Moderator: Redaktörer
I-or skrev:sprudel skrev:Stereobas föredras här hemma jämfört med mono, punkt.
Med mono upplevs basen komma ”nerifrån”, hänger inte ihop med ljudbilden på samma sätt. Vid stereo upplevs hela väggen bakom högtalarna som en basgenerator och stereoperspektivet upplevs bättre.
Vilka inspelningar gäller detta för? Månne lyssnar herrn bara på A/B-stereoinspelningar eller multimonoinspelningar från 70-talet?
I annat fall finns det nämligen i princip aldrig någon stereobas i signalen, punkt.
Mer seriöst så har vi varit inne på det här spåret alldeles för många gånger tidigare. Fördelarna med stereobas har studerats i mängder av vetenskapliga rapporter med samma slutsats varje gång: vi hör inte stereoinformation för låga frekvenser i små rum, men den från båda kanalerna summerade frekvensgången, vilket är precis vad vi hör, kan påverkas till det bättre (eller sämre).
jonasp skrev:Och frågan är redan besvarad. Ja, med samma frekvensgång, distorsion, grupplöptid (intrinsiskt sammanlänkat med frekvensgång) så kommer den lilla basen som flyttar lika mycket luft med mer slaglängd att låta likadant som den större basen som rör sig mindre. Men i praktiken är jämförelsen mycket svår att göra som Morello m fl varit inne på.
Morello skrev:"Slam" är ett odefinierat begrepp som inte bör/skall användas i diskursen; låt oss förpassa det till runda arkivet en gång för alla. En gemensam, adekvat och entydig begreppsapparat är helt nödvändig.
dewpo skrev:I-or skrev:sprudel skrev:Stereobas föredras här hemma jämfört med mono, punkt.
Med mono upplevs basen komma ”nerifrån”, hänger inte ihop med ljudbilden på samma sätt. Vid stereo upplevs hela väggen bakom högtalarna som en basgenerator och stereoperspektivet upplevs bättre.
Vilka inspelningar gäller detta för? Månne lyssnar herrn bara på A/B-stereoinspelningar eller multimonoinspelningar från 70-talet?
I annat fall finns det nämligen i princip aldrig någon stereobas i signalen, punkt.
Mer seriöst så har vi varit inne på det här spåret alldeles för många gånger tidigare. Fördelarna med stereobas har studerats i mängder av vetenskapliga rapporter med samma slutsats varje gång: vi hör inte stereoinformation för låga frekvenser i små rum, men den från båda kanalerna summerade frekvensgången, vilket är precis vad vi hör, kan påverkas till det bättre (eller sämre).
Jag kan inte påstå att jag hör någon riktning på bastoner men på vissa inspelningar så verkar luften i rummet vibrera på ett annorlunda sätt när basen är stereo jämför med mono, jag kan inte beskriva det bättre än att det verkar vibrera i sidled på ett sätt som fattas med bara en basAlltså på ett sätt som känns taktilt men inte hörs.
jansch skrev:dewpo skrev:I-or skrev:
Vilka inspelningar gäller detta för? Månne lyssnar herrn bara på A/B-stereoinspelningar eller multimonoinspelningar från 70-talet?
I annat fall finns det nämligen i princip aldrig någon stereobas i signalen, punkt.
Mer seriöst så har vi varit inne på det här spåret alldeles för många gånger tidigare. Fördelarna med stereobas har studerats i mängder av vetenskapliga rapporter med samma slutsats varje gång: vi hör inte stereoinformation för låga frekvenser i små rum, men den från båda kanalerna summerade frekvensgången, vilket är precis vad vi hör, kan påverkas till det bättre (eller sämre).
Jag kan inte påstå att jag hör någon riktning på bastoner men på vissa inspelningar så verkar luften i rummet vibrera på ett annorlunda sätt när basen är stereo jämför med mono, jag kan inte beskriva det bättre än att det verkar vibrera i sidled på ett sätt som fattas med bara en basAlltså på ett sätt som känns taktilt men inte hörs.
Alltså.... låt oss reda ut detta en gång för alla.
1. Vi hör riktning rimlig bra på toner över 200 -300 Hz, helst högre upp i det hörbara frekvensbandet. Det blir allt bättre upp till sådär 2-4kHz.
2. I rum med normal efterklang är 1:a vågfront helt dominerande för att idenifiera riktning.
3. nästan ALLA instrument har transienter vid anslaget som producerar övertoner som totalt styr vår upplevese av riktning.
4. har hörseln låst riktning för en viss ljudupplevelse är det nästan omöjligt att förända riktning så länge ljudet uppfattas komma från samma ljudkälla. Detta är hur vi "hör" även om musikinstrumentets avklingning är en baston utan egentlig riktning (p g a t.ex Schröderfrekvens eller hörselns oförmåga vid låga frekvenser).
5. Den "tydlighet" i riktning som man kan uppleva i lyssningsrum är helt dominerande av första vågfront, i normala rum har vi ingen möjlighet att uppfatta riktning med hjälp av fas vid kontinuerliga toner, d v s går vi in i ett rum med en ljudkälla som låter kommer vi inte att identifierara tiktning omedelbart, då krävs det att i rör oss i rummet och det tar då många sekunder innan vi hittar ljudkällan.
Alltså, det är inte så "krångligt" eller sensationellt hur vi hör "bastoners" riktning - vi hör hlt enkelt inte bastoners riktning utan musikinstrumentets transienter och vi tror då att vi uppfattat riktning på bastoner vilket inte är sant.
Kronkan skrev:I tidigare inlägg håller jag i princip med om det Jonasp och Morello skriver.
När det gäller bas och stereo så är jag av den uppfattning att vi inte uppfattar riktning genom den låga basinformationen utan att det är övertonerna som hjälper oss med detta. I min gamla anläggning hade jag inga problem att kunna placera alla instrument i ljudbilden mellan högtalarna. Att få till detta bra fodrar ju en bra integration mellan basen och övriga delar och hygglig akustik.
Nu vill jag inte ange en exakt gräns där basen inte bär någon information om riktning. Men Jonasp skrev tidigare att 40 Hz är 8,6 meter lång vågrörelse. Vårt avstånd mellan våra öron är där för kort för att kunna höra riktning på så låga frekvenser. Elefanter kan detta. Därför kommunicerar de genom låga bastoner som rovdjuren inte kan riktningsbestämma.
Man för också skilja på stereo och två högtalare. Det är nog mestadels bättre av akustiska skäl att använda två snubbar än en.
Men vid vilka frekvenser kan vi hörs riktning genom stereo?
Solveit skrev:Så 161 stycken har tittat 5858 gånger.
Verkar som vi vill ha bekräftat något.
Solveit skrev:Så 161 stycken har tittat 5858 gånger.
Verkar som vi vill ha bekräftat något.
hifikg skrev:VEM hade kunnat ana det!? Tur att det görs seriösa undersökningar
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 25 gäster