av phon » 2005-01-21 21:35
Man jämför alltid med en isotrop strålare, det är i-et i dBi. En sådan strålar som en sfär. En "rundstrålande" antenn är ofta en halvvågsdipol eller en 1/4 vågs jordplansantenn. Dom strålar likadant, det ser ut som en munk eller flottyr-ring. Det ger +3 dBi.
Man kan ha olika antennvinst även på rundstrålande antenner, en 5/8 har högre gain än en halvvåg, ca +5 dBi. Högre gain är lika med plattare lob, munken är plattare men når längre ut. Finns ingen gratis lunch här heller.
En Yagi har ännu plattare lob, och den är dessutom inte symmetrisk vilket är samma sak som riktverkan. Kan ha 10, 15, kanske +20 dBi i bästa fall, men smal lob då alltså.
I mobiltelefonsammanhang var det vanligt förr med stackade antenner på biltaken, en 1/4-våg med en 1/2-våg ovanför, det är de här rostfria spröten med en "korv" en bit upp, Dom hade ytterligare nån dB mer gain, = plattare lob.
Fortfarande rundstrålande, men att något är rundstrålande innebär inte att det inte har riktverkan, bara att denna verkan är i vertikalplanet istället (för en vertikal antenn).
Man kan stacka fler antenner, för varje fördubbling av antalet antenner får man +3 dB. Ungefär som att stacka högtalare, och det här med riktverkan i H- och E-plan gäller där också.
ST-2 är en ändmatad halvågsantenn och har inga signalmässiga fördelar jämfört med en vanlig dipol. Man får vara lite försiktig vid placeringen, ändarna (på en dipol) har spänningsmax och är högimpediva, och därför känsliga för omgivning. Fördelen med den här antennen är att det går ganska enkelt att få ut den fritt i luften vid en fönstermontering.
En dipol av ett par kablar får ca 75 ohm matning. En vikt dipol, vikt är när den har en extra tråd kopplad mellan ytterändarna, har 4 ggr högre impedans. Det använder man sig av vid Yagis, direktorer och reflektor sänker dipolens impedans till svåranvända nivåer.
Vikningen ger också en likströmsmässig kortslutning av dipolen vilket kan vara bra ur störningssynpunkt. Den brukar vara något okänsligare för placering och blir lite bredbandigare.
Vilken antenn man än väljer så gäller det att den tar emot samma polarisation som den antenn som sänder har, annars kan man tala om förluster. I stadsmiljö är inte polarisation entydigt.
En lättillverkad dipol som fungerar bra för FM-bandet kan man göra av en bit koax. Den är vikt, dvs kortsluten, men har ändå bra anpassning direkt mot en koaxialkabel. Så här ser den ut:
Kapa till en halv våglängd koax, ca 140 cm. (våghastigheten)
Dela höljet och skärmen mitt på, men inte mittledaren.
Kapa och koppla ihop skärm och mittledare 20 cm in från vardera ände, mittledarna fortsätter ensamma sista biten.
Koppla koaxen till tunern i mitten på dipolen mellan skärmarna. Skärmen till ena skärmen och mittledaren till andra skärmen, de som går åt varsitt håll alltså.
Du har nu tillverkat "The Double Coax Antenna"
Den går bra att räkna om för andra frekvenser, jag kör en trave sådana på 430 MHz sedan många år.