kan färgningar låta bra?

[Svante]

Kan en apparat med sämre ljudbild och separation ge bättre återgivning

[ ] Ja
[ ] Nej

Nja Svante, OM man ska peta in ordet "sämre" och eller "bättre" i en frågeställning vill iallafall jag även se ordet "än". Annars blir även din nedskalade frågeställning diffus, och en smula separerad .

Mja, jag håller med om att min fråga kanske var lite VÄL avkortad och det var väl kanske därför jag inte gjorde omröstningen med den här frågan själv. Jag ska inte försvara den i det oändliga, men jag vill ändå visa på att tydlighet inte alltid är detsamma som mycket information. Men det får ju inte bli för lite heller. Det är svårt att ställa frågor som ger vettiga svar.

Just det där med "sämre ÄN VAD DÅ" har jag hört från folk som jag respekterar djupt och jag kommer ofta på mig själv med att utelämna andra halvan som jag just gjorde i frågan. Jag tror jag gör det eftersom det är ett generellt uttalande och man kan välja egenskap och referens själv.

Jag vill göra en parallell här: I matematiska sammanhang så säger man ibland att ett tal är litet. Det kan röra sig om högre ordningens termer i en serieutveckling som man försummar för att de är betydelselösa. I en specifik tillämpning är det förstås viktigt vad vi menar med litet, felet man gör iom försummelsen får ju inte bli för stort. Men sen finns det ett värde i att prata om det här lilla, vars litenhet beror på sammanhanget, i generella termer. Ett litet tal är ett begrepp, inte något som man behöver veta storleken på för att prata om det. Det är ungefär så jag tänker när jag säger "sämre apparat".

Om frågan blir tydligare eller inte av det, kan man ju förstås diskutera. Ganska länge.

[Bernt_inaktiv]

Visst kan färgningar låta bra, t.ex gillar jag Ry Cooders gitarrsound skarpt!

[IngOehman]

Frågan handlade om EN SPECIFIK upplevelse av ljud (från en komplett kedja), en som bedömdes vara negativ, och en som DU givit namn åt.

Alltså, nu blir jag förvirrad, jag tyckte frågan handlade om EN APPARAT inte en hel kedja.

Om man bara läser första inlägget framgår allt!

Det handlade om lyssning på en apparat, jämfört med en annan. Båda förstås avlyssnade i en hel kedja. Det är så man lyssnar på dem...

För att kunna lyssna på en apparat behöver man programmaterial, avspelningsapparat, förstärkningsapparat och högtalare. Rum behöver man kanske inte, men det är rätt troligt att det även finns ett, runt högtalarna och lyssnarna.

PPS. Svante: Du är onödigt gnällig.

Jo, jag känner mig lite petig idag.

Peptig = helt ok.
Petimetrig = fortfarande ok.
Komma med irrelevanta kommentarer = Fyyyy!

Frågan ger för övrigt inte utrymme för några andra alternativ än de två, om man följer logikens lagar.

Jodå:

Kan en (jämfört med en annan apparat) diffusare ljudbild och sämre separation, vara ett tecken på en BÄTTRE återgivning?

Ja! Det kan man förstå med ett öppet lyssningstest på den ena apparaten.

Nä, det är inte i accordans med logikens lagar att svara så. Mina svarsalternativ däremot angav den logiska innebörden av JA- och NEJ-svaren, på ett korrekt och tillräckligt tydligt sätt. Alltså att en bättre återgivning hos en apparat per definition innebär att dess utsignal faktiskt återger insignalen mera likt. Och detta går bara att undersöka genom att känna till båda signalerna (titta på båda, eller veta hur insignalen såg ut/lät redan i förväg, sistnämnda fallet mest relevant i samband med mätningar dock). Definitionen på återgiving är en oomkullrunkelig utgångspunkt och ingrediens i resonamanget, om det skall vara logiskt.

Kan en (jämfört med en annan apparat) diffusare ljudbild och sämre separation, vara ett tecken på en BÄTTRE återgivning?

Nej! Det går inte att säga utan att lyssna på Beatles.

Det där är så dumt så det detaljkommenterar jag inte ens. Det kan ju finnas dom som vill svara: Gnutt!, istället för JA eller NEJ, också.

Varför klagade du inte på att det saknades ett Gnutt-alternativ?

Syftet med texten efter resp JA oh NEJ var att summera innebörden. Om DU på fullt allvar inte menar att summeringarna är relevanta (vlket jag nog tror att du ändå håller med om att de är), så fajn, svara JA eller NEJ, och ange ditt egen förtydligande av vad du anser att JA eller NEJ inbegriper. Men snälla, svara inte Gnutt.

Vad jag menar är att man kan vilja säga "Ja" utan att man instämmer i ditt förtydligande.

Visst, om man inte respekterar logik, men då kan man även vilja svara Gnutt, men det finns inget svarsalternativ som är gnutt, för jag

struntar

i vad de tycker som vill svara Gnutt!

Om en fråga ställs för krångligt, så missar man frågans essens och resultatet blir värdelöst. Jag insåg först nyss att frågan gällde en jämförelse mellan två apparater (jo det står ju där när man läser noga). Jag må vara slarvig, men jag tror inte att jag är ensam.

Du är nog i minoritet i varje fall, just idag alltså. Normalt tror jag din fattningsförmåga är prima.

Det är definitivt tvärtom mot vad du påstår - Om en fråga ställs för mycket förenklad, så missar man frågans essens och resultatet blir värdelöst!

Jag skulle ställa frågan så här:

Kan en apparat med sämre ljudbild och separation ge bättre återgivning

[ ] Ja
[ ] Nej

Tack! Ett perfekt exempel. Frågan är här förenklad till meningslöshetens gräns. Resultatet blir helt värdelöst. Det går inte ens att veta vad du menar med sämre respektive bättre.

Eller möjligen:

Kan en komplett återgivningskedja med sämre ljudbild och separation ge bättre återgivning
[ ] Ja
[ ] Nej

Ett precis lika bra exempel! Det vill säga en helt meningslös fråga om man är ute efter att få veta om folk anser att en apparat som låter subjektivt sämre än en annan (i en given kedja) ändå kan vara den med den bättre återgivningen.

...och dessutom ha samma fråga i rubriken, för jag tror att 99,9% svarar på den.

Egentligen gör det ingen om någon skulle svara utan att ens läsa frågan (vilket jag inte tror någon gjorde) eftersom även rubriken inbegriper samma logiska innebörd, nämligen att den sämre återgivaren (den med färgning) kan vara den som låter subjektivit bäst i en kedja av apparater.

Som jag skrev någon annanstans (ej exakt citat): Det är inte formuleringen som är viktig, det är att det man skriver betyder något som är tolkbart.
Min rubrik och min fråga är innehållsmässigt (processat genom en logic-matris) identiska, men de är extremt olika formulerade. Man kan svara på vilken man vill, om man vill.

Men nu ska jag sluta gnälla...

Det är bara bra med lite "irrationella invändningar", eftersom de gör att man får chans att presentera saken om och om igen. Helt optimalt för överföringen av budskapet faktiskt. Tack (vad kom vi överens om, var det en hundring, eller hur mycket ville du ha? )

Vh, Ing. Öhman

[Callisto]

Några frågor till dig Ingvar.

Är 668:an den perfekta cdspelaren i fråga om ljudåtergivning enligt dig?

Det är om jag förstått det hela rätt LTS nya referens, eller?

Gick det att urskilja 668:an i F/E lyssning.
Om du svarar nej här följer logiskt att 668:an är helt transparent och alltså den ideala cdspelaren (bästa). Om inte så är alltså inte F/E lyssning tillräcklig.

vänligen

Callisto

[IngOehman]

Några frågor till dig Ingvar.

Är 668:an den perfekta cdspelaren i fråga om ljudåtergivning enligt dig?

Nej, det finns massor av saker som jag skulle önska vore ännu bättre på den, även ljudmässigt. Fick jag drömma skulle det sitta PCM1092 i den, en för varje kanal, och förstås motsvarande kvalitet på analogdelarna, varav det viktigaste för att kunna åtnjuta sann 22-bitarspotential (som den skulla kunna mäkta!) faktiskt är att utsignalen bör ökas från voltnivå (1-3), till runt 10 V RMS, minst 5. Men det är framtiden (fast den första artikel jag skrev om det är nog tio år gamma redan, så egentligen skulle det kanna vara nutid). Den fick gärna ha även de senaste 6- och 7-kanaliga dekodrarna för filmljud.

Men av alla apparater som finns på markaden just nu så vill jag säga att den sorterar i den högsta divitionen. Totalt sätt så upplever jag att den, som CD-spelare, har ungefär samma storleksordning på felen som Sentec DiAna, men felen är totalt sätt musikvänligare. De ger väldigt liten "sameness" och väldigt lite "fula ljud" dessutom.

På vissa punkter excellerar den verkligen över DiAna, främst vad avser att plocka fram djupinformation på inspelningar som är gjorda senare än de som stod till buds då DiAna testades.

Den spelar olika skivor väldigt olika, den låter liksom alla egenskaper "finnas med i originalskala" oförminskat.

Kul att du frågade!

Har även väntat länge på att någon skall be mig jämföra med den där Arcam-apparaten. Jag har ju inte sat ett ord om huruvida jag tycker att den är bättre eller sämre.

Det är om jag förstått det hela rätt LTS nya referens, eller?

Nej, det stämmer inte. Av praktiska skäl vill man ha en DAC som referens, eftersom den då går att använda för rationella AB-testning av CD-spelare. En ny referens utmämner vi nog inte förrän vi hittar en apparat som passerar äkta 22 bitars upplösning (och förstås som hanterar upplösingsfelen på ett för musiklyssning bra sätt, men framförallt som även saknar andra för stora fel. Man skall inte stirra sig blind på enskilheter - ALLA egenskaper måste ju vara tillfyllest, eftersom det är det som inte är det, som kommer att karakterisera apparaten). Det kommer nog en sådan apparat inom ett par år (till rimliga pengar) skulle jag gissa. Tekniken har redan kommit tillräckligt långt för att den skulle kunna finnas idag.

Det finns inget skäl att byta referenser stup i kvarten. Pioneer 668 når ungefär 20 bitars upplösning, men det gjorde förvisso DiAna (med reservation för stereosystemfelen) nästan också.

Gick det att urskilja 668:an i F/E lyssning.

Ja, men låt mig inte gå händelserna i förväg.
Vi gjorde faktiskt ingen F/E-lyssning för den ursprungliga artikeln i MoLt, utan bara AB-lyssning mt DiAna, som vi ju känner väl. Bedömningen då var att det var den första apparaten som var i samma "storlekordning av transparens" som DiAna. De flesta apparater vi testade kom inte ens i närheten, utan uppvisade (om man jämför) tämligen markanta och karakteritiska färgingar, som gick igenom på olika programmaterial.
Senare har jag gjort F/E-lyssningar på 668, och dessa har väl i stort sett bekräftat AB-resultatet, fast kanske 668 visade sig vara ännu lite bättre än jag trott. Eftersom F/E-lyssningen är ett mycket kraftfullt redskap kan man dock ALLTID manipulera en sådan lyssning iväg från normalsituationen, exempelvis genom att lyssna på en signalnivå om -60 dB. Då hörs ju lågnivåartefakter 60 dB starkare än vid normal lyssning.

Om du svarar nej här följer logiskt att 668:an är helt transparent och alltså den ideala cdspelaren (bästa).

Nej, du behöver nog läsa på lite om logik, om F/E-lyssning och framför allt behöver du tänka igenom den första vetenskapliga tesen. Ditt påstående bryter illa mot sistnämnda.

Fyyyy på Callisto!

Om inte så är alltså inte F/E lyssning tillräcklig.

Fel igen. Denna slutsats vilar mot dina förutfattade meningar, inte mot logikens lagar. Fyyy, igen!

Vänligen Callisto

Vänliga hälsningar tillbaka! Och ha en mysig lördag. /iö

[Callisto]

Några frågor till dig Ingvar.

Är 668:an den perfekta cdspelaren i fråga om ljudåtergivning enligt dig?

Nej, det finns massor av saker som jag skulle önska vore ännu bättre på den, även ljudmässigt. Fick jag drömma skulle det sitta PCM1092 i den, en för varje kanal, och förstås motsvarande kvalitet på analogdelarna, varav det viktigaste för att kunna åtnjuta sann 22-bitarspotential (som den skulla kunna mäkta!) faktiskt är att utsignalen bör ökas från voltnivå (1-3), till runt 10 V RMS, minst 5. Men det är framtiden (fast den första artikel jag skrev om det är nog tio år gamma redan, så egentligen skulle det kanna vara nutid). Den fick gärna ha även de senaste 6- och 7-kanaliga dekodrarna för filmljud.

Men av alla apparater som finns på markaden just nu så vill jag säga att den sorterar i den högsta divitionen. Totalt sätt så upplever jag att den, som CD-spelare, har ungefär samma storleksordning på felen som Sentec DiAna, men felen är totalt sätt musikvänligare. De ger väldigt liten "sameness" och väldigt lite "fula ljud" dessutom.

På vissa punkter excellerar den verkligen över DiAna, främst vad avser att plocka fram djupinformation på inspelningar som är gjorda senare än de som stod till buds då DiAna testades.

Den spelar olika skivor väldigt olika, den låter liksom alla egenskaper "finnas med i originalskala" oförminskat.

Kul att du frågade!

Har även väntat länge på att någon skall be mig jämföra med den där Arcam-apparaten. Jag har ju inte sat ett ord om huruvida jag tycker att den är bättre eller sämre.

Det är om jag förstått det hela rätt LTS nya referens, eller?

Nej, det stämmer inte. Av praktiska skäl vill man ha en DAC som referens, eftersom den då går att använda för rationella AB-testning av CD-spelare. En ny referens utmämner vi nog inte förrän vi hittar en apparat som passerar äkta 22 bitars upplösning (och förstås som hanterar upplösingsfelen på ett för musiklyssning bra sätt, men framförallt som även saknar andra för stora fel. Man skall inte stirra sig blind på enskilheter - ALLA egenskaper måste ju vara tillfyllest, eftersom det är det som inte är det, som kommer att karakterisera apparaten). Det kommer nog en sådan apparat inom ett par år (till rimliga pengar) skulle jag gissa. Tekniken har redan kommit tillräckligt långt för att den skulle kunna finnas idag.

Det finns inget skäl att byta referenser stup i kvarten. Pioneer 668 når ungefär 20 bitars upplösning, men det gjorde förvisso DiAna (med reservation för stereosystemfelen) nästan också.

Gick det att urskilja 668:an i F/E lyssning.

Ja, men låt mig inte gå händelserna i förväg.
Vi gjorde faktiskt ingen F/E-lyssning för den ursprungliga artikeln i MoLt, utan bara AB-lyssning mt DiAna, som vi ju känner väl. Bedömningen då var att det var den första apparaten som var i samma "storlekordning av transparens" som DiAna. De flesta apparater vi testade kom inte ens i närheten, utan uppvisade (om man jämför) tämligen markanta och karakteritiska färgingar, som gick igenom på olika programmaterial.
Senare har jag gjort F/E-lyssningar på 668, och dessa har väl i stort sett bekräftat AB-resultatet, fast kanske 668 visade sig vara ännu lite bättre än jag trott. Eftersom F/E-lyssningen är ett mycket kraftfullt redskap kan man dock ALLTID manipulera en sådan lyssning iväg från normalsituationen, exempelvis genom att lyssna på en signalnivå om -60 dB. Då hörs ju lågnivåartefakter 60 dB starkare än vid normal lyssning.

Om du svarar nej här följer logiskt att 668:an är helt transparent och alltså den ideala cdspelaren (bästa).

Nej, du behöver nog läsa på lite om logik, om F/E-lyssning och framför allt behöver du tänka igenom den första vetenskapliga tesen. Ditt påstående bryter illa mot sistnämnda.

Fyyyy på Callisto!

Om inte så är alltså inte F/E lyssning tillräcklig.

Fel igen. Denna slutsats vilar mot dina förutfattade meningar, inte mot logikens lagar. Fyyy, igen!

Vänligen Callisto

Vänliga hälsningar tillbaka! Och ha en mysig lördag. /iö

Ingvar, jag trodde att "ingen detektion i F/E lyssning" = transparent ljud .

[Jax]

Ingvar, jag trodde att "ingen detektion i F/E lyssning" = transparent ljud .

Mja, vi har ju det här lilla problemet med att man inte kan bevisa frånvaro av något. Att man inte lyckades detektera färgning innebär inte att apparaten är transparent, den kan vara det men kan mycket väl fortfarande färga men inte hörbart vid testtillfället.

Det är det dilemmat som är vetenskapens första tes.

[dimitri]

För att svara på trådens fråga:
Ja, färgningar kan låta förförande.
Jag är lätt föförbar.
Dimitri

[Callisto]

Ingvar, jag trodde att "ingen detektion i F/E lyssning" = transparent ljud .

Mja, vi har ju det här lilla problemet med att man inte kan bevisa frånvaro av något. Att man inte lyckades detektera färgning innebär inte att apparaten är transparent, den kan vara det men kan mycket väl fortfarande färga men inte hörbart vid testtillfället.

Det är det dilemmat som är vetenskapens första tes.

Ja det vet jag också men jag trodde att det var allmänt vedertaget (i folkmun) att man definerade apparater som klarade F/E lyssning som transparenta (tillräckligt). Jag har tydligen missförstått definitionen annars .

[Svante]

Frågan handlade om EN SPECIFIK upplevelse av ljud (från en komplett kedja), en som bedömdes vara negativ, och en som DU givit namn åt.

Alltså, nu blir jag förvirrad, jag tyckte frågan handlade om EN APPARAT inte en hel kedja.

Om man bara läser första inlägget framgår allt!

Jamen ska jag strunta i frågan då? Det står ju

Kan en (jämfört med en annan apparat) diffusare ljudbild och sämre separation, vara ett tecken på en BÄTTRE återgivning?

Jag medger att mina exempel med Beatles och öppen lyssning var gnuttiga, men du missar den springande punkten. Ska vi ta ett annat exempel:

Tycker du att INO piP låter bra?

[ ] Ja, INO-högtalare är bäst!
[ ] Nej, för diskanten är så vass!

Om vi nu antar att jag har en ja/nej-uppfattning om frågan så ställer förklaringarna till problem. Jag kanske tycker att B&Ws högtalare är bättre, men piP är bra. Eller så tycker jag att de låter dåligt, men inte pga diskanten. Vad jag menar är att frågan måste reduceras till EN enda fråga om man bara får ett val. Med svarsalternativen ja och nej, blir det inget sånt problem. Det är frågan som ska förtydligas och svarsalternativen måste vara antingen många och heltäckande, eller enkla.

Min rubrik och min fråga är innehållsmässigt (processat genom en logic-matris) identiska, men de är extremt olika formulerade. Man kan svara på vilken man vill, om man vill.

Mja, då måste man vara överens om tolkningen, och jag tror att på såna här ställen blir tolkningar väldigt olika. Och vilket värde har en undersökning när man inte vet vilken tolkning det är som man har svarat på?

[Magnuz]

Jodå, i folkmun definierar man saker lite hur som helst och jag och många andra har använt ordet transparent om apparater i förvissning om att alla ska förstå att det betyder något i stil med "har inte gått att beslå med hörbar signalförändring under givna testförutsättningar". Frågan är om det är så klokt att använda begrepp på det sättet dock. Det visar sig gång på gång att många inte uppfattar den där underförstådda biten och då är ju risken för missförstånd uppenbar. Där för försöker jag nuförtiden låta bli att använda sådana begrepp utan att förtydliga.

Märklig tråd, förresten. Man kunde tro att alla druckit blandcider av äpple och päron. Det här med definitioner är förvisso inte lätt och visst kan det vara bra både att kunna diskutera saker på detaljnivå och mer generellt, men helst inte samtidigt, va?

[jannemannen]

Färgat och färgat ? Jag gillar mjukt ljud framför analytiskt. Därmed kan jag säga att jag föredrar en viss "färgning" mot det mjuka, lite mörkare hållet... Jag ser inget konstigt med det alls faktiskt ! Man har väl olika ideal....

Mvh/Janne

[rqu]

Vadå färgning, mata signalen från CD-spelaren genom phonosteget!

Den är byggd av en herre på ELFA och idén är från början fransk tror jag. Den sänker alltså signalen på CDn som om den kom från en puppa och går därefter in i RIAAt och vidare till försteget. Jag vet att att det finns en regel om att hålla signalvägen så kort som möjligt - men detta kanske är undantaget som bekräftar regeln? Iaf så tyckte jag (m.fl?) att ljudet blev bättre. Det mest uppenbara skillnaden i mitt tycke var att den rundade av diskanten en aning och framför allt tillförde kropp och liv i musiken (blev mindre digitalt? ). Jag har inte gjort någon större utvärdering av den med min nuvarande CD, men vid ett snabbtest så kändes inte förändringen särskillt stor. Med TEAC/Musical Fidelity-kombon jag hade tidigare var skillnaden brutal. Alla parameterar förbättrades med Anti-RIIAt på den. Jag tar iaf med den till hifi-träffen hos Cyber så får den gå en ny rond.

http://www2.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=39220&whichpage=3

[Morello]

Jag utgår från att det där är ett skämt. :mrgreen::mrgreen::mrgreen::mrgreen::mrgreen::mrgreen::mrgreen::mrgreen::mrgreen::mrgreen::mrgreen:

[rqu]

Ja man kan ju alltid hoppas att det var ett skämt!

[Morello]

Har man ett förstklassigt RIAA och en lika förstklassig anti-RIAA blir degradering försumbar, men så bra är bara en handfull RIAA-steg.

Ganska underhållande läsning faktiskt.

[Rydberg]

Vadå färgning, mata signalen från CD-spelaren genom phonosteget!

Den är byggd av en herre på ELFA och idén är från början fransk tror jag. Den sänker alltså signalen på CDn som om den kom från en puppa och går därefter in i RIAAt och vidare till försteget. Jag vet att att det finns en regel om att hålla signalvägen så kort som möjligt - men detta kanske är undantaget som bekräftar regeln? Iaf så tyckte jag (m.fl?) att ljudet blev bättre. Det mest uppenbara skillnaden i mitt tycke var att den rundade av diskanten en aning och framför allt tillförde kropp och liv i musiken (blev mindre digitalt? ). Jag har inte gjort någon större utvärdering av den med min nuvarande CD, men vid ett snabbtest så kändes inte förändringen särskillt stor. Med TEAC/Musical Fidelity-kombon jag hade tidigare var skillnaden brutal. Alla parameterar förbättrades med Anti-RIIAt på den. Jag tar iaf med den till hifi-träffen hos Cyber så får den gå en ny rond.

http://www2.hififorum.nu/forum/topic.asp?TOPIC_ID=39220&whichpage=3

Jag blir knappt förvånad längre

[Morello]

Jag blev faktiskt förvånad. Tilltaget är lika absurt och ogenomtänkt som vansinnigt.

[rqu]

Det kanske är sådant som kallas matchning av komponenter i anläggningen!

[Johan_Lindroos]

Nejdå inget skämt, den fanns beskriven på sent 80-tal i svenska blaskan Audio/Video. Mycket riktigt en fransk pryl. Obegripligt att ens komma på idén att en sådan skulle vara en bra grej att lyssna på. Jag har blaskorna kvar, men jag orkar nog inte leta upp artikeln om grunkan.

[basnarkomanen]

Självklart!

1. Färgad bas låter så mkt mer mäktigare när man drar på avgrundstonerna på den. Spelar man upp ett frekvenssvep från 100 ner till 10 Hz i ett hyfsat ultralinjärt system (- 3 dB @ 16 Hz, +/- 1 dB @ 20 -100 Hz), så kommer de sista frekvenserna, 22-23 ner till 15 Hz vara betydligt "lägre" än de andra, trots att de spelar i samma db nivå (med en osäkerhet på 2 dB), iaf är det så enligt mina öron.

En ordentlig "djuphavs-djup ljudeffekt" låter sjukt mkt bättre när den saltas med lite extra dB i botten. Absolut inte överdrivet mkt mer, men jag vill har mer i 18-22 Hz regionen, iaf +3 dB utöver det s k linjära högtalaren klarar (på pappret). När vi pratar 10-17 så kan den gärna fläska på med 6 eller t o m 9 dB. Egentligen är det inte hörseln som påverkas när vi pratar om ljudeffekter i film iaf, men orgelmusik, olika ljudeffekter (i en låt) "låter" även bättre och mäktigare med en fysisk pump i magen/bröstet/revben/inälvorna eller vilka delar av kroppen nu påverkas extra mkt utav avgrundsdjupa toner. Man kan t o m börja diskutera ljud utöver hörsel... Varför skulle det vara begränsat till örat? Kan vara skönt att "känna" ljudet också, och därtill krydda det hörbara positivt.

När det gäller övriga registret så är det svårt att säga egentligen... Det finns högvis av förstärkare som påstås vara linjära (+/- 0.01 (ersätt 1 med valfri hyfsat praktiskt betydelselös siffra) dB 20-20000 tex), ändå låter den ena "kallt", den andra "mörk", den tredje "platt", fjärde "vass" etc...

Jag har egentligen ingen åsikt, men ett "varmt" ljud är föredraget mot "kallt" iaf... och den skillnaden har jag upplevt på samma högtalare med 2 olika förstärkare.

Sjukt att en förstärkare kan färga ljudet så mkt när dess linjäritet ska vara +/- 0.01 dB när vissa högtalare låter "typ likadant" med en osäkerhet på +/- 3 dB. Jo visst, flera faktorer är väl inblandade, men vad menas isf med denna s k linjäritet?

2. Vad menas egentligen med "färgat"? Min åsikt om att "ofärgat är det enda rätta" (och jag påstår absolut inte att ngn har sagt det) är egentligen bara en meningslös vikning för personen som mixat och hans/hennes preferens och subjektiva åsikt om hur det inspelade materialet låter bäst.

Bara för att han/hon tycker en eq nivå låter bäst, varför skulle du som lyssnare blint hålla med (genom att just lyssna så ofärgat som möjligt). Ofärgat är alltså bara att lyssna på det sättet som mixern ämnade. (Mixer fascism som lyssnaren bara böjer sig för ). Eller så lyssnar man så som man själv tycker låter bäst. Men då är målet fortfarande att köpa så ofärgande utrustning som möjligt så att du själv kan reglera det du vill reglera.

[Morello]

Basnarkoman,

Menar du avvikelser i frekvensgång eller menar du linjäriet när du skriver linjäritet?

[basnarkomanen]

Basnarkoman,

(f. d DVDforumare misstänker jag? ):twisted:

Menar du avvikelser i frekvensgång eller menar du linjäriet när du skriver linjäritet?

Ärligt talat vet jag inte skillnaden. Finns det någon? eftersom du frågar borde det väl finnas en

[Jax]

Det finns ju i huvudsak tvenne typer av färgning, linjär (frekvens- och fasavvikelser) samt olinjär (distortion av typ harmonisk dito och intermodulation).

[basnarkomanen]

Eftersom intermodulation verkar vara ett fenomen snarare än en egenskap en högtalare innehar så menar jag det förstnämnda i det tidigare inlägget.

Däremot har väl högtalaren en egenskap som frambringar intermodulationen... borde det väl rimligtvis vara.

Men räknas det som äkta färgning? Det borde väl mer vara ett gulrött streck målat som en mustach på Mona Lisan, än tex färgen blå är pyttelite blåare än vad den ska vara... kanske...