Blindtest - när behövs det - var går gränsen?

[Conan]

Du har nog inte missuppfattat något. Det transparenta fönstret kommer inte att detekteras i F/E-tittningen, och det är den utsökta "ofärgningen" som gör fönstret så förträffligt.

Jo alltså detta är vi helt överens om, men jag lyckades läsa in något annat i ditt inlägg tidigare. Vet inte hur jag lyckades. Vi är hur som helst överens.

Tummen upp!

[Strmbrg]

En del kanske inte har en aning om hur en symfoniorkester ska låta, de kanske inte ens klarar av att av egen kraft avgöra när artificiell musik låter okej.
Vissa kanske inte ens vet hur de vill att det skall låta.
En utväg för att skipa lite ordning sig i detta bedömningskaos kan då kanske vara att ta hjälp av blindtester, mätdata, utlåtanden från expertis etcetera.
Detta sagt utan att för den skull negligera att placebo förekommer och kan utredas med exempelvis blindtester.
För egen del så tror jag att jag hyfsat väl vet hur jag vill att det skall låta för att jag skall få en god illusion av realism.
Hur det låter då klarar jag dock inte av att beskriva i ord.

[Perfector]

En del kanske inte har en aning om hur en symfoniorkester ska låta, de kanske inte ens klarar av att av egen kraft avgöra när artificiell musik låter okej.
Vissa kanske inte ens vet hur de vill att det skall låta.
En utväg för att skipa lite ordning sig i detta bedömningskaos kan då kanske vara att ta hjälp av blindtester, mätdata, utlåtanden från expertis etcetera.
Detta sagt utan att för den skull negligera att placebo förekommer och kan utredas med exempelvis blindtester.
För egen del så tror jag att jag hyfsat väl vet hur jag vill att det skall låta för att jag skall få en god illusion av realism.
Hur det låter då klarar jag dock inte av att beskriva i ord.

Eller så skiter dom i hur det ska låta och bara lyssnar och kanske tom. njuter.
Det tycker jag en bevekelsegrund som verkar fattas här

[music4ever]

Jag har fullständigt koll på hur det funkar. Hänvisa gärna till tester där man satt ett försteg kopplat till ett slutsteg under testen som varandes testobjekt. Eller kombinationer av olika apparater där man inte påträffat någon hörbar färgning om dessa ändå kan skilja sig ifrån varandra när man byter plats på testobjektet med det slutsteg som driver högtalaren direkt. Att jag "inte når fram" till dig bekymrar mig inte så mycket. Eftersom det är vedertaget att det kan förekomma kombinationseffekter så berätta gärna hur man har undersökt dom i F/E-testuppsättningen.

Nej, du har inte koll. Bevisligen så är det helt omöjligt att få dig att förstå det.

[Johan_Lindroos]

Pojkar, kommer ni nå’n vart, eller?!

[Strmbrg]

Absolut! Jag kom någon vart. Lyssnade på några olika inspelningar av Brahms trea och fann dem inte ge mig någon nämnvärd illusion av realism. Det saknades klarhet, rymd och tydlighet. Det fick bli en Chandos-inspelning med Neeme Järvi tillslut.
Oaktat om den "är" bäst för flest, så gav den mig fullt tillräckligt av den illusion jag ville ha.

[Griff]

Absolut! Jag kom någon vart. Lyssnade på några olika inspelningar av Brahms trea och fann dem inte ge mig någon nämnvärd illusion av realism. Det saknades klarhet, rymd och tydlighet. Det fick bli en Chandos-inspelning med Neeme Järvi tillslut.
Oaktat om den "är" bäst för flest, så gav den mig fullt tillräckligt av den illusion jag ville ha.

Förvisso kan modern rockmusik ge någon form av illusorisk upplevelse i en hyggligt bra stereosetup men det kan sällan ge en illusion av realism.
Rockmusik låter nästan undantagslöst bättre i en bra stereo jämfört med ett PA-system. En rätt inspelad oförstärkt symfoniorkester ger dock möjligheten att tro att man sitter på parkett, eller t.o.m på balkongen, det gör sällan en rockinspelning.

Vid något tillfälle har jag som gammal gitarrist i progrocksvängen (obs! Inte den svenska definitionen) dock upplevt realism i hemmet vad beträffar symfonisk rock.

Jag tror, utan att veta, att de flesta på faktiskt inte lyssnar på symfoniorkestrar eller akustiskt inspelad musik och kan kanske därmed inte riktigt förstår vad du menar med ”illusion av realism”

[Strmbrg]

...
Jag tror, utan att veta, att de flesta på faktiskt inte lyssnar på symfoniorkestrar eller akustiskt inspelad musik och kan kanske därmed inte riktigt förstår vad du menar med ”illusion av realism”

Jag har också den tanken. Det blir kanske lite av separerade tankebanor som sedan hamnar som texter i trådarna.
PS
Mina högtalare ger inte jättemycket när jag någon gång lirar "rock å sånt". Det låter inte illa, men kanske lite för "städat" med rock på Magneplanarer.

[Griff]

...
Jag tror, utan att veta, att de flesta på faktiskt inte lyssnar på symfoniorkestrar eller akustiskt inspelad musik och kan kanske därmed inte riktigt förstår vad du menar med ”illusion av realism”

Jag har också den tanken. Det blir kanske lite av separerade tankebanor som sedan hamnar som texter i trådarna.
PS
Mina högtalare ger inte jättemycket när jag någon gång lirar "rock å sånt". Det låter inte illa, men kanske lite för "städat" med rock på Magneplanarer.

Så behöver det inte alls vara, jag har nyligen haft en fin upplevelse av Genesis ”Foxtrot” med ett par sådana.

Däremot har jag svårt att förstå jakten på centihertzjakten och minus hundratjugodecibelsdistortionen i trådarna om transparents, det kan ju rimligen inte betyda något för de som i huvudsak lyssnar på elförstärkt musik?

[Strmbrg]

Det kanske kan bero på att man inte sätter gränser utifrån ett lyssningsperspektiv, utan strävar vidare utifrån ett teknik- och prestandaperspektiv.
Bara en gissning.

[Conan]

...
Jag tror, utan att veta, att de flesta på faktiskt inte lyssnar på symfoniorkestrar eller akustiskt inspelad musik och kan kanske därmed inte riktigt förstår vad du menar med ”illusion av realism”

Jag har också den tanken. Det blir kanske lite av separerade tankebanor som sedan hamnar som texter i trådarna.
PS
Mina högtalare ger inte jättemycket när jag någon gång lirar "rock å sånt". Det låter inte illa, men kanske lite för "städat" med rock på Magneplanarer.

Så behöver det inte alls vara, jag har nyligen haft en fin upplevelse av Genesis ”Foxtrot” med ett par sådana.

Däremot har jag svårt att förstå jakten på centihertzjakten och minus hundratjugodecibelsdistortionen i trådarna om transparents, det kan ju rimligen inte betyda något för de som i huvudsak lyssnar på elförstärkt musik?

Tja... eller så tänker man: "Om jag nu ska lägga 15 laxar på ett slutsteg, så kan jag ju välja det som har bästa centihertzen och hundratjugodecibelsdistortionen."...

[Griff]

Det kanske kan bero på att man inte sätter gränser utifrån ett lyssningsperspektiv, utan strävar vidare utifrån ett teknik- och prestandaperspektiv.
Bara en gissning.

Låter som ett rimligt antagande, jag är dock övertygad att de som strävar efter prestandaperspektivet inte håller med , för dem är förmodligen prestandaperspektivet viktigt, typ ”peace of mind”.
Jag skulle för den skull inte säga att jag själv inte skulle vilja ha en av de förstärkare som påstås vara högpresterande t.ex. någon av Morellos konstruktioner...

[Griff]

Jag har också den tanken. Det blir kanske lite av separerade tankebanor som sedan hamnar som texter i trådarna.
PS
Mina högtalare ger inte jättemycket när jag någon gång lirar "rock å sånt". Det låter inte illa, men kanske lite för "städat" med rock på Magneplanarer.

Så behöver det inte alls vara, jag har nyligen haft en fin upplevelse av Genesis ”Foxtrot” med ett par sådana.

Däremot har jag svårt att förstå jakten på centihertzjakten och minus hundratjugodecibelsdistortionen i trådarna om transparents, det kan ju rimligen inte betyda något för de som i huvudsak lyssnar på elförstärkt musik?

Tja... eller så tänker man: "Om jag nu ska lägga 15 laxar på ett slutsteg, så kan jag ju välja det som har bästa centihertzen och hundratjugodecibelsdistortionen."...

Javisst får man ett Morellosteg för 15k?
En konstruktion med nästan fullständig symmetri i layouten borde per automatik låta bra. Bernströms Sentecar var också små mästerverk vad beträffar layout. Alltså drar jag den synnerligen knäppa slutsatsen att konstruktionssymetri ger fint ljud.

[Strmbrg]

Jag ägde ett par Bernström-slutsteg och det tillhörande försteget. Små, silverfärgade saker, minns som vanligt inte modellbeteckningarna.
Dessa apparater kanske är jättebra, men under den tid jag använde dem så tyckte jag att det var ganska tråkigt att lyssna på musik.

Då undrar jag såhär:
Är det bättre att det är hyfsat nära korrekt men samtidigt ganska tråkigt att lyssna, än att det kanske är ganska långt ifrån korrekt men mer givande att lyssna?
Kanske det är att föredra någon lösning som är både och?

[petersteindl]

Jag ägde ett par Bernström-slutsteg och det tillhörande försteget. Små, silverfärgade saker, minns som vanligt inte modellbeteckningarna.
Dessa apparater kanske är jättebra, men under den tid jag använde dem så tyckte jag att det var ganska tråkigt att lyssna på musik.

Då undrar jag såhär:
Är det bättre att det är hyfsat nära korrekt men samtidigt ganska tråkigt att lyssna, än att det kanske är ganska långt ifrån korrekt men mer givande att lyssna?
Kanske det är att föredra någon lösning som är både och?

Var det trissehäckarna? Apparaterna var ju naturligtvis inte musikaliska. Dessutom ger ju transparenta pryttlar grått ljud.

[Strmbrg]

Jag ägde ett par Bernström-slutsteg och det tillhörande försteget. Små, silverfärgade saker, minns som vanligt inte modellbeteckningarna.
Dessa apparater kanske är jättebra, men under den tid jag använde dem så tyckte jag att det var ganska tråkigt att lyssna på musik.

Då undrar jag såhär:
Är det bättre att det är hyfsat nära korrekt men samtidigt ganska tråkigt att lyssna, än att det kanske är ganska långt ifrån korrekt men mer givande att lyssna?
Kanske det är att föredra någon lösning som är både och?

Var det trissehäckarna? Apparaterna var ju naturligtvis inte musikaliska. Dessutom ger ju transparenta pryttlar grått ljud.

Kan de ha hetat SC9 och PA9?

[goat76]

...
Jag tror, utan att veta, att de flesta på faktiskt inte lyssnar på symfoniorkestrar eller akustiskt inspelad musik och kan kanske därmed inte riktigt förstår vad du menar med ”illusion av realism”

Jag har också den tanken. Det blir kanske lite av separerade tankebanor som sedan hamnar som texter i trådarna.
PS
Mina högtalare ger inte jättemycket när jag någon gång lirar "rock å sånt". Det låter inte illa, men kanske lite för "städat" med rock på Magneplanarer.

Så behöver det inte alls vara, jag har nyligen haft en fin upplevelse av Genesis ”Foxtrot” med ett par sådana.

Däremot har jag svårt att förstå jakten på centihertzjakten och minus hundratjugodecibelsdistortionen i trådarna om transparents, det kan ju rimligen inte betyda något för de som i huvudsak lyssnar på elförstärkt musik?

Den elförstärkta musik jag främst lyssnar på innehåller allt som ofta mycket rumsljud, både från dessa elförstärkta instrument samt de akustiska trummorna där den huvudsakliga ljudupptagningen har varit rumsmikrofonerna, och där det närmickade främst applicerats som "förstärkning". I många av dessa inspelningarna är det tydligare riktigt rumsljud (om än mindre storlek på rummet) än de flesta symfoni-inspelningar jag hört, så jakten efter mikro-detaljer är minst lika viktigt för dessa inspelningar.

All rock spelas inte in på exakt samma vis, precis som all klassisk musik inte heller den spelas in på samma vis.
Om man förlänger och fördjupar perspektivet från "spela-oss-på-radion-rocken" så inser man att det finns enormt mycket musik i genren med ambitionen att inspelningen ska låta som ett band i ett riktigt rum.
Att herr Strmbrg inte upptäckt detta har mer med hans icke-intresse för genren att göra.

[Strmbrg]

...
Att herr Strmbrg inte upptäckt detta har mer med hans icke-intresse för genren att göra.

Ja, det äger nog viss riktighet. Alltså innan jag snöade in på "klassiskt" så lyssnade jag mycket på Alice Cooper, George Clinton och Bootsy Collins. Men jag förstod efter en massa år att jag inte fick så mycket ut av den musiken. Eller snarare så tappade jag intresset för pop och rock och sådant efter att ha grottat ner mig lite i "klassiskt"

[distad]

Jag ägde ett par Bernström-slutsteg och det tillhörande försteget. Små, silverfärgade saker, minns som vanligt inte modellbeteckningarna.
Dessa apparater kanske är jättebra, men under den tid jag använde dem så tyckte jag att det var ganska tråkigt att lyssna på musik.

Då undrar jag såhär:
Är det bättre att det är hyfsat nära korrekt men samtidigt ganska tråkigt att lyssna, än att det kanske är ganska långt ifrån korrekt men mer givande att lyssna?
Kanske det är att föredra någon lösning som är både och?

Var det trissehäckarna? Apparaterna var ju naturligtvis inte musikaliska. Dessutom ger ju transparenta pryttlar grått ljud.

Det var så det blev för mig en gång i tiden, det blev tråkigt att lyssna på musik.

[goat76]

Jag ägde ett par Bernström-slutsteg och det tillhörande försteget. Små, silverfärgade saker, minns som vanligt inte modellbeteckningarna.
Dessa apparater kanske är jättebra, men under den tid jag använde dem så tyckte jag att det var ganska tråkigt att lyssna på musik.

Då undrar jag såhär:
Är det bättre att det är hyfsat nära korrekt men samtidigt ganska tråkigt att lyssna, än att det kanske är ganska långt ifrån korrekt men mer givande att lyssna?
Kanske det är att föredra någon lösning som är både och?

Var det trissehäckarna? Apparaterna var ju naturligtvis inte musikaliska. Dessutom ger ju transparenta pryttlar grått ljud.

Det var så det blev för mig en gång i tiden, det blev tråkigt att lyssna på musik.

Det var väl någon Ino högtalare du inte uppskattade om jag minns rätt från någon gammal tråd, vilken modell och vad var det med ljudet du inte gillade med dem, om det nu var så?

[distad]

Var det trissehäckarna? Apparaterna var ju naturligtvis inte musikaliska. Dessutom ger ju transparenta pryttlar grått ljud.

Det var så det blev för mig en gång i tiden, det blev tråkigt att lyssna på musik.

Det var väl någon Ino högtalare du inte uppskattade om jag minns rätt från någon gammal tråd, vilken modell och vad var det med ljudet du inte gillade med dem, om det nu var så?

Ja det var så, pi60. Till en början så lyssnade jag som vanligt, men med tiden så märkte jag att jag lyssnade mindre och mindre och att det bara blev väl inspelade skivor då mycket annan musik lät små vasst och lite slankt med pi60. Så till slut ledsnade jag och sålde nästan allt och körde med mycket enklare högtalare för att få ut någon glädje av filmtittandet som alltid har funnits där. Något som bidrog till byte var också att jag hade stora problem med basen i det boende jag hade då. Sedan så lyssnade jag på lite olika högtalare och flyttade och sedan efter ett antal år så återvände jag till märket Dynaudio som jag hade innan pi60 och köpte studiomonitorer som jag upptäckte gav mer för pengarna. Men så fick jag råd med Adam Audio och de tyckte jag läst bäst av alla studiohögtalare som jag hade lyssnar runt på så då blev det byte.

[goat76]

Det var så det blev för mig en gång i tiden, det blev tråkigt att lyssna på musik.

Det var väl någon Ino högtalare du inte uppskattade om jag minns rätt från någon gammal tråd, vilken modell och vad var det med ljudet du inte gillade med dem, om det nu var så?

Ja det var så, pi60. Till en början så lyssnade jag som vanligt, men med tiden så märkte jag att jag lyssnade mindre och mindre och att det bara blev väl inspelade skivor då mycket annan musik lät små vasst och lite slankt med pi60. Så till slut ledsnade jag och sålde nästan allt och körde med mycket enklare högtalare för att få ut någon glädje av filmtittandet som alltid har funnits där. Något som bidrog till byte var också att jag hade stora problem med basen i det boende jag hade då. Sedan så lyssnade jag på lite olika högtalare och flyttade och sedan efter ett antal år så återvände jag till märket Dynaudio som jag hade innan pi60 och köpte studiomonitorer som jag upptäckte gav mer för pengarna. Men så fick jag råd med Adam Audio och de tyckte jag läst bäst av alla studiohögtalare som jag hade lyssnar runt på så då blev det byte.

Jag hade liknande problem med ett par högtalare av märket Elac. De lät rena och fina men de spelade liksom inte musik, så jag gled ifrån min ordininarie favorit-genre och började lyssna på musiktyper som mer passade högtalarna än mitt eget intresse. Först trodde jag att det kanske hade att göra med inspelnings-kvalitet men nu i efterhand vet jag att högtalarna helt enkelt inte klarade av att spela tät och komplex musik utan att det grötade ihop sig och lät ansträngt.

Mina nuvarande Linn Majik 140 är inte några perfekta högtalare utifrån de mätningar man sett, MEN... de spelar allt från den mest intensiva rockmusiken till klassisk musik och försiktig ensam trubadur utan att hicka med bravur, de är allätare på ett sätt som många andra hifi-högtalare helt enkelt inte klarar av.
Dessa högtalare passar vberkligen mitt rum men jag kommer dock inom en snar framtid troligtvis köpa ett par andra högtalare, men den enda orsaken till det är egentligen bara för att jag är nyfiken ifall det kanske kan bli ännu bättre. Jag kommer dock inte byta eller sälja Linn-högtalarna förrän jag är helt säker på att de nya verkligen är bättre på de viktigaste punkterna, punkterna som gör att man njuter av musiklyssning. Inga mätkurvor slår det.

[petersteindl]

Det var väl någon Ino högtalare du inte uppskattade om jag minns rätt från någon gammal tråd, vilken modell och vad var det med ljudet du inte gillade med dem, om det nu var så?

Ja det var så, pi60. Till en början så lyssnade jag som vanligt, men med tiden så märkte jag att jag lyssnade mindre och mindre och att det bara blev väl inspelade skivor då mycket annan musik lät små vasst och lite slankt med pi60. Så till slut ledsnade jag och sålde nästan allt och körde med mycket enklare högtalare för att få ut någon glädje av filmtittandet som alltid har funnits där. Något som bidrog till byte var också att jag hade stora problem med basen i det boende jag hade då. Sedan så lyssnade jag på lite olika högtalare och flyttade och sedan efter ett antal år så återvände jag till märket Dynaudio som jag hade innan pi60 och köpte studiomonitorer som jag upptäckte gav mer för pengarna. Men så fick jag råd med Adam Audio och de tyckte jag läst bäst av alla studiohögtalare som jag hade lyssnar runt på så då blev det byte.

Jag hade liknande problem med ett par högtalare av märket Elac. De lät rena och fina men de spelade liksom inte musik, så jag gled ifrån min ordininarie favorit-genre och började lyssna på musiktyper som mer passade högtalarna än mitt eget intresse. Först trodde jag att det kanske hade att göra med inspelnings-kvalitet men nu i efterhand vet jag att högtalarna helt enkelt inte klarade av att spela tät och komplex musik utan att det grötade ihop sig och lät ansträngt.

Mina nuvarande Linn Majik 140 är inte några perfekta högtalare utifrån de mätningar man sett, MEN... de spelar allt från den mest intensiva rockmusiken till klassisk musik och försiktig ensam trubadur utan att hicka med bravur, de är allätare på ett sätt som många andra hifi-högtalare helt enkelt inte klarar av.
Dessa högtalare passar vberkligen mitt rum men jag kommer dock inom en snar framtid troligtvis köpa ett par andra högtalare, men den enda orsaken till det är egentligen bara för att jag är nyfiken ifall det kanske kan bli ännu bättre. Jag kommer dock inte byta eller sälja Linn-högtalarna förrän jag är helt säker på att de nya verkligen är bättre på de viktigaste punkterna, punkterna som gör att man njuter av musiklyssning. Inga mätkurvor slår det.

Först fick jag hicka och slängde mig på svara-tangenten för att omedelbart kunna avråda från att byta från något man gillar. Sedan såg jag att du inte tänkte byta eller sälja Linn-högtalarna förrän du hittat något du är mer tillfreds med. Det är bra. Don't change a winning horse.

Inte för att jag gillar Linnhögtalare, men det spelar ingen roll.

Mvh
Peter

[sprudel]

Tror du gör rätt där Goat. En ljudlig förändring i setupen är ofta spännande, men är det en utveckling, alltså till det bättre?
De tar tid innan man blir klar över det, och inte enbart faller för nyhetens behag. Jag tycker det är kul att prova nya delar av setupen, en del av hobbyn, likväl som att hitta ny musik. Högtalarbyte är ju nästan att likna vid ett paradigmskifte för en intresserad lyssnare då man blivit van med hur musiken presenterats, och inget kommer längre att låta som du lärt dig att det ”ska” låta. Dina favoriter presenteras inte längre på samma sätt och den saknaden kan bli stor.
Så du gör nog klokt i att behålla dina nuvarande parallellt ett bra tag.

[goat76]

Tror du gör rätt där Goat. En ljudlig förändring i setupen är ofta spännande, men är det en utveckling, alltså till det bättre?
De tar tid innan man blir klar över det, och inte enbart faller för nyhetens behag. Jag tycker det är kul att prova nya delar av setupen, en del av hobbyn, likväl som att hitta ny musik. Högtalarbyte är ju nästan att likna vid ett paradigmskifte för en intresserad lyssnare då man blivit van med hur musiken presenterats, och inget kommer längre att låta som du lärt dig att det ”ska” låta. Dina favoriter presenteras inte längre på samma sätt och den saknaden kan bli stor.
Så du gör nog klokt i att behålla dina nuvarande parallellt ett bra tag.

Ja, det är nog sällan ett byte av högtalare i överlag bara ger förbättringar, precis som du säger så uppslukas man nog till en början av de aspekter den faktiskt gör bättre, men med tiden finns risken att de sämre egenskaperna blir allt mer tydliga och kanske rent av blir outhärdliga.
Jag är en person som "sitter still i båten" ganska länge när jag är nöjd med något, men eftersom man har ett intresse för välljud så finns naturligtvis nyfikenheten på ifall det kan bli ännu bättre, och det kan det ju naturligtvis bli.

Jag tror på långtidstestande vare sig det är stora och direkt tydliga skillnader som vid ett högtalarbyte, men även vid små skillnader som kanske inte var så uppenbara vid snabba korta byten i jämförande lyssningstester. Dessa små skillnader kan liknas vid ett köp av en bättre begagnad bil, till en början kanske man upplever den som nästan helt ny men när det gått en tid börjar man se alla de småskavanker man från start var nästan helt blind för, men nu ser man dem alla väldigt tydligt. När det kommer till ljud kan dessa till synes små skillnaderna när de väl upptäckts växa sig såpass stora att man hör dem hela tiden, och kanske t.o.m uppfattas bli outhärdligt stora.

Långtidstestande tycker jag är en bättre utvärderingsmetod för något som ska användas en längre tid, exempelvis stereoutrustning.

[Tangband]

Det var väl någon Ino högtalare du inte uppskattade om jag minns rätt från någon gammal tråd, vilken modell och vad var det med ljudet du inte gillade med dem, om det nu var så?

Ja det var så, pi60. Till en början så lyssnade jag som vanligt, men med tiden så märkte jag att jag lyssnade mindre och mindre och att det bara blev väl inspelade skivor då mycket annan musik lät små vasst och lite slankt med pi60. Så till slut ledsnade jag och sålde nästan allt och körde med mycket enklare högtalare för att få ut någon glädje av filmtittandet som alltid har funnits där. Något som bidrog till byte var också att jag hade stora problem med basen i det boende jag hade då. Sedan så lyssnade jag på lite olika högtalare och flyttade och sedan efter ett antal år så återvände jag till märket Dynaudio som jag hade innan pi60 och köpte studiomonitorer som jag upptäckte gav mer för pengarna. Men så fick jag råd med Adam Audio och de tyckte jag läst bäst av alla studiohögtalare som jag hade lyssnar runt på så då blev det byte.

Jag hade liknande problem med ett par högtalare av märket Elac. De lät rena och fina men de spelade liksom inte musik, så jag gled ifrån min ordininarie favorit-genre och började lyssna på musiktyper som mer passade högtalarna än mitt eget intresse. Först trodde jag att det kanske hade att göra med inspelnings-kvalitet men nu i efterhand vet jag att högtalarna helt enkelt inte klarade av att spela tät och komplex musik utan att det grötade ihop sig och lät ansträngt.

Mina nuvarande Linn Majik 140 är inte några perfekta högtalare utifrån de mätningar man sett, MEN... de spelar allt från den mest intensiva rockmusiken till klassisk musik och försiktig ensam trubadur utan att hicka med bravur, de är allätare på ett sätt som många andra hifi-högtalare helt enkelt inte klarar av.
Dessa högtalare passar vberkligen mitt rum men jag kommer dock inom en snar framtid troligtvis köpa ett par andra högtalare, men den enda orsaken till det är egentligen bara för att jag är nyfiken ifall det kanske kan bli ännu bättre. Jag kommer dock inte byta eller sälja Linn-högtalarna förrän jag är helt säker på att de nya verkligen är bättre på de viktigaste punkterna, punkterna som gör att man njuter av musiklyssning. Inga mätkurvor slår det.

Ibland KAN det vara natt och dag skillnader och då behövs inga långtidslyssningar för att avgöra om det blivit bättre eller sämre. Men om grejorna är bra så blir det ju mindre skillnader och då får man se om man står ut med ljudet efter ett tag.
Det är ju inget bra om man slutar lyssna på musik, bara för någon farbror med guldöron på ett forum sagt att det är bra grejor, man köper det och det låter mindre bra .
Intresset för ljudåtergivning håller igång viljan att testa saker och det är nog bra för att inte stagnera och missa riktiga förbättringar, sådana som tex katalyst - dacen är. Man måste lyssna och låna hem grejor själv .

Du skriver att dina Majik 140 inte är några perfekta högtalare och då undrar jag enligt vem ? Enligt Tooles/Harmans principer ?
Toole pratar inte om hur tidsaspekten i musiken upplevs , och det är möjligt att Majik 140 presterar väldigt bra på den aspekten, alltså hur musiken upplevs, och det är inte heller helt omöjligt att tex Revel presterar riktigt dåligt på den parametern. Det finns ju inte några mätningar som mäter det upplevda ljudet på ett komplett och trovärdigt sätt.
Det vet man inte föränn man lyssnat på grejor korrekt uppställda, i stereo.

Jag kan konstatera att Genelec 8330 låter bra , de råkar även mäta bra enligt Harmans principer men det finns säkert andra högtalare med bra frekvensgångsmätningar som inte spelar komplex musik lika bra som en 4- vägare som mäter sämre med ett sinussvep.

[Calleberg]

Då undrar jag såhär:
Är det bättre att det är hyfsat nära korrekt men samtidigt ganska tråkigt att lyssna, än att det kanske är ganska långt ifrån korrekt men mer givande att lyssna?
Kanske det är att föredra någon lösning som är både och?

En närmast retorisk fråga, hoppas jag?
Möjligen att självplågare och fakirer går igång på det korrekta alternativet.

Däremot verkar det i verkligheten inte vara riktigt så enkelt, utan apparater som låter, kan både hjälpa och stjälpa, beroende vad som avlyssnas. Rörförstärkare t.ex. upplevs ofta som bra men kanske inte är första valet om man gillar... eeh Scooter

[Bill50x]

Däremot verkar det i verkligheten inte vara riktigt så enkelt, utan apparater som låter, kan både hjälpa och stjälpa, beroende vad som avlyssnas. Rörförstärkare t.ex. upplevs ofta som bra men kanske inte är första valet om man gillar... eeh Scooter

Den absolut bästa upplevelsen jag fått av Red Hot Chilli Pepper är genom Audio Research rörförstärkeri.

/ B

[distad]

Sysselsatt mig med att lyssna blint och försökt hitta skillnader och rangordna. https://www.youtube.com/watch?v=kafDlEz ... rcanSolmaz svårt, mycket svårt.

[juanth]

Sysselsatt mig med att lyssna blint och försökt hitta skillnader och rangordna. https://www.youtube.com/watch?v=kafDlEz ... rcanSolmaz svårt, mycket svårt.

Stor risk att du får en oäkta sameness i alla lyssningar på respektive högtalarpar pga rummet och mikrofonens inverkan på ljudet. Mikrofonens karaktär men också att den stör sig själv så att säga med placering i ljudfältet.
Men det var rätt påhittigt med en sån setup för youtube. Något kanske går att utröna.