Tanken slog mig, när jag lyssnade runt för 10+ år sedan kunde jag inte finna en högtalare (i butiken) som gjorde mig nöjd. Det närmaste jag kom var 20 år sedan när Hifikit sålde sin stora Focalbestyckade för 14k paret.
(Säkert så att mer välsorterade ljudbutiker hade bättre grejer för 100k+ eller oåtkomliga Ino.)
Fanns massa subbar, men jag upplevde det alltid som ett glapp mellan subben och resten, Audio Pro hade ju någon med inbyggda stärkare, "Black Diamond" tror jag de hette, vilket skit. "Reptilsnabb bas" sade reklamsponsrade Hifi&Musik, slöaste basen någonsin sade jag.
Så jag fick bygga mina egna istället (och där skrattade gubbarna lite, varsågoda), klart de inte blev perfekta (långt ifrån beroende på diverse), men de kunde i alla fall fylla vardagsrummet och trädgården med balanserat ljud, för min smak.
Nu har jag i och för sig inte lyssnat på utbudet på länge, men har fortfarande uppfattningen att 2x6,5" inte duger för kraftig lågbas, att det fortfarande bara låter skrikigt och stökigt, rakt i ansiktet.
Och nu till revolutionen från 70-talet (80?), som inhandlats under åren.
De bättre Luxorhögtalarna 8071, 5061, 4061, de spelar kanske inte rakt och rätt (för mycket discopuckel hos de stora), men låter väldigt trevligt.
IMF TLS80, både rakt och skönt, lite slött längst ner kanske (lyssnat på annat äldre par sedan jag föddes).
Vad hände sen liksom? Varför är idealet hög känslighet (nu när högeffekt är billigare än någonsin) och skrikigt.
Eller är det inte idealet.
Disclaimer, jag kan mycket väl ha skapat denna tråd flera gånger innan.
