Den mest allmänt förekommande rörförstärkaren parallellt med vissa Dynaco modeller är utan tvekan Quad ll med därtill hörande försteg Quad 22. Än idag c:a 60 år sedan den först presenterades finns det mängder av dem i daglig drift. Då Quad ll+22 är Engelsk tillverkades denna combo i första hand med tanke på inbyggnad i ett lämpligt skåp. Engländarna hade pippi på det vid den tiden. Därför är försteget Quad 22 på grund av sitt lilla format lite knölig att sköta. Om man med ena handen önskar göra en inställning, måste man hålla i förstärkaren med den andra handen, i annat fall glider den bara iväg på bordskivan.
I Quad ll slutstegen matades styrgallren på effektrören KT 66 över en pappersisolerad kondensator av märket Hunts. De kondensatorerna var undermåliga för 60 år sedan och har inte blivit bättre med tiden. Hunts ändrade så småningom i modern tid namn till LCR, men de är lika urusla dom. Dessa kondensatorer har en belägenhet att läcka DC, varvid de stackars KT 66:orna får jobba otroligt hårt med fel arbetspunkt som följd. Ett resultat av detta är att transformatorerna hettas upp onödigt mycket och den svarta fyllnadsmassan kryper ut och rinner på förstärkaren sidor. Ett gott råd till alla Quad ägare är att byta dessa kondensatorer om det inte redan är gjort. En rolig sak med detta är att Hunts kondensatorn har ett metallhölje som kläms fast under en metallbygel. Där förekommer en kapacitans mellan höljet och anslutningen på c:a 30 pf. Om man då monterar dit en modern plastisolerad kondensator på samma plats, upptäcks en liten högfrekvent ringning orsakad av utgångstransformatorn vilket går runt i motkopplingen. Om en kondensator med motsvarande kapacitans kopplas mellan gallret och jord, försvinner ringningen. Det behöver egentligen endast göras på det rör där signalen går utan att fasvändas. Men om så önskas går det att göra på båda gallren. Jag bruker koppla kondensatorn till det lediga stiftet nr 1 och sedan till jord på katodmotståndets jordsida. Genom detta förfarande kan även EL34 rör användas om så önskas. En nackdel är att metallringen på KT 66:orna blir strömförande, men den spänningen håller bara c:a 15 volt och är ofarlig.
Gallerläckorna till slutrören är på 680 Kohm och det kan vara i högsta laget för de KT 66 som tillverkas i nutid. Dessutom brukar dessa motstånd ändra värde till c:a 750 kohm, vilket bara späder på problemet. Detta motståndsvärde bör alltså sänkas, men det får inte sänkas för mycket då risk för nedlastning av drivstegets pentod kan inträffa. Men 560 Kohm tycker jag är ett lämpligt värde, kanske något högt det med, men känns lite säkrare, med tanke på ev gallerström som på kort tid kan ödelägga röret.
Några ytterliggare ändringar tycker jag inte man skall göra, men om förstärkarna brummar kanske elektrolytbyte kan bli aktuellt.
Jo en sak till: De flesta Quadar är anpassade för 16 ohms högtalarbelastning vilket var anpassat för ESL:arna. Men det finns möjlighet att bygla om utgångstransformatorns sekundärlindningar till 7 ohm om så önskas.
