Merparten av den översta oktaven är alltså helt borta.
Det jag tycker är konstigt är att det inte på något vis påverkar min förmåga att njuta av uppspelad musik. Jag upplever inte heller att musik jag lyssnade till i min ungdom låter sämre idag..
Jag har förstått att jag inte på något vis är unik och att det snarare är regel än undantag att det är så här det ser ut när man kommit upp i ålder och att det oavsett vad man haft för karriär är ganska ovanligt för en 60-åring att höra toner högre än de jag hör.
Hur viktig är egentligen topp-oktaven för musikupplevelsen? Jag hör den alltså bara delvis men upplever inte att jag saknar något... Hur mycket information innehåller egentligen musikmaterial? Finns ens instrument som spelar toner på 10kHz eller över?
(Läser för stunden en recension på ett par högtalare där recensenten, 60+, sitter och berömmer övertonsregistret och den högsta diskanten.. Hur vet han det?
