Jungfrulig stark emotionell musik påverkar tidsperception

[JM]

‘The theory is that during highly emotional moments we are highly susceptible to information and take in more information,’ said Prof. Wöllner. ‘Our brain is more alert and so we have the feeling that time passes more slowly.’

Prof. Wöllner said the project will also examine ‘time dilation’ — a phenomenon that music can also be used to alter. The idea is that repetition makes time appear to speed up, which is why time seems to go faster as we age, or why the first time we travel to a new place the journey seems long but the return leg seems faster.

https://horizon-magazine.eu/article/mov ... me_en.html

Psykologiska tillstånd där vi är jungfruligt emotionellt starkt påverkade är vi tydligen mer receptiva och tidsuppfattningen går över i ultrarapid.
Hur detta neurofysiologiskt går till i hjärnan är oklart.
Återigen sannolikt en evulotionär produkt.

JM

[darkg]

Eller biprodukt. Ett överslag om hur mycket tid som har förflutit kan ju vara att kolla hur mycket som har hänt (upplevts).

[sprudel]

Njae, ultrarapid är väl att ta i kanske. Så vill inte jag översätta det.
Det är sannolikt inte ett fenomen av evolutionstryck, snarare avsaknad av detsamma. Vi har hanterat reproduktionen av arten trots en massa "icke-perfekta" egenskaper. Vår hjärna har begränsad bithastighet vid varseblivning, och den 4e dimensionen är besvärlig för oss och kräver säkert en hel del processande. Prioriteringen blir då fokus på de upplevelser som är starka och mindre på att processa tidsuppfattningen.

[Kalejdokom]

Första gången är alltid en speciell upplevelse! Jag har ofta tänkt tanken, att det vore fantastiskt om man kunde nollställa minnet från vissa upplevelser och få göra om resan på nytt . Vissa bioupplevelser, t.ex. första mötet med Indiana Jones - känslan av andnöd och fysisk utmattning när man stapplade ut från biografen var överväldigande. Minns också the Mission - när alla lämnade Victoria (bion på Kungsgatan i Gbg) tysta och med blanka ögon... Dessa moment går ju inte att återskapa hur gärna man önskar. Tråkigt .

[Perfector]

Första gången är alltid en speciell upplevelse! Jag har ofta tänkt tanken, att det vore fantastiskt om man kunde nollställa minnet från vissa upplevelser och få göra om resan på nytt . Vissa bioupplevelser, t.ex. första mötet med Indiana Jones - känslan av andnöd och fysisk utmattning när man stapplade ut från biografen var överväldigande. Minns också the Mission - när alla lämnade Victoria (bion på Kungsgatan i Gbg) tysta och med blanka ögon... Dessa moment går ju inte att återskapa hur gärna man önskar. Tråkigt .

Nolla första kärleksakten och få uppleva den igen, och igen, och igen.
Orkar man det?

[Kalejdokom]

Skillnaden mellan film och kärleksakt är att den senare inte är lika förutsägbar som den föregående; varje nytt tillfälle är som en ny film...

[Perfector]

Skillnaden mellan film och kärleksakt är att den senare inte är lika förutsägbar som den föregående; varje nytt tillfälle är som en ny film...

Nu vann du en stor kaka.
Vackra ord ÄR sanna

[Nattlorden]

Man märker det väldigt tydligt när man kör bil tycker jag. Köra till ett nytt ställe upplevs ta lång tid.... för då skall alla sinnes(=bild)intrycken laddas... kör du om samma väg dagen efter så finns det mesta redan sparat, så då behöver du inte ta in all informationen för att bygga upp den 3-d-värld man upplever sig finnas i genom att verkligen ha tittat på allt igen... det mesta återanvänds istället. Och då behöver man inte vara lika närvarande och tiden upplevs då gå fortare. Finns ingen anledning att detta skulle fungera annorlunda för andra sinnen.