Är stråkorkester extra svårt att återge?

[Strmbrg]

2011 09 20 skrev jag:
Skit gärna i detta med resonerande horn och fokusera på stråkar, tack.

Detta är ursprungstexten:
Fokus har flyttats till stråkar för att inte krångla till omröstningen.

---

Jag har nog aldrig hört horn åteges utan att det blir resonant.

Alltså oavsett rum eller apparatur.

Har inte så stor erfarenhet av hur det instrumentet låter live.
Det kanske låter lika resonant då?

Är det helt enkelt ett instrument som det är svårt att återge i en anläggning?

Eller ligger problemet i att spela in det?

(Mitt ena öra är lite skadat och resonerar vid vissa frekvenser. Det gör inte saken bättre.)

Lägger till en fråga om stråkar.
Blir det skrikigt och tutigt i de starka partierna?

[schmutziger]

Det är nog inte en jättebra ide att sätta en mygga på klockan på ett horn nej.

Man lyssnar ju inte på direktljudet från ett horn.

de flesta blåsinstrument borde låta resonant eller vad menar då?

[MichaelG]

Jag har spelat trumpet (och klockspel!) i en blåsorkester och anser mig ha ganska god uppfattning om hur olika blåsinstrument låter i olika sammanhang. Horn (om du med detta avser valthorn) har ju den egenheten att man inte lyssnar till direktljudet (till skillnad från exempelvis trumpet och trombon) eftersom klockan är riktad bakåt. Och inte sällan med en näve i sig dessutom. Man jag har aldrig reagerat på att valthornen låter onaturligt på de (ganska få) inspelningar av blåsmusik jag har. Jag har ett par hornkonserter också och där låter hornen som de ska - eller i vart fall inte konstigare än andra instrument.

Så min uppfattning är att det inte är ett generellt problem med upptagning/återgivning av valthornsklang.

Hälsn. Michael

[Almen]

Horn har ju en ganska mjuk klang jämfört med andra brass, dessutom. Förutom att alla solister kixar så låter det fint, både på konsert och hemma.

Trumpet kan låta lite trumpet ibland. Nej, jag menade vasst.

[schmutziger]

Horn har ju en ganska mjuk klang jämfört med andra brass, dessutom. Förutom att alla solister kixar så låter det fint, både på konsert och hemma.

Trumpet kan låta lite trumpet ibland. Nej, jag menade vasst.

Håller ej med om att ALLA solister kixar, det är du som hört dåliga solister bara
Men å andra sidan när man kan välja mellan en faslig massa naturtoner så gäller det att man vet vad man vill ha för ton innan man tar den

[Almen]

Håller ej med om att ALLA solister kixar, det är du som hört dåliga solister bara

Hehe, nämen mer än 50%.

Horn är ett av de instrument jag skulle övertala någon att inte börja spela, inte för att det inte låter fint, men för att det verkar så svårt.

[Strmbrg]

Ja, antingen är det mitt skadade öra som resonerar.

Eller så har horn (och kanske vissa andra bleckisar) en klang som lätt slår an resonanser inte bara i örat utan även i rummet.

Yxlofån är ett annat exempel.

[Ragnwald]

Har du avlyssnat samma skiva/skivor hos någon bekant och upplevt samma fenomen där ?

[Strmbrg]

Har du avlyssnat samma skiva/skivor hos någon bekant och upplevt samma fenomen där ?

Ja, jag tycker nog att dessa instrument resonerar överallt.

Men, som sagt det kan ju vara örat.

[MichaelG]

Nu var jag ju förståss tvungen att lyssna på några skivor med valthorn för att försäkra mig om att inte minnet sviker.

1. Britten: Serenad för tenor, valthorn och stråkar. En gammal Decca-inspelning där Peter Pears står för tenorandet. Utsökt ljud, litet bandbrus och en illusorisk hornklang. Inga konstigheter här inte.
2. Bach/Schönberg/Janacek: Works for Wind ensemble. En Denon-cd där Basel Ensemble tutar iväg. Litet torr och oengagerad klang för min smak. Men inga konstigheter i hornsoundet.
3. Warlock/Poulenc/Arnold/Couperin/Bartok: Bacchanales med ett gäng som kallar sig Equal Brass. En helt fantastisk inspelning av Nimbus Records med underbar klang, autentisk dynamik och förträfflig musik. En skiva jag verkligen kan rekommendera på alla sätt! Och valthornet låter som det ska.

Hälsn. Michael

Ps. Jag läser i häftet till Nimbusskivan att de dels kör inspelningen utan omtagningar. Omtagningar förstör det musikaliska skeendet tycker de. Och hellre en autentiskt levande inspelning än en i förhållande till noterna absolut felfri. Dessutom har de fåmikrofonteknik. De menar att musiken ska höras på en punkt - där man har huvudet. Och de menar att det är ett feltänk med mångmikrofoni där en ljudtekniker ska sitta och mixa till vad han tycker är ett naturligt sound. De menar att det ska bli rätt från början.

Jag menar att de lyckats synnerligen väl!

[Strmbrg]

...
Ps. Jag läser i häftet till Nimbusskivan att de dels kör inspelningen utan omtagningar. Omtagningar förstör det musikaliska skeendet tycker de. Och hellre en autentiskt levande inspelning än en i förhållande till noterna absolut felfri. Dessutom har de fåmikrofonteknik. De menar att musiken ska höras på en punkt - där man har huvudet. Och de menar att det är ett feltänk med mångmikrofoni där en ljudtekniker ska sitta och mixa till vad han tycker är ett naturligt sound. De menar att det ska bli rätt från början.

Jag menar att de lyckats synnerligen väl!

Vad anser hr "G:son" om J-E Perssons X/Y-inspelningar?

Jag äger bara ett fåtal. Bland annat en med nån professor i kontrabas-spel, som lirar i en kyrka.
Min uppfattning är att det låter ganska natur-likt.
Lite rörigt men verklighets-likt.
Detta på bekostnad av kvasi-hifi-parametrar som punktformighet och stereo-precision.

[MichaelG]

Vad anser hr "G:son" om J-E Perssons X/Y-inspelningar?

Om du menar gamla (och kanske nya?) Opus 3-inspelningar, så har jag flera sådana skivor. Och jag finner samtliga väldigt klanglikt och perspektivistiskt (?), samt dynamiskt naturtrogna och därmed njutbara att lyssna till.

Bara för det var jag tvungen att lägga på en platta med "Stans Band". Svängig jazz som visserligen inte är framfört i världsklass, men med en känsla av autenticitet som är bedårande!

Hälsn. Michael

[Strmbrg]

Åkej:

Richard Strauss andra hornkonsert.
Kurre Mazur är konduktör och Hermann Baumann tutar i luren.

Har inte tänkt på't tidigare, men det resonerar faktiskt bara i det skadade örat.

Ganska trist musik detta, men nu får jag lyssna klart på't.
Det kanske mognar?

Plattan innehåller även Alpsymfonin.
Ser nu att den senare är inspelad 1992.
Hornkonserten 1983, alltså på komme-tiden.

[Ronnie]

BOOOOP

[Ronnie]

Förövrigt låter det alltid dåligt i mitt vänstra öra när det är något problem med ett rum/anläggning.

Däremot upplever jag ingenting sånt när jag är i konserthuset.

Misstänker att det är stereosystemet som inte funkar med mina öron, eller att vänstra örat är extra känsligt för fel liksom.

[Strmbrg]

Förövrigt låter det alltid dåligt i mitt vänstra öra när det är något problem med ett rum/anläggning.

Däremot upplever jag ingenting sånt när jag är i konserthuset.

Misstänker att det är stereosystemet som inte funkar med mina öron, eller att vänstra örat är extra känsligt för fel liksom.

Samma här, ungefär.
Men tvärtom.
Nämligen det högra.

Grejar inte höga ljudtryck, enär resonansen exciteras då.
Uppskattar därför att det går att spela lite lågt med full behållning.

[MichaelG]

Har inte tänkt på't tidigare, men det resonerar faktiskt bara i det skadade örat.

Tråkigt för dig. Tur i oturen att det främst verkar vara valthorn som triggar igång det. Det är ju inte det mest framträdande instrumentet i orkestern.

Och vad gäller R Strauss: Ibland vill man inte mogna...

Hälsn. Michael

[Ronnie]

Då rekommenderar jag att du går på en klassisk konsert och undersöker om problemet uppstår då också!

[JTarnstrom]

Jag upplever inga resonanser alls i vuvuzeulorna genom mina OA51

[PerStromgren]

Stråkorkester låter oftast bra, men kan ibland låta grötigt. Sån't händer dock i verkligheten också. Inspelningar är olika, helt enkelt.

[ChristianAndersson]

Jag har hittills inte haft några orkestrar på besök
MEN jag fuskade som privat ljudtekniker för bl a
en Salsa spelning där orkesterns elkontrabas
(El Bassofiola?) hade 2 meters stack.
Det lät bra i den lilla stugan,
glödlampstråd lossnade.
Folk var trötta först
men dansade sen.
Blås på fullt blås
vad krävs?

[petersteindl]

Det pratas horn i tråden, men live på konserthus har hormen en dovare karaktät än sina granninstrument. Strmbrg, hur tycker du horn låter i levande livet?

Jag upplever inga problem med att horn skulle låta mer resonant än i verkligheten.

MvH
Peter

[Strmbrg]

Det pratas horn i tråden, men live på konserthus har hormen en dovare karaktät än sina granninstrument. Strmbrg, hur tycker du horn låter i levande livet?
Jag upplever inga problem med att horn skulle låta mer resonant än i verkligheten.

MvH
Peter

Jag har inget färskt minne av detta.
Det var ett tag sedan jag var på konsert.
Tror som sagt tidigare att mitt skadade öra är resonatorn i sammanhanget.

Minns dock att du nämnt att horn (bleck) är exempel på instrument som ofta får en annan karaktär i hemma-riggen jämfört med i verkligheten.

Jag tycker nog att även stråk ofta får en annan karaktär.

Ofta låter instrumenten för ljust. Det verkar dock inte som att det bara skulle vara att vrida ner diskanten i dessa situationer. Det är något annat som knasar.
Kanske en dip i ett lägre register?

Kanske är det anläggningens bristande förmåga att rätt återskapa den lågnivå-iga rumsklangen?
Om man nu ponerar att rumsklangen har en annan, mindre diskantrik tonkurva än instrumentens direktljud, vill säga.
Och det har den sannolikt.

I en mer högupplöst rigg, upplever jag mindre av detta fenomen med att instrument låter gällare än i verkligheten.
Brummande kontrabasar, som alltså inte bara låter tjockt eller bullrigt, är ett annat exempel.
Men nu snackar vi troligen om riggar som är rejält dåliga på att beskriva verkligheten, och det kanske vi bör lämna därhän.

[MagnusÖstberg]

De får inte plats i min lägenhet

[30Hzbone]

När vi lyssnar i konserthuset och sitter en bit från orkestern så hör
vi i huvudsak reflekterat ljud. Diskanten klingar av snabbt så den hör vi inte så mycket av.
Hemma så hör vi det som är inspelat via mickar som ofta hänger
ett antal meter ovan orkestern för att avståndet till orkesterns olika
musikanter/instrumentgrupper skall bli ungefär lika.
Kan också finnas stödmickar utplacerade vid inspelningar.
I den information vi har på våra phonogram kan det därför finnas mer av direktljud och diskant än vad vi normalt hör som lyssningsdeltagare på en konsert.
Detta kan vara en anledning till att det låter olika himma och på konsert.

[DVD-ai]

Har inte testat, lyssnar inte så mycket på sådan typ av musik faktiskt, även om det finns stycken som är riktigt bra. Men jag vet inte vad dom heter heller så det blir alldrig att jag hör dom annat än av en "slump"

[jockewe]

Hos mig låter det olika beroende på vem som spelar in...

[n3mmr]

Stråkigt låter det...

Nä, Stråkar väl inspelade låter som stråkar brukar göra på konsert, utom att det är mer begränsat vad det gäller att kunna flytta runt med bibehållet intryck.

[roggaro]

en stråke med mycket harts låter väl häftigt.

men många tillsammans kan bli helt fel.
tänker på vissa Denon inspelningar i det nydigitaliserade 90talet

[Strmbrg]

Ha! Visste väl att det redan fanns en tråd i stråkåtergivningsämnet.

Kan det vara så enkelt (eller åtminstone vara en av de viktigare förklaringarna) att stora stråksektioner ofta låter gällt, lite för ljust och lite "liksom hoptryckt" pga att element ofta delas i ett område där just stråkar drabbas?

Vi diskuterar ju detta i min tråd om Snell E/III, men jag tycker att frågan är viktigare än att bäddas in i den tråden.

Därför kickar jag fram den här gamla tråden istället.