Faktiskt-medlemmars samlarvanor

[n-puh]

Jag noterar ofta när man är hemma hos bekanta mfl att böcker är något som folk samlar på sig utan betänkligheter. De införskaffas, läses i snitt precis en (1) gång och stoppas sedan undan i en bokhylla där de sedan får stå och samla damm under årtionden. Detta är inget som man brukar höja på ögonbrynen åt men har man en stor samling fonogram eller videogram så tycks detta vara något udda. Behöver man verkligen så mycket skivor, band etc?

Själv är jag en människa som får återkommande bryt på allt som jag samlat på mig och gör omfattande utrensningar i samlingarna.

Så nu undrar jag hur det står till hos Faktiskt-medlemmar och deras samlingar av fonogram och videogram. Hur stor andel av antalet sådana man har (även nedladdat) återkommer man till med någon frekvens.

Kommentera gärna med hur eventuella samlingar organiseras (rippas ner på HD tex) och om det sker några sållningar ii materialet.

[Ranefjord]

Vissa skivor spelas mycket i perioder innan de faller i glömska, för att sedan återfinnas. Så har det alltid varit för mig. Några "felköp" har man ju klart gjort, men man vet ju heller inte. En vacker dag kanske felköpet kommer att uppskattas och då är det ju inte längre ett felköp.

[Vee-Eight]

Jag har det nästan som Ranefjord, men jag kan ibland skaffa skivor för "mognad". De slår inte direkt, men man inser att de har en potential att göra så i framtiden. Detta anser jag vara en av kvalitéerna med en skivsamling att kunna kunna gå tillbaka och stifta nya bekantskaper med skivor man redan har och tom har lyssnat mkt på. Man kan sätta in samma musik i ett helt nytt perspektiv och ge en ny dimension. En del skivor kan iof bara spelas en gång och sedan hamna på mer eller mindre slutförvaring.

En annan aspekt som tar upp skivsamlingsplats är ju de kuriosa skivorna. Jag har bla en skiva med musik som skall vara bakgrund till super-8-filmer. Man väljer liksom spår till innehållet på filmen, a la hollywood-stil. Men som sagt, det är inte en skiva man lirar för att det är bra musik. Bara existensen av plattan i samlingen är värdet.

[ptr]

Jag ser det uteslutande som ett bibliotek!

Dom är inte där för att spelas ofta eller dagligen, utan anskaffas för att kunna tillfredställa mina nycker när och om sådana uppstår!! Och det gäller alla slags tryckta medier, oavsett hur man avläser dom!!

/ptr

[Max_Headroom]

Säkert hälften av mina skivor har inte spelats en enda gång dom senaste 10 åren.
Jag har också en del skivor som jag inte spelat alls i sin helhet, utan några låter, kostaterat att jag inte gillade det och ställt undan skivan.

[guldfisk]

26-50 %. Endast 5-10 skivor av 250 är sådana som jag utan vidare skulle kunna sälja utan att sakna dem nämnvärt.

[celef]

jag brukar inte gilla att spela gamla skivor, musik är färskvara och tiden tär på den hårt. men jag ogillar att slänga skivor

[Bongo]

jag brukar inte gilla att spela gamla skivor, musik är färskvara och tiden tär på den hårt. men jag ogillar att slänga skivor

Jag brukar inte gilla att spela nya skivor, (bra) musik håller jämt och tiden tär inte alls på den. Och jag ogillar att slänga skivor.

[Britt-Gunnar]

jag röstade på 6-25% jag tycker samlandet i sig är rätt kul, vilket gör att jag gärna vill ha alla skivor av en artist/grupp. Jag har väl sålt av ett 30-tal skivor som jag inte tyckte platsade i samlingen, men att göra mig av med flera känns inte aktuellt för rätt som det är vill man lyssna på exempelvis dena gamla AC/DC skivan och då är man glad att man inte sålt den