% i varje led fram till slutkund.
Om det kostar 200 :- att bygga elementet och det finns 4 mellanhänder så kostar elementet till slutkund 1600 :-
5 mellanhänder och det kostar plötsligt 3200 :-
Jag är medveten om att jag gör en schablon, men det förklarar varför det blir dyrt att köpa och bygga egna högtalare eller köpa en färdig dito.
Då kan man ställa sig frågan om profitidealen är vettiga, eller om det handlar om att skapa sig ett namn som fin tillverkare.

Fast om man räknar på riktigt på en komplett högtalare så är nog break even ett lite rättvisare sätt att räkna på.
Det innebär ju inte att man säljer grejer till självkostnadspris bara för att break even är nådd. Skulle vara någon med überkommunistisk filosofi som skulle göra så. Överskott går säkert till R&D och det är väldigt få som vägrar att tjäna pengar på både insatt kapital och tid.

En förstärkare kostar nog inte heller många korvören och på kablar kan man helt enkelt räkna på kopparpriset per kilo + lite plast.

Känns det så jobbigt och motigt att betala för en högtalare så är det väl bara att bygga själv.
Det är väl sällan att det lönar sig att konsumera?

Att bygga är det jag först avser.
Att efter break even ta tex 50% avans eller sas. bygga 2 och ta betalt för 3 borde ju åxå funka.
Då får fler råd att köpa och man tjänar pengar på försåld volym vilket gör det mindre konjungturkänsligt jämfört med styckevinst genom högre priser.

[STDI]

Om man räknar baklänges, dvs från mitt pris som kund och tillbaks till produktion av elementet så blir det rätt uppenbart vad som kostar.
Dela alla kostnader med hälften för varje steg som görs bakåt till man kommer till fabriken och vad det kostar dom att bygga ett element.
fabrikens kostnad + 100% blir nästa led, därefter 100% i varje led fram till slutkund.
Om det kostar 200 :- att bygga elementet och det finns 4 mellanhänder så kostar elementet till slutkund 1600 :-
5 mellanhänder och det kostar plötsligt 3200 :-
Jag är medveten om att jag gör en schablon, men det förklarar varför det blir dyrt att köpa och bygga egna högtalare eller köpa en färdig dito.
Då kan man ställa sig frågan om profitidealen är vettiga, eller om det handlar om att skapa sig ett namn som fin tillverkare.

Fast om man räknar på riktigt på en komplett högtalare så är nog break even ett lite rättvisare sätt att räkna på.
Det innebär ju inte att man säljer grejer till självkostnadspris bara för att break even är nådd. Skulle vara någon med überkommunistisk filosofi som skulle göra så. Överskott går säkert till R&D och det är väldigt få som vägrar att tjäna pengar på både insatt kapital och tid.

En förstärkare kostar nog inte heller många korvören och på kablar kan man helt enkelt räkna på kopparpriset per kilo + lite plast.

Känns det så jobbigt och motigt att betala för en högtalare så är det väl bara att bygga själv.
Det är väl sällan att det lönar sig att konsumera?

Att bygga är det jag först avser.
Att efter break even ta tex 50% avans eller sas. bygga 2 och ta betalt för 3 borde ju åxå funka.
Då får fler råd att köpa och man tjänar pengar på försåld volym vilket gör det mindre konjungturkänsligt jämfört med styckevinst genom högre priser.

Hur satte du priserna när du sålde högtalare?

[Perfector]

Fast om man räknar på riktigt på en komplett högtalare så är nog break even ett lite rättvisare sätt att räkna på.
Det innebär ju inte att man säljer grejer till självkostnadspris bara för att break even är nådd. Skulle vara någon med überkommunistisk filosofi som skulle göra så. Överskott går säkert till R&D och det är väldigt få som vägrar att tjäna pengar på både insatt kapital och tid.

En förstärkare kostar nog inte heller många korvören och på kablar kan man helt enkelt räkna på kopparpriset per kilo + lite plast.

Känns det så jobbigt och motigt att betala för en högtalare så är det väl bara att bygga själv.
Det är väl sällan att det lönar sig att konsumera?

Att bygga är det jag först avser.
Att efter break even ta tex 50% avans eller sas. bygga 2 och ta betalt för 3 borde ju åxå funka.
Då får fler råd att köpa och man tjänar pengar på försåld volym vilket gör det mindre konjungturkänsligt jämfört med styckevinst genom högre priser.

Hur satte du priserna när du sålde högtalare?

Kostnaden för att bygga en högtalare ggr 3 ger 50% avans och det räckte gott för mig.

[gopnik]

Och pensionen blev bra?

[Perfector]

Och pensionen blev bra?

Det är för att jag fick förtidspension 1977 som jag kunnat hålla på med högtalare utan att bli närig.
Jag tyckte det var så givande att bygga att jag hellre höll ett pris som folk i gemen hade råd med.

[gopnik]

Det vill säga det var aldrig meningen att det påslaget skulle gå ihop ekonomiskt. Bra att det blev utrett.

[STDI]

Kostnaden för att bygga en högtalare ggr 3 ger 50% avans och det räckte gott för mig.

Avans=Vinst
Vinst=Intäkt-Kostnad
Antag:
Kostnad=1000 kr
Intäkt=3*kostnad=3000 kr
Vinst=Intäkt-Kostnad=3000 kr-1000 kr=2000 kr
Hur kan det ge 50% vinst? Vad är det jag inte förstår?

[Perfector]

Kostnaden för att bygga en högtalare ggr 3 ger 50% avans och det räckte gott för mig.

Avans=Vinst
Vinst=Intäkt-Kostnad
Antag:
Kostnad=1000 kr
Intäkt=3*kostnad=3000 kr
Vinst=Intäkt-Kostnad=3000 kr-1000 kr=2000 kr
Hur kan det ge 50% vinst? Vad är det jag inte förstår?

Att min matte var lite off.
Jag borde nog skrivit 33%som jag brukar.
Eller så får jag skriva som så.
Jag köper en grej för 2 spänn och säljer den för 4.
Dom 2 procenten klarar jag mig gott på

[STDI]

Kostnaden för att bygga en högtalare ggr 3 ger 50% avans och det räckte gott för mig.

Avans=Vinst
Vinst=Intäkt-Kostnad
Antag:
Kostnad=1000 kr
Intäkt=3*kostnad=3000 kr
Vinst=Intäkt-Kostnad=3000 kr-1000 kr=2000 kr
Hur kan det ge 50% vinst? Vad är det jag inte förstår?

Att min matte var lite off.
Jag borde nog skrivit 33%som jag brukar.
Eller så får jag skriva som så.
Jag köper en grej för 2 spänn och säljer den för 4.
Dom 2 procenten klarar jag mig gott på

Du borde nog ha skrivit 67%. Så hade du haft rätt.
2000/3000=67%

[Perfector]

Avans=Vinst
Vinst=Intäkt-Kostnad
Antag:
Kostnad=1000 kr
Intäkt=3*kostnad=3000 kr
Vinst=Intäkt-Kostnad=3000 kr-1000 kr=2000 kr
Hur kan det ge 50% vinst? Vad är det jag inte förstår?

Att min matte var lite off.
Jag borde nog skrivit 33%som jag brukar.
Eller så får jag skriva som så.
Jag köper en grej för 2 spänn och säljer den för 4.
Dom 2 procenten klarar jag mig gott på

Du borde nog ha skrivit 67%. Så hade du haft rätt.
2000/3000=67%

Tack för hjälpen.

[lennartj]

Vad har vi för svensk översättning av Intellectual Property?
Jag tycker att kunskap och dess värde kommit bort helt i den här trådens resonemang.
Man kan tycka att en rektangulär låda med några runda hål i för högtalarelement och eventuell basreflexöppning kan vem som helst "yxa" ihop utan större tankearbete och det är knappast värt att kalla design.
Design handlar inte bara om det estetiska utan en massa egenskaper som påverkar återgivningen.
Några exempel; stagning, baffeleffekter, elementplacering i förhållande till fasläge beroende på delningsfiltrets konstruktion och samverkan med rummets begränsningsytor, samt avsedd placering.

Den som ägnat ett halvt liv eller mer åt att förstå sambanden och utveckla bättre högtalare vill sannolikt ha någon ersättning för nedlagd tid att skaffa sig dessa kunskaper. Om designern/konstruktören själv äger tillverkningen kan han ju sätta priset så högt som marknaden tål och har han dessutom lyckats göra sin konstruktion tillräckligt kostnadseffektiv kan förtjänsten bli god, men det verkar vara få förunnat. Det verkar vara ännu knepigare att undvika att vara inblandad i tillverkningen, som t.ex. Stig Carlsson. För att hitta någon som är beredd att tillverka ens konstruktioner och dessutom betala rejäla royalties förutsätter att man på något sätt skaffat sig själv ett starkt varumärke som person först.
Peter Steindl har redan skrivit om de höga kostnaderna för patent, så jag år inte in på ytterligare resonemang om det.

[PerStromgren]

Vad har vi för svensk översättning av Intellectual Property?

Immaterialrätt är rätt nära, men inte exakt samma betydelse.

[jonasp]

Vad har vi för svensk översättning av Intellectual Property?

Immaterialrätt är rätt nära, men inte exakt samma betydelse.

Det är begreppet som jag använder på svenska i arbetslivet i dessa sammanhang.

[jansch]

PerStromgren skrev:
lennartj skrev:
Vad har vi för svensk översättning av Intellectual Property?


Immaterialrätt är rätt nära, men inte exakt samma betydelse.


Det är begreppet som jag använder på svenska i arbetslivet i dessa sammanhang.

Men....vad är skillnaden??
Ett helt arbetsliv och jag har inte fattat att det är en skillnad...

Immateriella tillgångar översätts ju åtminstone till intellectual property? Är det den korrekta översättningen? Eller?

[petersteindl]

Vad har vi för svensk översättning av Intellectual Property?

Immaterialrätt är rätt nära, men inte exakt samma betydelse.

Immateriella tillgångar.

Med vänlig hälsning
Peter

[petersteindl]

PerStromgren skrev:
lennartj skrev:
Vad har vi för svensk översättning av Intellectual Property?


Immaterialrätt är rätt nära, men inte exakt samma betydelse.


Det är begreppet som jag använder på svenska i arbetslivet i dessa sammanhang.

Men....vad är skillnaden??
Ett helt arbetsliv och jag har inte fattat att det är en skillnad...

Immateriella tillgångar översätts ju åtminstone till intellectual property? Är det den korrekta översättningen? Eller?

Immaterialrätt och immateriella tillgångar är nog inte synonyma. Immaterialrätt är det rättsområde som genom lag och prejudikat reglerar rätten till skydd för olika former av immateriell egendom.

Med vänlig hälsning
Peter

[jonasp]

Vad har vi för svensk översättning av Intellectual Property?

Immaterialrätt är rätt nära, men inte exakt samma betydelse.

Immateriella tillgångar.

Med vänlig hälsning
Peter

Immateriella tillgångar var det jag trodde jag läste! Damn you brain autocorrect...

[jansch]

Javisst Peter!