Den inre referensen som bedömningsgrund, funkar det?

Generell diskussion om hifi och områden runt hifi.

Moderator: Redaktörer

Användarvisningsbild
Strmbrg
Syftistikerad
 
Inlägg: 16481
Blev medlem: 2009-01-06

Den inre referensen som bedömningsgrund, funkar det?

Inläggav Strmbrg » 2012-01-07 23:21

Ja, alltså, funkar det för just dig?

Ja, du där till exempel!

Nej, inget snack om huruvida det funkar eller ej DE FACTO nu!
:wink:

---

Vi har ju kommit in på detta med att jämföra SAKER i andra trådar, nu senast i den senaste F/E-tråden.

För egen del spelas mestadels så kallad "akustisk musik".
Utan att alls veta hur det lät vid inspelningen, så känns det ändå ganska lätt att bedöma om det som kommer in i hörselsinnet, via anläggningen och rummet låter naturligt eller onaturligt.
KÄNNS lätt alltså, inget annat anspråkstages.

Lyssnar jag på elektrisk och eller påtagligt processad musik, så blir det knepigare. För egen del blir jag med sådan musik mer fokuserad på apparaturen på något vis.
Alltså: MER fokuserad på, inte HELT fokuserad på.

---

Jag undrar (kanske märkligt nog) mycket över detta med varför det är så vanligt att saker bedöms genom att jämföra dem med andra saker:

"Vilken är den bästa kameran?"
Bäst på VAD, kan man kanske fråga sig, till att börja med.

Även om "bäst" i detta exempel ENBART skulle syfta på skärpa, så tycker jag att det blir ganska svårt att förstå frågan.
Eller snarare svårt att förstå SYFTET med frågan.

Det går naturligtvis hyfsat enkelt att mäta skärpan hos de olika kamerorna, och därefter göra en ranking baserat på detta.

Men, det kan ju vara så att även den med sämst skärpa har såpass bra skärpa att jag inte kan se skillnad på bilder tagna med den och bilder tagna med den högst rankade.

Det kan ju även vara så att jag bedömer att allihop levererar en dålig skärpa.

Det kanske är så, att av de tio kamerorna så ser jag absolut ingen skillnad på bilderna från kamerorna på plats fem och upp till plats ett.

Exemplet kan ju självklart översättas till någon annan sak, som platsar bättre i detta forum, för den som så önskar.

Om någon undrar vad själva frågan är, så kanske just den frågan inte går att svara på av naturliga skäl.

Fast, det var visst en fråga i inledningen, har jag för mig.
Till slut vet bara de insiktslösa hur precis allt hänger ihop.
De insiktsfulla har sedan länge förstått att de inte förstår allt.

Användarvisningsbild
Flint
Rör om i grytan!
 
Inlägg: 20456
Blev medlem: 2004-07-11

Inläggav Flint » 2012-01-07 23:27

Inga problem. Jag har alltid litat på den inre referensen till 100%. Funkar jämt.

Användarvisningsbild
bakerman22
 
Inlägg: 6225
Blev medlem: 2009-05-26
Ort: Motala

Inläggav bakerman22 » 2012-01-07 23:56

INGEN OMRÖSTNING !!? 8O


:wink:

Användarvisningsbild
Ragnwald
 
Inlägg: 17608
Blev medlem: 2005-02-13
Ort: Gotland

Re: Den inre referensen som bedömningsgrund, funkar det?

Inläggav Ragnwald » 2012-01-08 00:00

Strmbrg skrev:För egen del spelas mestadels så kallad "akustisk musik".
Utan att alls veta hur det lät vid inspelningen, så känns det ändå ganska lätt att bedöma om det som kommer in i hörselsinnet, via anläggningen och rummet låter naturligt eller onaturligt.
KÄNNS lätt alltså, inget annat anspråkstages.


Det är ju enbart med sk akustisk musik vi kan få en förnimmelse av verklighetens ljud. Vilket också förutsätter ett otal bevittnade liveframträdanden.
På sikt tror jag alla med gott musikintresse, kan skapa sig en inre referens, absolut.

Jag tror många upptäckt att deras system saknar tillräckligt headroom, för äkta livekänsla, även om det så bara gäller en liten kammarensemble och blir tvugna att sänka ljudnivån, vilket i sin tur påverkar närvarokänslan i återgivningen ganska ordentligt, ohjälpligt.
Den som vet mest, tror minst.

Användarvisningsbild
Nattlorden
Pumpkin/Redaktör
 
Inlägg: 58417
Blev medlem: 2003-10-28
Ort: Grå Hamnarna

Inläggav Nattlorden » 2012-01-08 00:03

Klart den har sin användning, dock inte som enda metod. Som grovsållning funkar det bra.

Alldeles precis sade den mig att något lät för kvällen helt besynnerligt - visade sig att ljudet kom från den av någon annan ej avstängda tjocktv:n snarare än högtalarna, så en tv-avstängning och ett kanalbyte på försteget så lät det väldigt mycket bättre igen.
Konceptartist Serenia på Spotify/ Youtube etc.
Rester o.dyl. som Nattlorden

Användarvisningsbild
Ragnwald
 
Inlägg: 17608
Blev medlem: 2005-02-13
Ort: Gotland

Inläggav Ragnwald » 2012-01-08 00:59

:lol:
Den som vet mest, tror minst.

Användarvisningsbild
NADifierad
 
Inlägg: 15506
Blev medlem: 2009-01-04
Ort: Karlskrona

Inläggav NADifierad » 2012-01-08 10:53

Den inre referensen och min egen direkta upplevelse är det enda som spelar någon roll, för mig. (Kryddat med lite förväntan och en nypa fördomar :D )
Stereo = En liten anläggning med visst basunderstöd….

Användarvisningsbild
phon
Mr. Magneto
 
Inlägg: 13030
Blev medlem: 2004-11-12
Ort: þiudangardi

Re: Den inre referensen som bedömningsgrund, funkar det?

Inläggav phon » 2012-01-08 11:01

Strmbrg skrev:Ja, alltså, funkar det för just dig?


Jag förlitar mig helt på yttre referenser när jag bedömer ett sinussvep.
ⓘ De gustibus non est disputandum.

Användarvisningsbild
Flint
Rör om i grytan!
 
Inlägg: 20456
Blev medlem: 2004-07-11

Re: Den inre referensen som bedömningsgrund, funkar det?

Inläggav Flint » 2012-01-08 11:20

phon skrev:
Strmbrg skrev:Ja, alltså, funkar det för just dig?


Jag förlitar mig helt på yttre referenser när jag bedömer ett sinussvep.

Vilket inte var frågan.

Användarvisningsbild
phon
Mr. Magneto
 
Inlägg: 13030
Blev medlem: 2004-11-12
Ort: þiudangardi

Re: Den inre referensen som bedömningsgrund, funkar det?

Inläggav phon » 2012-01-08 11:22

Strmbrg skrev:Ja, alltså, funkar det för just dig?


Den inre referensen fungerar inte för mig när jag bedömer ett sinussvep.
ⓘ De gustibus non est disputandum.

Användarvisningsbild
Flint
Rör om i grytan!
 
Inlägg: 20456
Blev medlem: 2004-07-11

Re: Den inre referensen som bedömningsgrund, funkar det?

Inläggav Flint » 2012-01-08 11:53

phon skrev:
Strmbrg skrev:Ja, alltså, funkar det för just dig?


Den inre referensen fungerar inte för mig när jag bedömer ett sinussvep.

Varför det? Vet du inte hur ett sinussvep låter? Har du aldrig hört ett sinussvep fast du tjatar om det i vartannat inlägg du gör?

Användarvisningsbild
sprudel
ADHB
 
Inlägg: 9999
Blev medlem: 2008-01-20
Ort: Göteborg

Inläggav sprudel » 2012-01-08 12:24

nadifierad skrev:Den inre referensen och min egen direkta upplevelse är det enda som spelar någon roll, för mig. (Kryddat med lite förväntan och en nypa fördomar :D )


Medhåll. :)
It ain't what you don't know that gets you into trouble. It's what you know for sure that just ain't so.

M.Twain

Perhaps you say that it's not accurate? I say it's entertainment!

© 2012 Nelson Pass

Användarvisningsbild
Flint
Rör om i grytan!
 
Inlägg: 20456
Blev medlem: 2004-07-11

Inläggav Flint » 2012-01-08 12:25

+1

Användarvisningsbild
screen
interlaced
 
Inlägg: 5044
Blev medlem: 2005-01-30
Ort: Sveriges varmaste plats!

Inläggav screen » 2012-01-08 12:27

Den inre referensen fungerar inte för mig på elektronisk, pop, hårdrock eller annan skall vi säga modernt elektrifierad musik. Däremot akustiska instrument! Som jag berättat tidigare kan jag ofta (än idag) förvånas över (rycka till) hur pass naturligt det kan ljuda ur högtalarna ibland när ett akustiskt instrument kallar på uppmärksamheten.

Detta kan komma sig av att jag i yngre år spelade en del instrument själv och då ibland även i orkester eller lyssnade då mera på direkt akustiskt framförd musik.
Mvh Björn//

Visst fan är masur vackert!
http://i28.photobucket.com/albums/c213/ ... /TS330.jpg

Användarvisningsbild
mx
 
Inlägg: 10814
Blev medlem: 2010-09-18
Ort: Luleå

Inläggav mx » 2012-01-08 13:07

Nattlorden skrev:Klart den har sin användning, dock inte som enda metod. Som grovsållning funkar det bra.

Alldeles precis sade den mig att något lät för kvällen helt besynnerligt - visade sig att ljudet kom från den av någon annan ej avstängda tjocktv:n snarare än högtalarna, så en tv-avstängning och ett kanalbyte på försteget så lät det väldigt mycket bättre igen.

Haha, ja, det är tur att du hade en inre referensen där. Tror dock att till och
med frugan hade reagerat där (min fru alltså). :)
Alea iacta est.

Användarvisningsbild
mx
 
Inlägg: 10814
Blev medlem: 2010-09-18
Ort: Luleå

Inläggav mx » 2012-01-08 13:08

screen skrev:Den inre referensen fungerar inte för mig på elektronisk, pop, hårdrock eller annan skall vi säga modernt elektrifierad musik. Däremot akustiska instrument! Som jag berättat tidigare kan jag ofta (än idag) förvånas över (rycka till) hur pass naturligt det kan ljuda ur högtalarna ibland när ett akustiskt instrument kallar på uppmärksamheten.

Detta kan komma sig av att jag i yngre år spelade en del instrument själv och då ibland även i orkester eller lyssnade då mera på direkt akustiskt framförd musik.

Fungerar den inte på hårdrock? Hm. Elektronik, pop och sådant kan jag förstå.
Alea iacta est.

Användarvisningsbild
tordnilsson
 
Inlägg: 598
Blev medlem: 2006-12-08

Inläggav tordnilsson » 2012-01-08 13:44

Kloka och tänkvärda ord från Herr Strmbrg !
/ t

Användarvisningsbild
petersteindl
Der Eiermann
 
Inlägg: 41452
Blev medlem: 2007-04-17
Ort: Härnösand

Re: Den inre referensen som bedömningsgrund, funkar det?

Inläggav petersteindl » 2012-01-08 18:28

Strmbrg skrev:Ja, alltså, funkar det för just dig?

Ja, du där till exempel!

Nej, inget snack om huruvida det funkar eller ej DE FACTO nu!
:wink:

---

Vi har ju kommit in på detta med att jämföra SAKER i andra trådar, nu senast i den senaste F/E-tråden.

För egen del spelas mestadels så kallad "akustisk musik".
Utan att alls veta hur det lät vid inspelningen, så känns det ändå ganska lätt att bedöma om det som kommer in i hörselsinnet, via anläggningen och rummet låter naturligt eller onaturligt.
KÄNNS lätt alltså, inget annat anspråkstages.

Lyssnar jag på elektrisk och eller påtagligt processad musik, så blir det knepigare. För egen del blir jag med sådan musik mer fokuserad på apparaturen på något vis.
Alltså: MER fokuserad på, inte HELT fokuserad på.

---

Jag undrar (kanske märkligt nog) mycket över detta med varför det är så vanligt att saker bedöms genom att jämföra dem med andra saker:

"Vilken är den bästa kameran?"
Bäst på VAD, kan man kanske fråga sig, till att börja med.

Även om "bäst" i detta exempel ENBART skulle syfta på skärpa, så tycker jag att det blir ganska svårt att förstå frågan.
Eller snarare svårt att förstå SYFTET med frågan.

Det går naturligtvis hyfsat enkelt att mäta skärpan hos de olika kamerorna, och därefter göra en ranking baserat på detta.

Men, det kan ju vara så att även den med sämst skärpa har såpass bra skärpa att jag inte kan se skillnad på bilder tagna med den och bilder tagna med den högst rankade.

Det kan ju även vara så att jag bedömer att allihop levererar en dålig skärpa.

Det kanske är så, att av de tio kamerorna så ser jag absolut ingen skillnad på bilderna från kamerorna på plats fem och upp till plats ett.

Exemplet kan ju självklart översättas till någon annan sak, som platsar bättre i detta forum, för den som så önskar.

Om någon undrar vad själva frågan är, så kanske just den frågan inte går att svara på av naturliga skäl.

Fast, det var visst en fråga i inledningen, har jag för mig.


Den inre referensen som bedömningsgrund, funkar det? Detta är frågeställningen. Nu uppstår frågan, hur definierar man vad som menas med "den inre referensen". Existerar det någon referens som kan kallas för "den inre referensen"? Är det samma sak som en inre referens? Jag har ofta tagit upp detta med inre referens för hörandets funktion. En referens är något som på ett eller annat sätt finns i ett minne och som kan refereras till. Det är alltså en minnesfunktion det handlar om. Men minnet kan delas upp i många olika typer som har helt olika egenskaper och som byggs upp på olika sätt. "Den inre referensen" är att det existerar något sådant som kan kallas inre referens.

Vad jag kan se av alla på faktiskt som försöker sig på att tala om en inre referens är att det skulle vara ett slags deklarativt minne d v s explicit och därmed medvetet. Den inre referensen skulle i så fall vara en medveten referens. Det kanske är bättre att kalla den för en medveten inre referens eller den explicita inre referensen till skillnad från den implicita inre referensen, eller kanske den deklarativa inre referensen till skillnad från den ickedeklarativa inre referensen.

Jag har pratat om en inre referens i form av ickedeklarativt minne d v s en helt ickemedveten referens. Det är två väsensskilda saker som inte bör förväxlas. Vill man ta reda på vad man hör och varför man hör en sak på ett givet sätt så är det ickedeklarativt minne man bör studera d v s den implicita minnesfunktionen.

Denna typ av minne är inte tillgängligt för medvetandet och därför kan ingen människa ge svar på din fråga om det rör sig om en ickedeklarativ minnesreferens. Bedömningsgrunden är inte en medveten process eftersom det är inre ickemedvetna processer som styr flödet av aktionspotentialer d v s nervimpulser vid synapsövergångarna och det innebär att beroende på hur signalen styrs och till vilka neuroner som transmittersubstans tas upp och förmedlar/genererar fortsatt flöde av aktionspotentialer så kommer aktionspotentialerna att förmedla eller ge upphov till ett annat ljud till medvetandet.

Vad betyder detta? Jo det betyder att det som hörs inte enbart är en rak överföring från input på trumhinnorna till bestämda neuroner i hjärnan utan det är tidigare nervimpulser som påverkat synapsövergångarna så att aktionspotentialerna vid nästa tillfälle tar lämpligaste väg och detta är en ickemedveten igenkänningsprocess som bygger på en slags kartbild av nervimpulser som sorteras med hjälp av tidigare kartbild av nervimpulser där igenkänning används.

Det betyder att sorteringsarbetet helt och hållet är avhängigt av tidigare kartbilder av nervimpulser. Det är denna kartbild som utgör grunden till sortering av aktionspotentialer och därmed upplevt ljud.

Det är alltså inte input ensamt som bidrar till den specifika ljudupplevelsen. Man kan gå igenom stan en hel dag utan att ha en enda upplevd ljudhändelse av alla bilar och runtomkringsnack och brus och brum trots att miljontals aktionspotentialer har snurrat i neuronerna i nervsystemet. Dessa sätter ickedeklarativt minne oberoende om man har en medveten ljudupplevelse eller inte. Samma är det med musik och musikåtergivning.

Tänk dig att du har 20 000 papper på skrivbordet som skall sorteras in i 200 pärmar. Varje pärm har 10 fack. Om du sorterat 1 papper i fel pärm så blir resultatet att det kommer att saknas ett papper i en pärm och vara ett papper för mycket i en annan pärm och felet blir dubbelt upp d v s två fel. Om pappret sorteras i fel fack men i rätt pärm uppstår också två fel eftersom ett fack fått ett papper för mycket och ett annat fack ett papper för lite. Om det är så att resultatet av läsning av det som finns i pärmarna och facken beror på vilka papper som ligger i pärmarna och i vilka fack de ligger i så är det inte så svårt att förstå att resultatet beror på korrektheten i sorteringsarbetet och sorteringsarbetet sker som resultat av tidigare sortering.

Det gäller således att sortera rätt så att nästföljande papper också ges möjlighet att med största sannolikhet sorteras rätt. Det medvetna resultatet sker efter det att sorterandet är utfört då man utforskar varje pärm. Detta betyder att den ljudupplevelse som är medveten d v s blir till medvetande skiljer sig beroende på sortering.

Se papprena som kod och facken som neuroner och pärmarna som delar av hjärnan dit koden ska. Samma papper d v s kod kan ge helt olika ljudupplevelser beroende på hur de har sorterats d v s i vilken neuron som aktionspotentialerna överförs i och denna överföring sker i synapserna samt till vilken del av hjärnan de kommer till.

Avser man ett slags deklarativt minne där man medvetet skall komma ihåg tidigare ljudupplevelse för att använda den som ett medvetet jämförande minnesinstrument för senare ljudupplevelse så är det ett synnerligen trubbigt instrument och även detta förfarande bygger på den inre referens som är satt i det ickedeklarativa minnet. Man kommer alltså inte runt detta förfaringssätt som hörseln arbetar med.

Därför väljer jag att studera nervsystemets och hjärnans förfaringssätt på djupet för att förstå hur ljudåtergivning skall gå till för att sorteringsarbetet skall bli så korrekt som möjligt. Det gäller alltså att se till så att rätt information hamnar på respektive trumhinna på ett sådant sätt att hörseln lätt kan känna igen nervimpulserna d v s koden så att sorteringsarbetet kan fungera på lämpligt sätt. Exakt hur det fungerar och vilka slutsatser man kan dra kommer i min text om ljud så småningom.

Jag börjar lite mjukt så här. Jag kan dock av svaren i denna tråd se att det jag tidigare skrivit troligtvis inte riktigt har förståtts av de som skrivit i denna tråd. Det gör inget. Det tog lång tid innan tioöringen trillade ner hos mig. Det är en lång process att förstå och även förståelsen bygger på att nervimpulser som sker då man läser denna text sorteras rätt och den processen är en kognitiv process.

MvH
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.

Användarvisningsbild
joel
 
Inlägg: 247
Blev medlem: 2008-10-22

Inläggav joel » 2012-01-10 15:54

Kul inlägg Peter!

Låt mig dra lite förhastade slutsatser så kan väll du rätta dem :D

Betyder det du skrev ovan att man kan "spela in sig själv" (i meningen att "spela in en högtalare) dvs. lyssnar man t.ex. tillräckligt länge på sångröster och gitarrer återgivna på ett visst sätt bygger man upp en inre referens anpassad till detta. Nervbanorna "bränns in" efter vad man faktiskt hör allt som oftast när man lyssnar på musik och därmed får för sig att det är så sång och gitarr skall låta?

Detta borde kunna resultera i extremt olika inre referens hos olika individer.

Eller utsätts vi för tillräckligt mycket live musik för att kompensera för hur våra anläggningar reproducerar musik?

Tal hör vi ju dagligen men sång hör inte jag så ofta på mitt kontor.

Om ovan stämmer skulle det förklara de enorma meningsskiljaktigheter folk har om olika anläggningar. dvs. ju mer fanatisk hifi människa man är som tycker att man har hittat rätt och lyssnat på sin fantastiska anläggning 4timmar om dagen i 20år ju mer programmerad är man att det är just så det skall låta.

Kan även komplexiteten på materialet påverka hur väl inspelad på sin anläggning man kan vara?

Det är ofta som det framförs att vissa anläggningar som verkar vara olinjära mätmässigt låter jättebra på mindre komplex musik. Kan det bero på att man har trimmat in sin inre referens på akustiska instrument och röster men när programmaterialet blir för komplext håller inte den inre referensen längre?

Svammel svammel...

Förstår knappt själv vad jag insinuerar men om någon förstod så vore det intressant med era tankar om ovan

Hepp
/Joel

edit lite av stavfelen

Användarvisningsbild
petersteindl
Der Eiermann
 
Inlägg: 41452
Blev medlem: 2007-04-17
Ort: Härnösand

Inläggav petersteindl » 2012-01-10 22:48

joel skrev:Kul inlägg Peter!

Låt mig dra lite förhastade slutsatser så kan väll du rätta dem :D

Betyder det du skrev ovan att man kan "spela in sig själv" (i meningen att "spela in en högtalare) dvs. lyssnar man t.ex. tillräckligt länge på sångröster och gitarrer återgivna på ett visst sätt bygger man upp en inre referens anpassad till detta. Nervbanorna "bränns in" efter vad man faktiskt hör allt som oftast när man lyssnar på musik och därmed får för sig att det är så sång och gitarr skall låta?

Detta borde kunna resultera i extremt olika inre referens hos olika individer.

Eller utsätts vi för tillräckligt mycket live musik för att kompensera för hur våra anläggningar reproducerar musik?

Tal hör vi ju dagligen men sång hör inte jag så ofta på mitt kontor.

Om ovan stämmer skulle det förklara de enorma meningsskiljaktigheter folk har om olika anläggningar. dvs. ju mer fanatisk hifi människa man är som tycker att man har hittat rätt och lyssnat på sin fantastiska anläggning 4timmar om dagen i 20år ju mer programmerad är man att det är just så det skall låta.

Kan även komplexiteten på materialet påverka hur väl inspelad på sin anläggning man kan vara?

Det är ofta som det framförs att vissa anläggningar som verkar vara olinjära mätmässigt låter jättebra på mindre komplex musik. Kan det bero på att man har trimmat in sin inre referens på akustiska instrument och röster men när programmaterialet blir för komplext håller inte den inre referensen längre?

Svammel svammel...

Förstår knappt själv vad jag insinuerar men om någon förstod så vore det intressant med era tankar om ovan

Hepp
/Joel

edit lite av stavfelen


Det finns inte 2 hjärnor som är varandra lika och har aldrig funnits genom historiens gång. Inte ens enäggstvillingars hjärnor. Det där med bränns in är en bra benämning. Nerverna med synapsövergångar är plastiskt vilket innebär att det kontinuerligt förändras. Hos musiker t.ex. violinister har specifika delar av hjärnan växt och det har man gjort många mätningar på.

Det är många nerver som bränns in beroende på vad du gör. Det är inte bara hörseln det handlar om utan allt som har med motorik att göra övas ju också upp. Vad du än tränar på så blir du bättre. Det beror på att motoriken som ju styrs av nerver och nervimpulser i dessa nerver tränas upp under utövning. Det om något är på grund av minnesfunktioner och plasticitet. Hör man ett musikstycke flera gånger så känner man igen det och det beror på minnet och därmed förändrade synapsövergångar. På så sätt kan man säga att man har spelat in sig själv. Naturligtvis har alla människor olika inre referens. Huruvida man kan gå att lyssna på live musik för att kompensera anläggningars reproducerade musik vill jag dock låta vara osagt. I vissa fall ja, men jag tror också på tvärtom i andra fall d v s motsatsen till kompensering.

All inlärning av vad det än vara må beror på plasticitet hos synapsövergångar. Det finns ett begrepp som kallas habituation. Det är en form av invänjning d v s man reagerar på första stimulus och därefter vid upprepade sådana stimuli reagerar man mindre och till slut inte alls. Detta är också en inlärningsprocess men den sker mer och mer ickemedvetet. Allt händer i synapserna. Man säger att hjärnans processer uppvisar icke-invarians.

nationalencyclopedin skrev:Invarians: oföränderlighet i de matematiska uttrycken för naturlagarna.

Se invarians som något som inte varierar t.ex. då man ändrar någon parameter och därefter ändrar tillbaks parametern exakt lika mycket. har man 10 och lägger till 1 så får man 11. Om man då drar ifrån det man la till d v s 1 så får man 10 igen. Det råder invarians. Skulle resultatet bli 9 istället så råder icke-invarians. Matematiker och fysiker har kanske striktare bevisföring, men för mig räcker detta än så länge.

Nervimpulser eller snarast Aktionspotentialer i nerver uppvisar total invarians genom nerven. Det betyder att aktionspotentialer på nervens utgång är exakta replica av aktionspotentialerna på samma nervs ingång oberoende av annan yttre information eller av inre information eller känslor. Jonvandring hos friska nerver fungerar så. Detta räknas som absolut faktum. En aktionspotential är en aktiv händelse i form av en potential som kontinuerligt byggs upp på grund av jonvandring genom ett membran som är nervens hölje.

En vanlig kopparkabel t.ex. är inte aktiv. Det som är på dess utgång är inte identiskt det som fanns på ingången just därför att signalöverföringen genom kopparkabeln är passiv. Receptorer, till skillnad från neuroner, är passiva och dess nervimpulser kallas receptorpotentialer (ibland har jag använt ordet receptorimpulser).

Däremot sker en överföring till nästa nerv i det område man kallar synapser som är en slags klyfta och åtskillnad mellan nerverna. Denna övergång eller signalöverföring sker med hjälp av det man kallar för transmittersubstans och det är just där som signalöverföringen inte uppvisar invarians. Det kan vara bra att veta var man skall söka icke-invarians. Det är hela tiden fråga om kemiska processer som behandlas inom mikrobiologin. Om man för ett ögonblick ser på människor som kemiska varelser och studerar denna kemi på nukleär nivå och på gennivå samtidigt som man studerar biologin och psykologin och speciellt den kognitiva psykologin så kan man bryta igenom barriärer i förståelsen av hur levande varelser fungerar och beter sig. Kombinationen av dessa vetenskaper och psykoakustiken är ett kraftfullt instrument för akustiker som vill lära sig att förstå de inre orsakerna till varför dennes arbetes ansträngningar resulterar i fiasko eller i succé.

Med en stor portion bondförnuft och studium av människors och speciellt barns beteenden så kommer man oerhört långt i analys av beteenden, men de underliggande processerna kan bara komma i dagen då en förståelse av nervsystemet infinner sig. Då blir saker mer uppenbara och beteenden blir självklara och oftast förutsägbara.

Joel, du har många frågeställningar i ditt inlägg som skulle ta mer än 1 miljon manår av forskande för att kunna svara på om du vill ha ett svar som är helt uttömmande och utförligt och korrekt. Jag överdriver inte. Om du tar och läser en stor referensbok i ämnet, så kallad kioskvältare och därefter tittar i dess referenslista så kommer du kanske finna 2000 namn på forskare och deras arbeten. Säg att varje forskare har forskat 25 år av sitt liv. Då representerar all kunskap i denna bok 50 000 manår av forskning från professorer, nobelpristagare, forskare och lärare. Om man går ett steg till och tar dessa 2000 referenser och läser deras verk och även skriver ner deras referenser, så kan man med lätthet multiplicera med en faktor 100. Det är en ofattbar kunskapsevolution och skatt som finns att hämta för den som söker.

I princip kan jag säga att de flesta frågor från lekmän (inklusive mig själv) som rör området är på grund av att den grundläggande kunskapen helt enkelt är för låg och då kommer gissningar i hur saker och ting fungerar och utifrån dessa gissade principer som oftast är helt felaktiga ställs det frågeställningar som bygger på felaktiga antaganden och på grund av detta kan inte kortfattade svar ges.

Den grundläggande kunskapen måste först i dager innan de rätta frågorna kan ställas och detta är oerhört tidskrävande. Sedan vill jag säga en sak till. Kunskapen är ett redskap som kräver en stor uppoffring för att fånga. Den som gjort denna uppoffring har försakat mycket i sitt liv och vill inte gärna ge kunskapen ifrån sig gratis så att andra konkurrenter kan ta åt sig den och använda den mot en själv. Det är en anledning till att det finns patent.

Det är dock egentligen med vemod jag kan se att skolan helt och hållet har misslyckats lära ut den kunskap som behövs angående liv och livet i sig och levande varelsers invärtes substans och struktur för att förstå sig själv och sin nästa.

Men som försvar kan jag säga att många av de böcker jag trängt igenom är skrivna efter 1990 och då är det inte lätt för skolan att haka på. Jag hoppas att dagens ungdom får lära sig det som var forskat i under den senaste tidsperioden.

Jag har dock för avsikt att ge ut en skrift som i detalj berättar hur akustiska ljudvågor blir till upplevt ljud hos levande varelser och först och främst hos människan. Det är en lång inre resa. Men först skall mina ägghögtalare ut på marknaden och säljas i butiker innan skriften offentliggörs.

På faktiskt har jag spridit ut små delar lite här och var som får bli en pyttemjukstart. Jag har dessutom valt att skriva ut dessa delar såsom ett pussel. Jag kan tala om att det är så jag tillgodogjort mig all den information som jag genom åren skaffat. Det finns inte en bok som beskriver upplevda händelser och hur de uppstår. Däremot kan man läsa en uppsjö böcker på alla möjliga olika områden som bidrar till att lägga pusslet. Dessutom får man massor med ny information då man självmant försöker falsifiera sina hypoteser. Ibland cementeras ens hypoteser, ibland får man förändra hypoteserna.

En viktig aspekt som man kan tänka på är millisekunderna efter man dött. Hjärtat slår inte, lungorna andas inte, nervimpulserna har slocknat. Materien finns kvar. Vad är skillnaden mot millisekunderna innan? Hur fås livet tillbaks? Hur uppstår livet i materien? Jag menar, denne kropp som nyss varit levande men dött är väl det närmaste man kan komma en levande varelse. ljudvågor som når trumhinnorna ger fortfarande upphov till trumhinnornas rörelser som ger upphov till rörelse i mellanörat och rörelse av våg i vätska i innerörat som flyttar hårreceptorerna, men utan att framkalla impulser. Långt senare går temperaturen ner, kroppen bleknar och leder styvnar och därefter sker en förruttnelseprocess. Men detta får de lärde diskutera. Jag håller mig på de levande cellernas sida. då finns det nervimpulser, då finns det liv, då finns det upplevelse.

Låt säga att en människa skulle byggt denna kropp som nyss dött, hur får han in livet i kroppen? Att börja bygga en människa från scratch är lite svårt. Då är det bättre att dra över en snygg brud.

MvH
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.

Användarvisningsbild
Laila
 
Inlägg: 10970
Blev medlem: 2005-05-31
Ort: Nattmössan

Inläggav Laila » 2012-01-11 00:12

petersteindl skrev:......
Låt säga att en människa skulle byggt denna kropp som nyss dött, hur får han in livet i kroppen? Att börja bygga en människa från scratch är lite svårt. Då är det bättre att dra över en snygg brud.

MvH
Peter


Några förslag . . . ? :)
Sterio . . . krävs dä tvillingar för å lyssna på´t åsså, typ . . . ?
Sedan mitt andra jag gick bort lyssnar jag mest på monio . . . typ.

Kraniet
 
Inlägg: 12869
Blev medlem: 2003-10-04
Ort: Umeå

Inläggav Kraniet » 2012-01-11 10:08

varje gång man "tar fram" ett minne så kommer man oundvikligen att förändra det lite. Ju mer man "plockar fram" ett minne destå mer förändras det. Så det du kommer ihåg mest är då antagligen det som förändrats mest och kommer då vara det som är minst korrekt.

Jag tycker det är väldigt svårt att bedöma från "inre referens". Hur många kan tex höra att en diskant har felvänd polaritet? Det har ju hänt när man byggt att man kopplat fel men det är inte lätt att höra det felet.
Sen är det ju så att med viss sorts musik låter alla(de flesta) högtalare bra, vad hände med den "inre referensen" de fallen? Eller om man lyssnar på något med lite högre volym än man är van? Det är ju ett välkänt faktum att det som spelar lite högre upplevs låta bättre.

Visst är det ju så att det ska "låta" bra men jag upplever att det finns allt för många faktorer som ställer den "inre referensen" ur spel. Visst går det ju att kompensera men för att vara riktigt säker vill jag nog undersöka på andra sätt än bara med min "inre referens".

En referens ska ju ha ett original, men var är originalet? Vem kan sätta sig och skriva ner vad deras "inre referens" är? Beskriv den på ett sätt så andra förstår, eller bara så du själv förstår. Är det en "känsla"? Ja men hur vet du att det är en referens då? Vilket humör måste du vara på för att referensen ska fungera? Känslor påverkar varandra, är du glad kommer du vara mer positiv och relatera på ett sätt är du arg kommer det påverka på ett annat sätt. Sen påverkas man ju av andra sorters intryck, speciellt synen verkar ju påverka (märke och utseende) valet av apparat.

Så frågan är ju återigen, vad/var är referensen - originalet?
Mvh
Magnus

Användarvisningsbild
sprudel
ADHB
 
Inlägg: 9999
Blev medlem: 2008-01-20
Ort: Göteborg

Inläggav sprudel » 2012-01-11 10:55

På ursprungsfrågan skulle jag vilja svara:

Du har inte tillgång till något annat.
Däremot är det en annan fråga hur potent och fräsch din referens är.
It ain't what you don't know that gets you into trouble. It's what you know for sure that just ain't so.

M.Twain

Perhaps you say that it's not accurate? I say it's entertainment!

© 2012 Nelson Pass

Användarvisningsbild
joel
 
Inlägg: 247
Blev medlem: 2008-10-22

Inläggav joel » 2012-01-11 12:17

Tack Peter återigen för ett härligt inlägg.

Jag förväntade mig inte några slutgiltiga uttömmande förklaringar utan var som sagt endast intresserad av dina och övriga forumdeltagares tankar om ämnet.

Jag "tycker" att det som framkommit i tråden(om vår hjärnas funktion) som får anses belagt med de vetenskapliga principerna pekar på att frågan som ställs i tråden i dagsläget är omöjlig att besvara men att det det lutar åt att det finns uppenbara svårigheter med att använda den inre referensen som huvudspår för att välja enheter i en ljudanläggning.

Att titta på den grundforskning som gjorts om gemene mans statistiska preferens gälandes tonkurvor, utstrålningsmönster mm samt transmissionslänkarnas börvärden samt akustiska förutsättningar och behandling i givet lyssningsrum borde vara en bra grund för att sedan ta slutgiltiga beslut om val av enheter och uppställning baserat på sina egna subjektiva bedömningar om slutresultat borde vara det bästa man kan göra i dagsläget.

Förenklat: provlyssna produkter i ett bra lyssningsrum som baserat på den forskning som finns torde ge ett subjektivt uppskattat resultat och välj efter egen smak.

Eller med andra ord: Slösa inte tid på att prova produkter som har egenskaper som uppenbart avviker stort mot den forskning om preferens som gjorts men tro häller inte att det finns några absoluta svar i dagsläget på hur du komponerar den "bästa" anläggningen för just dig.

MVH
/Joel

Användarvisningsbild
mapem
 
Inlägg: 5035
Blev medlem: 2003-10-30
Ort: Stockholms hjärta

Inläggav mapem » 2012-01-11 12:32

Peter verkar verkligen ha tänkt på det här. Jag blir imponerad av resonemangen. Man skulle kunna sticka hål på diverse florerande hi-fi-myter med dem tror jag.

Tyvärr, kan jag väl säga, har jag inget annat att ta till än den inre referensen om jag ska bedöma en hi-fi-anläggning. Och för mig är det liktydligt med hur ett musikstycke med akustiska intrument eller röster låter jämfört med hur jag minns att det låter i levande livet.

Elektroniskt genererade toner och massivt producerade skivor har man ju ingen aning om hur de låter i levande livet eftersom de aldrig funnits där utan bara som ettor och nollor, innan de kommer ut ur högtalarna.

För att inte min inre referens ska förvanskas genom oönskade kopplingar i hjärnan orsakade av att lyssna på musikanläggningar är jag noga med att ofta gå på konserter. Oftast i Stockholms konserthus.

Jag har blivit så van vid hur det låter där att mina hjärnkopplingar numera avvisar hur det låter i Berwaldhallen. Konserthuset är inbränt för mig.

En bra anläggning låter alltså som Stockholms konserthus. Så är det bara.

Användarvisningsbild
MichaelG
 
Inlägg: 4719
Blev medlem: 2003-10-28
Ort: Partille

Re: Den inre referensen som bedömningsgrund, funkar det?

Inläggav MichaelG » 2012-01-11 14:19

Strmbrg skrev:Ja, alltså, funkar det för just dig?

Ja, du där till exempel!




Menar du mig?!

Jo, det skulle jag väl vilja påstå. De senaste gångerna jag valt högtalare har jag använt min inre referens. (Eller typ mitt minne av hur akustiska ljud "ska" låta.) Och det har fungerat väldigt bra.

Hälsn. Michael

Användarvisningsbild
petersteindl
Der Eiermann
 
Inlägg: 41452
Blev medlem: 2007-04-17
Ort: Härnösand

Inläggav petersteindl » 2012-01-11 21:14

mapem skrev:Peter verkar verkligen ha tänkt på det här. Jag blir imponerad av resonemangen. Man skulle kunna sticka hål på diverse florerande hi-fi-myter med dem tror jag.


Japp, det kommer att slaktas många myter :)

Den stora förvåningen händer då man förstår hur informationen från båda öronen läggs ihop och konvergerar mot en och endast en hörselhändelse. Det är ju två öron med varsin hörselhändelse där respektive del av de akustiska ljudvågorna exciterar respektive trumhinna. Mellan öronen finns en tidsdiskrepans vars storlek beror på infallsvinkel. Denna tidsskillnad kallas Interaural Time Difference ITD.

Eftersom ljudinformationen från trumhinnorna skall konvergera och smälta samman från två till en, så uppstår en ny realtid för hörseln.

Visserligen är tidskillnaden max 1 ms, men det motsvarar våglängden vid dryga 1 kHz.

Det är denna konvergensprocess som medför en förborgad förändring vad gäller vilken information som egentligen transporteras i neuronerna. Men det är inte hela sanningen eftersom konvergensen och sammansmältningen av ljud sträcker sig ännu längre i tiden än 1 ms.

MvH
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.


Återgå till Generellt om hifi


Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Google [Bot] och 23 gäster