Hifi resan började runt 1984 med lite olika högtalare som egentligen var rätt sunkiga. Allt från högtalare i hifi paket (sådana där som var i rack

), Aiwa, Onkyo, Jamo, Briklin....
Blev först lite mer seriöst runt 87-88, köpte ett par Polk audio som faktiskt var riktigt bra. Det var minsta högtalaren i "värsta serien", SDA CRS, ett tvåvägs system med en slavbas på baksidan. Hade även en kabel som gick mellan högtalarna (faspåverkan).
Efter dessa 1991 köpte jag ett par JBL XPL 200 som var trevliga högtalare som levererade rejält med malla i ljudet. Passade till musikval och åldern man var (20 år).
Efter ett år byttes de mot Infinity kappa 9, dessa "beastar" som verkligen ÅT effekt från slutsteget. Kapporna var trevliga och var kvar mot slutet av 90-talet. Var då och lyssnade hemma hos en som hade ML och jag blev verkligen tagen av den ljudpresentationen, så levande och holografisk.
Inköpte sedan ML Ascent som senare byttes mot "Ascent i". Kompletterade Ascenterna med ML:s fantastiska sub "Descent i" som integrerar helt perfekt och tar frekvenskurvan rakt ner i djupaste botten (15-18 Hz). Sitter mycket nöjd med detta system i ett dedikerat bio/hifi rum i källaren sedan några år tillbaka.
Har även ärvt min fars piP som jag har på övre plan i vardagsrummet där de gör sig riktigt bra. De är i rå mdf men ska snart in på lack för att komma ut i vacker vit pianolack.