JM skrev:petersteindl skrev:Visar forskningen framsteg? Här är en video i ämnet.
[ YouTube ]
Det verkar som om forskning håller på att gå samma väg som musik, då menar jag eurovisionsschlager-soppan.
Själv anser jag att det mesta på jorden, d v s i samhället för några år sedan nått stagnation och står och stampar.
Det är fel medel och motivation som styr.
Samma gäller även inom ljud, men det finns vissa stora framsteg tagna efter 2016/18 inom psykoakustiken där man lär sig mer om hur ljudsignaler exekveras i hjärnan.
Gamla sanningar skrotas och nya mycket intressanta upptäckter har gjorts gällande vår hörsel. Mer om detta vid senare tillfälle.
MvH
Peter
Jag är optimistisk map på framtiden inom mitt forskningsområde - neurofysiologin. Dagligen kommer nya forskningsresultat vilka inte så sällan kullkastar tidigare "sanningar".
Fysiken - dvs stimuli inom hörandet är relativt enkel och borde vara mer kontrollerad i relation till neurofysiologin och inte som i dag till fysiken i sig. Tex vi hör sekventiellt inte kontinuerligt och medvetandegör bara vissa delar medans andra delar typ vissa reflexer påverkar hörandet omedvetet.
Psykologiska responsen på fysiken ändras konstant pga nya fynd inom vad som händer forskningsmässigt i hjärnan - neurofysiologin.
Nu är det allt mer uppenbart att neurofysiologin inom hörandet är betydlgt mer komplex än man tidigare trott. Nästan hela hjärnan från hjärnstammen, basala ganglierna, lillhjärnan, temporalloberna och frontallberna skapar unika algoritmer för hur vi hör. De flesta algoritmerna exekveras omedvetet - vilka vi faktiskt hör autonomt och skapar omedvetna fysiologiska reaktioner. Några få fysikaliska stmuli når medvetandet - därmed kan fysikalisk stmuli skapa en mätbar psykologisk respons.
Idag går det att mäta neurofysiologiska processer som kvotdata dvs inom samma datatyp som fysiken använder. Vilket kommer göra att psykologins hämmande rangordningsdatatyp kan delvis undvikas. Jämförelsen fysik-fysiologi map hörande blir matematiskt enklare. Här görs massor med felaktigheter inom sk "psykoakusiken" pga okunskap om psykologiska data ej är kvotdata. Toole/Olive hör till de få fysiker som undviker detta problem genom kunskap.
Psykoakustiken är en vetenskaplig återvändsgränd vilket hörs på namnet. Verklighetens hörande berör fysik-neurofysiologi-neuropsykologi.
"Psyko-fysiolo-akustik" vore korrektare.
Genom ett korrekt vetenskapligt beaktandet av neurofysiologin kommer hörandet bli betydligt mer förståligt. Vanlig lyssning i rum kommer förbättras avsevärt genom vetenskapliga åtgärder och inte som i dag genom "trial an error".
JM
JM, den
Psykologiska responsen på fysiken ändras definitivt INTE pga nya fynd inom vad som händer forskningsmässigt i hjärnan - neurofysiologin.Vi hör inte andra saker bara för att neurofysiologin har satt ljus på förståelse vad som händer neurologiskt i hjärnan som ett resultat av akustisk input till öron och trumhinnor.
Däremot ändras förståelsen över varför man hör just det man hör. Detta gäller även inom kognitiv psykologi.
Jag vill även säga att fysiken eller akustiken gällande ljud är, som jag ser det, bara i sin linda. Det är inte så enkelt som man kan tro.
Det saknas mycket viktig information i fysikböckerna gällande akustik och vad Ljud egentligen är och vad Ljudvågor egentligen är. Det är min syn på saken.
Då vektorer införs på allvar inom akustiken så kommer många saker i ett nytt spännande och helt annat läge. Detta vill jag återkomma till.
Psykoakustik är fortfarande läran om hörseln som sinne. Det innefattar bl.a. neurofysik, neurofysiologi och neuropsykologi. Det gäller perception av ljud.
Din, som jag ser det, konstiga negativa attityd mot psykoakustiken, d v s läran om perception av ljud, förstår jag mig inte på. Din syn är felaktig.
Du refererar ofta till olika psykoakustiker/neurofysiologer/psykologer i positiva ordalag som fundament gällande förståelsen av hörseln och perception av ljud.
Mitt tips, inkludera då även deras arbetsfält, d v s det som kallas psykoakustik - läran gällande perception av ljud.
Genom att du förkastar psykoakustiken så förkastar du även neurofysik, neurofysiologi och neuropsykologi i sin helhet och allt annat som behövs för förståelsen gällande perception av ljud.
Kasta inte ut barnet med badvattnet. Det är ingen bra metod.
Jag är ganska väl uppdaterad på de senaste forskningsresultaten över hur hjärnan och CNS exekverar signalkod från våra inneröron.
Det intressanta är att de senaste vetenskapliga rönen styrker/stärker mina egna hypoteser om hur hjärnan exekverar ljudkod. En konventionell hypotes som gjordes för drygt 70 år sedan och som varit nästan helt dominerande konsensus över riktningshörandet har nu falsifierats och fallit. Dock har viss del av denna hypotes vidimerats genom neurologiska mätningar och undersökningar som gjorts de senaste åren. Det nya som upptäckts är banbrytande. Detta gäller då även bl.a. området Binaural hearing.
Nedan är Författare till den senaste boken jag läst gällande hörseln:
Dr. Ruth Litovsky is a Professor of Communication Sciences & Disorders at the University of Wisconsin-Madison, with a
joint appointment in Surgery, Division of Otolaryngology.
Dr. Matthew Goupell is an Associate Professor of Hearing and Speech Sciences at the University of Maryland, with
affiliate appointments in the Neuroscience and Cognitive Science program and in Physics.
Dr. Arthur N. Popper is Professor Emeritus and research professor in the Department of Biology at the University of Maryland, College Park.
Dr. Richard R. Fay is Distinguished Research Professor of Psychology at Loyola, Chicago.
Alla dessa personer forskar inom området Psykoakustik = Läran om Perception av ljud d v s hörseln som sinne.
Det spelar ingen roll om de är specialiserade inom neurofysik, neurofysiologi eller neuropsykologi eller akustik eller mikrobiologi eller kognitiv psykologi eller något annat som behövs för att studera perception gällande hörseln som sinnet för ljud. Alla bidrar med sitt.
Nedan är de som bidragit till boken som heter
BINAURAL HEARING.
Alla dessa personer forskar inom Psykoakustik = Läran om hörseln. Titta noga på den blå texten så ser du varje persons specialitet inom området psykoakustik.
Psykoakustiken har utökats dramatiskt på senare år på grund av betydligt bättre mätutrustning gällande behandling av neural ljudkod i hjärnan.
- BINAURAL HEARING Contributors_Sida_1.jpg (683.87 KiB) Visad 2589 gånger
- BINAURAL HEARING Contributors_Sida_2.jpg (356.71 KiB) Visad 2589 gånger
JM, det du gör, då du förkastar all forskning som berör hörseln, oavsett om det är akustiker eller neurofysiologer eller neuropsykologer i och med att du förkastar Psykoakustiken är att du förkastar samtliga, även neurofysiologer. Det är definitivt inte logiskt.
Om du själv studerar Neurofysiologi och detta även inom området för perception av ljud d v s hörseln och hur hörseln fungerar, så sker detta inom psykoakustikens område och då är du själv inom området för psykoakustik. Om du även studerar neurofysiologi inom andra områden så är det dessa områden som du tillhör i just de studierna.
Det är mängdlärans princip som gäller. Psykoakustiken är namnet på skalet för en mängd olika kunskapsområden gällande perception av ljud och hörseln som sinnesorgan för företeelsen Ljud.
Så här står det på engelska Wiki.
Wiki skrev:Psychoacoustics is the branch of psychophysics involving the scientific study of sound perception and audiology — how the human auditory system perceives various sounds. More specifically, it is the branch of science studying the psychological responses associated with sound (including noise, speech, and music).
Psychoacoustics is an interdisciplinary field including psychology, acoustics, electronic engineering, physics, biology, physiology, and computer science.
Snart kommer AI tillfogas samt andra medicinska områden.
Det nämns ordet Psykofysik och det bör också definieras.
Wiki skrev:Psychophysics quantitatively investigates the relationship between physical stimuli and the sensations and perceptions they produce. Psychophysics has been described as "the scientific study of the relation between stimulus and sensation" or, more completely, as "the analysis of perceptual processes by studying the effect on a subject's experience or behaviour of systematically varying the properties of a stimulus along one or more physical dimensions".
Det rör sig om en
kvantitativ analys mellan yttre objektiv stimuli och inre subjektiv upplevelse.
Psykoakustiken har sedan många år gått in i ett skeende av
kvalitativ förståelse istället för kvantitativ. Det kanske är den traditionella psykofysiken som vetenskap som JM egentligen vill åt och ändra? Men även här, så har den gett massor med nyttig info för hur man bör attackera mätningar på våra sensoriska sinnen inklusive hörseln.
För samtliga läsare som läser detta, skriver jag därför:
Jag, Peter Steindl ser Psykoakustiken som Läran om Hörseln och de som forskar i gebitet är de Facto Psykoakustiker och detta oavsett inom vilket specialistområde de bidrar inom och vad var och en bidrar med på sitt specialistområde för att öka förståelsen av hörseln.Jag har skrivit detta många gånger och jag kommer fortsätta ha denna syn på saken. Därför sätter jag punkt på detta.
Avslutningsvis vill jag citera JMs inlägg gällande de saker jag kan sätta +1 på.
Jag vill poängtera.
I mitt citat nedan har jag rättat stavfel och tagit bort de rader jag inte kan sätta +1 på.
Det är ganska mycket jag sätter +1 på. Får se om det faller i god jord.
JM skrev:Jag är optimistisk map på framtiden inom mitt forskningsområde - neurofysiologin. Dagligen kommer nya forskningsresultat vilka inte så sällan kullkastar tidigare "sanningar".
Fysiken - dvs stimuli inom hörandet borde vara mer kontrollerad i relation till neurofysiologin och inte som i dag till fysiken i sigpsykologi/PS(Det är och har varit för mycket psykologi och för lite neurofysiologi.). Tex vi hör sekventiellt inte kontinuerligt och medvetandegör bara vissa delar medans andra delar typ vissa reflexer påverkar hörandet omedvetet.
Nu är det allt mer uppenbart att neurofysiologin inom hörandet är betydligt mer komplex än man tidigare trott.
Nästan hela hjärnan från hjärnstammen, basala ganglierna, lillhjärnan, temporalloberna och frontalloberna skapar unika algoritmer för hur vi hör. De flesta algoritmer exekveras omedvetet - vilka vi faktiskt hör autonomt och skapar omedvetna fysiologiska reaktioner. Några få fysikaliska stimuli når medvetandet - därmed kan fysikalisk stimuli skapa en mätbar psykologisk respons.
Idag går det att mäta neurofysiologiska processer som kvotdata dvs inom samma datatyp som fysiken använder. Vilket kommer göra att psykologins hämmande rangordningsdatatyp delvis kan undvikas.
Jämförelsen fysik-fysiologi map hörande blir matematiskt enklare.
Verklighetens hörande berör fysik/Akustik/PS-neurofysiologi-neuropsykologi.
Genom ett korrekt vetenskapligt beaktandet av neurofysiologin kommer hörandet bli betydligt mer förståeligt. Vanlig lyssning i rum kommer förbättras avsevärt genom vetenskapliga åtgärder och inte som i dag genom "trial an error".
JM
Jag hoppas att jag kunnat förklara min syn och att det framgår att egentligen är skillnaden inte så stor, annat än på ordvalet Psykoakustik gällande Läran om hörseln som Perception för ljud.
I och med att förståelsen av det objektiva akustiska ljudet går framåt samt även förståelsen gällande det objektiva neurofysiologiska, så blir det psykologiska mindre flummigt och hörseln kommer te sig mer deterministiskt men ändock kognitivt. Dock är hörseln inte ett linjärt system och heller inte ett tidsinvariant system. Det man kallar det subjektiva kommer inte suddas ut, men det som kallas akustisk illusion av verklighetens ljud kommer få lite stryk och istället snarast ses som objektivt deterministiskt d v s det styrs av matematiska fysikaliska lagar som algoritmerna i hjärnan följer.
MvH
Peter
VD Bremen Production AB + Ortho-Reality AB; Grundare av Ljudbutiken AB; Fd import av hifi; Konstruktör av LICENCE No1 D/A, Bremen No1 D/A, Forsell D/A, SMS FrameSound, Bremen 3D8 m.fl.