Sådärja, då börjas det komma någon vart...
Motivationen är på topp efter gårdagens pinsamma (minst sagt) fiasko och nu skulle allt göras helt rätt, från början. Således startade jag med att plocka fram en av få skivor jag har två ex. av och som dessutom låter alldeles förträffligt: The Slim Shady LP av allas vårt geni, Mr Marshall Mathers a.k.a Slim Shady a.k.a. Eminem!
Förberedelser
Matade in plattorna i dagens första kombatanter, cd-spelaren Nad C540 och dvd-spelaren Samsung HD860. Nu skulle det först och främst utrönas om det var någon (stor) skillnad på dessa två apparater, då de bägge är kopplade till min 2-kanals bio-receiver Sony STR-DG300.
Samsungen förstås digitalt kopplad (läste nu oxå instruktionsboken noga för att vara helt säker på att den digitala signalen behandlades helt rakt) och Naden analogt kopplad. Då Naden avlyssnades så aktiverades Sony-receiverns Music Direct-funktion.
Lyssning
Nu var det väldigt enkelt att köra igång och jag började med C540 (som lyckligtvis inte hackar alls på denna cd) och drog upp volymen till 50, vilket visade sig vara alldeles för högt... 44 var mer lagom och spår 2 "My Name Is" fick gå hela vägen. Lät väldigt bra! Snabbt skiftade jag källa och drog igång Samsungen. Fick höja något snäpp för att det skulle kännas som ungefär samma nivå och sedan lyssnade jag koncentrerat på hela låten.
Det första jag kände mig säker på var att skillnaderna (om de finns) var väldigt små, sedan kom jag inte så mycket längre. Det lät helt enkelt ungefär lika bra och jag körde ett "varv" till för säkerhets skull. Fortfarande samma känsla, det lät väldigt bra oavsett signalkälla. Möjligen med ett litet övertag för Samsungen (något mer "luft")...
Systemjämförelse
Då jag nu med ganska stor säkerhet konstaterat att skillnaden signalkällorna emellan var väldigt liten, så kan jag ju enkelt går vidare och jämföra systemen med varandra. Vilket då i praktiken blir en jämförelse mellan förstärkarna, Sony STR-DG300 och Nad C340, eftersom Samsungen är digitalt kopplad till den förstnämnde och Naden är analogt kopplad till den sistnämnde.
Började spela samma låt (My Name Is) på Nad-duon och tyckte nog det lät något "fylligare" än det gjort innan. Lät låten klinga ut och gick över till Sony/Samsung. Nu var det lite lurigare att hitta rätt utnivå men jag sänkte tills det kändes för lågt och därefter höjde jag stegvis tills jag fann nivån jag tyckte var den jag haft hela tiden. På med låten från början igen och nu lät det minsann riktigt bra och ungefär likadant som det gjort med Nad-duon.
Olika färgskalor?
Men bara ungefär. Nu tyckte jag mig höra en annan skillnad, som jag tidigare bara anat med då avfärdat i jämförelsen mellan källorna. Lät det inte lite "renare", lite "klarare", lite - nu kommer det - mindre färgat(!) med Sonyn? Jodå, jag tror banne mig det. Mer en känsla än ett säkert konstaterande och därför tänker jag gå vidare med mer material och fortsätta lyssningen under dagen. Just nu känns det dock som att bio-anläggningen "leder" med en noslängd (travspråk)...
Tack!