Strukturmätning på spikfotshögtalare

[idea]

Nu skjuter vi ut hakan och försöker slå ännu ett slag i spikfötterna. Detta är en kort presentation av en mätning jag gjorde för ett tag sedan på mina spikfotsförsedda Sonus Faber Elipsa.
Anledningen till mätningen var att jag dels tyckte att de var lite "klena" i djupbasen, dock mycket "korrekta", dels kunde notera att de hade en uppställningsresonans i lågfrekvensområdet. Så en dag när jag ändå råkade ha mätutrustningen med mig hem blev mätningen av och den bekräftade mina hypoteser.

Först tar vi hur det gick till, i princip;


Resultatet av att knacka i övre hörnet och mäta i hörnet respektive vid bashögtalarens infästning blev;


7 Hz-resonansen bekräftar det man i princip kan se med blotta ögat om man knuffar till högtalaren, dvs den står och "svajar" med låg frekvens. Högtalaren väger 50 kg så även om foten ser stabil ut så är den för klen. I och för sig så är det inte bara foten utan golvet påverkar också. Detta var parketgolv på betongplatta på mark och var även detta lite klent. I mitt nuvarande hus så är golvet mer stabilt och detta har märkbart påverkat basåtergivningen till det bättre. Men åter till mätningen.

Jag mätte även bashögtalarens förutsättningar, dvs jag matade in kraft i bashögtalarinfästningen och mätte responsen i samma punkt;


Nu framgår det tydligare vad bashögtalaren "ser" som strukturrespons. En ideal högtalare skall se hög impedans, dvs vara i nedre högra hörnet. I detta fallet tappar vi en hel del respons genom resonansen i högtalarfoten-golvet.

Om vi knackar i övre hörnet och mäter på en mängd punkter på högtalaren så kan vi göra en sk modalanalys och få fram högtalarens struktursvängningar.

7 Hz-resonansen ser då ut så här;

Det vi ser är 4 olika vyer över högtalaren där nedre högra är sett snett framifrån-från sidan, övre högra är rakt från sidan, övre vänstra är rakt framifrån och nedre vänstra är rakt uppifrån.
Vi kan tydligt se hur den står och gungar på foten.

53 Hz-resonansen;


Här ser vi hur högtalaren står och roterar på foten. Möjligen att det är lite torsion i högtalarkabinettet också.

157Hz-resonansen;


Här är lådans första böjmod som kan påverka basåtergivningen.

Det är viktigt att påpeka att det här är strukturförutsättningarna för högtalaren, inte hur den låter. En bra konstruktör tar ju med dessa förutsättningar och ser till att slutresultatet låter bra (vilket man lyckats med i detta fall enligt min åsikt - förutom i djupbasen). I detta fall får man troligen en förbättrad basåtergivning om man tar hand om 7 Hz-resonansen men det har jag inte verifierat mer än subjektivt med högtalarens nya placering på ett bättre golv (och annat rum också i och för sig).
Vilket år som helst så har jag tänkt kolla upp resonansen på nya placeringen och även hur en bättre fot kan påverka basåtergivningen.

Detta kanske inte blev så mycket att diskutera kanske mer att studera och begrunda men synpunkter kan man säkert ha ändå...

[slockna]

gjorde du motsvarande mätningar även med mjuka kuddar?

[idea]

Svar nej - inte ännu men troligen i framtiden någon gång.

[Johan_Lindroos]

Mycket kul med lite experimentell svängningsformsanalys!

Några frågor bara:

1) Det är väl acceleration / kraft du visar på kurvorna väl? Inte tvärtom som du skriver?

2) Varför har du valt att mäta accelerationen och inte hastigheten? (Hastigheten är ju det som normalt sett bäst korrelerar med utstrålat ljud)

3) Det hade möjligtvis varit en poäng att excitera precis i talspolen för baselementen. Eftersom det kanske är mekaniskt sett svårt(!), kanske man skulle kunna tänka sig enn kompromiss precis ovanför eller under baselementet. Jag tänker att då hade "vridningssvängningen" vid 53 Hz knappast exciterats. Vad jag menar är att det är lätt att få de som tittar på svängningsmoder att bli lurade då det bara är vissa svängningsformer som exciteras vid verkliga kraftexcitationer än de man gör med hammaren. Det kan man ju oäven enkelt se i och med att 53 Hz-moden har sin nodlinje ungefär längs med elementens placeringslinje.

4) Jag är inte helt med på din analys att det är "dåligt" med 7,5 Hz-resonansen. Om du tänker dig att flytta ned den resonanansen yttterligare i frekvens så dämpar du ju accelerationen i det hörbara området MERA. Varför har du då skrivit "hög styvhet (bra)" när det egentligen är MINDRE acceleration per kraft vilket egentligen innebär mer något i stil med "låg" "styvhet", alltså tvärtom. Eller så har jag tänkt fel, alltså tvärtom, det var ju ett tag sedan jag höll på med sådant här... så jag är inte längre helt varm i kläderna om man säger så. Men vi kan ju resonera lite fram och tillbaka så klarnar det nog till slut.

5) Andra underlag under högtalarna ger säkerligen andra resultat som du är inne på. Sedan är ju dessa högtalare tämligen tunga också, jämfört med vad de flesta andra har för högtalare, så dina resultat är inte helt jämförbara med "sämre" (i detta fall mindre tunga och eventuellt mindre höga) högtalare.

6) Jag tror att det vanligtvis inte är så noga med själva uppställningen (d v s dess hårda eller fjädrande fötter) av högtalarna som ger ett ljudande resultat. Den stora betydelsen bedömer jag ligga i högtalarnas elaktroakustiska dimensionering och hur de placerats i rummet och rummets akustiska egenskaper.


Återigen, väldigt kul med seriöst gjord modalanalys! Jag hittar ingen tummen-upp-smajly, men du får den i text. Jo förresten:




Och en guldstjärna oxå.

[Jocke]

Ambitiöst och bra att resonemangen kommer att handla om mer konkreta saker med "bra på fötterna" än det varit vanligt med... bra jobbat!

[idea]

Tack för guldstjärnan Det var länge sedan jag fick en sådan.

1. Stämmer det är Acc/Kraft. Kanske lite förvirrande att skriva att jag mäter matar in kraft och mäter responsen eftersom man tydligen kan få för sig det omvända då.

2. Mäter nästan alltid med accelerometrar och då får man som default acc. Nu är detta inget som helst problem eftersom det är en barnlek att integrera i frekvensplanet och få hastighet eller förskjutning (skiljer bara en lutning på 6 dB/oktav).

3. Det som är intressant är infästningspunkterna för bashögtalaren. Det är där kraften matas in i lådan. Skall man göra det helt formellt skall man montera ur bashögtalaren men detta var en snabb mätning och det exakta svaret var inte det viktigaste utan principen.

4. Om man flyttar ner resonansen så kommer den inte bara att flytta "åt vänster" den kommer även att sjunka i nivå och inverkan på hörbara området blir mindre.

5. Om vi har en lättare högtalare med samma "fötter" så kommer resonansen att flytta upp i frekvens och vi får större påverkan på det hörbara området.

6. Håller med - rummet påverkar säkert mer - men i detta fallet så är jag ganska övertygad om att man bör kunna få ut mer bas med bättre fötter. Återstår bara att bevisa detta. Möjligen att jag kan dra igång det projektet till vintern.

[petersteindl]

Mycket kul med lite experimentell svängningsformsanalys!

Några frågor bara:

1) Det är väl acceleration / kraft du visar på kurvorna väl? Inte tvärtom som du skriver?

2) Varför har du valt att mäta accelerationen och inte hastigheten? (Hastigheten är ju det som normalt sett bäst korrelerar med utstrålat ljud)

3) Det hade möjligtvis varit en poäng att excitera precis i talspolen för baselementen. Eftersom det kanske är mekaniskt sett svårt(!), kanske man skulle kunna tänka sig enn kompromiss precis ovanför eller under baselementet. Jag tänker att då hade "vridningssvängningen" vid 53 Hz knappast exciterats. Vad jag menar är att det är lätt att få de som tittar på svängningsmoder att bli lurade då det bara är vissa svängningsformer som exciteras vid verkliga kraftexcitationer än de man gör med hammaren. Det kan man ju oäven enkelt se i och med att 53 Hz-moden har sin nodlinje ungefär längs med elementens placeringslinje.

4) Jag är inte helt med på din analys att det är "dåligt" med 7,5 Hz-resonansen. Om du tänker dig att flytta ned den resonanansen yttterligare i frekvens så dämpar du ju accelerationen i det hörbara området MERA. Varför har du då skrivit "hög styvhet (bra)" när det egentligen är MINDRE acceleration per kraft vilket egentligen innebär mer något i stil med "låg" "styvhet", alltså tvärtom. Eller så har jag tänkt fel, alltså tvärtom, det var ju ett tag sedan jag höll på med sådant här... så jag är inte längre helt varm i kläderna om man säger så. Men vi kan ju resonera lite fram och tillbaka så klarnar det nog till slut.

5) Andra underlag under högtalarna ger säkerligen andra resultat som du är inne på. Sedan är ju dessa högtalare tämligen tunga också, jämfört med vad de flesta andra har för högtalare, så dina resultat är inte helt jämförbara med "sämre" (i detta fall mindre tunga och eventuellt mindre höga) högtalare.

6) Jag tror att det vanligtvis inte är så noga med själva uppställningen (d v s dess hårda eller fjädrande fötter) av högtalarna som ger ett ljudande resultat. Den stora betydelsen bedömer jag ligga i högtalarnas elaktroakustiska dimensionering och hur de placerats i rummet och rummets akustiska egenskaper.


Återigen, väldigt kul med seriöst gjord modalanalys! Jag hittar ingen tummen-upp-smajly, men du får den i text. Jo förresten:




Och en guldstjärna oxå.

Jag har inte begrundat inläggen så noga, men min första tanke var densamma som Johan skrev.

Därför skriver jag + 1 på Johans inlägg

MvH
Peter

[Svante]

Den där högtalaren verkar ju nästan ha mjukfötter, inte i spikarna, men väl i "plattan" mellan högtalaren och spikarna. Jag skulle trp att det är där, och kanske i golvet som det fjädrar mest. Gör man det bara ytterligare lite mjukare så skulle det kanske bli bra.

Du ansätter utan vidare motivering att styvt är bra. Det håller jag inte med om. Det viktiga är att det inte finns resonanser, alltså enskilda frekvenser med hög mobilitet. Om hela högtalaren skulle röra sig ganska mycket, men lika för alla frekvenser, så skulle det inte vara sån stor nackdel.

I övrigt håller jag med de andra, det är apkul med riktiga mätningar, och det här var ju kvalificerade sådana. Guldstjärna från mig också!

[lemmts]

Jepp, kul mätning!

[RogerGustavsson]

Exciteringen av kraften bör väl ha något samband med högtalarens rörliga massa(or)? En högtalare där de rörliga massorna är större motsvarar antagligen en större kraft? Vilken kraft motsvarar egentligen exciteringen överhuvudtaget? Förekommer liknande krafter när man spelar på högtalaren?

[Harryup]

Den där högtalaren verkar ju nästan ha mjukfötter, inte i spikarna, men väl i "plattan" mellan högtalaren och spikarna. Jag skulle trp att det är där, och kanske i golvet som det fjädrar mest. Gör man det bara ytterligare lite mjukare så skulle det kanske bli bra.

Ja, spikfötter är inte alla lika. Det finns trubbiga, vassa, veka, grova, dåligt infästa i trä, solitt gängade i metalplatta. osv osv.
Lägger man dessutom till hur golvet beter sig så kan det nog bli allt ifrån väldigt dåligt till helt ok.

Trevligt med en aktuell mätning. +1

Kommentaren om att byter man till SD kan man få mer bas känner jag igen. Tror aldrig jag har hört ett byte som inte ger mer bas, däremot blir det inte alltid en tydligare basåtergivning. Men testar man inte får man aldrig veta.

mvh/Harryup

[Svante]

Exciteringen av kraften bör väl ha något samband med högtalarens rörliga massa(or)? En högtalare där de rörliga massorna är större motsvarar antagligen en större kraft?

Nuskavise...

Rimligen talar du om en jämförelse mellan två högtalare som spelar lika starkt och har likadana element, men olika tunga lådor?

I sådana fall måste högtalarkonerna ha samma acceleration (ljudtrycket är ungefär proportionellt mot konaccelerationen) och Newtons andra lag säger att F=ma. Kraften på en tung eller lätt låda är alltså samma.

Däremot blir förflyttningen av den lätta lådan större.

Vilken kraft motsvarar egentligen exciteringen överhuvudtaget? Förekommer liknande krafter när man spelar på högtalaren?

Kraften i experimentet menar du? Den ansätts ju på ett lite udda ställe (uppe i hörnet efter vad jag förstod) men i modalanalys analyserar man strukturens egenmoder och de är oberoende av excitationen. Jag skulle tro att programvaran räknar bort excitationens läge och spektrala innehåll (rätta mig om jag har fel).

[Magnuz]

Kommentaren om att byter man till SD kan man få mer bas känner jag igen. Tror aldrig jag har hört ett byte som inte ger mer bas, däremot blir det inte alltid en tydligare basåtergivning.

Det går väl gärna lite hand i hand det där - ju mer bas desto otydligare blir det, känns det som. Instämmer i övrigt med hyllningskören - kul med någon som experimenterar i praktiken.

[idea]

Du ansätter utan vidare motivering att styvt är bra. Det håller jag inte med om. Det viktiga är att det inte finns resonanser, alltså enskilda frekvenser med hög mobilitet. Om hela högtalaren skulle röra sig ganska mycket, men lika för alla frekvenser, så skulle det inte vara sån stor nackdel.

Om vi gör en gränsvärdesövergång så ser vi ganska lätt att det skall vara styvt.
Antag en oändligt mjuk fjäder i infästningen då kommer högtalaren inte att få någon impedans att "jobba" mot (vi får ingen koppling till lådans massa) utan kommer att fungera som en fritt hängande element (men med baffel). Vi kommer att tappa effektivitet eftersom stor del av inmatad kraft går till att flytta elementet och inte konen. Med oändligt styv infästning kommer lådans massa att koppla maximalt till elementet och vi får maximal verkningsgrad.
Det är ju såklart även viktigt att vi har minimalt med odämpade resonanser i det hörbara området.

[Jocke]

Tror det börjar bli intressant nu...

[idea]

Exciteringen av kraften bör väl ha något samband med högtalarens rörliga massa(or)? En högtalare där de rörliga massorna är större motsvarar antagligen en större kraft? Vilken kraft motsvarar egentligen exciteringen överhuvudtaget? Förekommer liknande krafter när man spelar på högtalaren?

Se även Svantes kommentarer men några andra förtydliganden kan vara på sin plats.
Jag har matat in en känd kraft med hjälp av en sk modalhammare (hammare med mjuk spets, i detta fallet, och kraftgivare). Om denna kraft motsvarar kraftnivåerna vid spelning av musik har jag inte undersökt men om det är ett linjärt system så spelar det ingen roll.
Jag kan däremot använda punktacceleransmätningen till att "baklänges" ta fram vilka krafter som högtalaren ger när den spelar musik. Det jag gör då är att mäta vibrationen vid musikspelning i mätpunkten och dividera med FRFn och ut ramlar kraften.
Man kan även kolla om impedansen är rimlig genom att titta på området över första "stelkroppen" i detta fallet 7-40 Hz, 1/FRFn = massan, i detta fallet c:a 1/0.02 = 50 kg.
De modala mätningarna dvs diagram 1 och animeringarna är gjorda genom att excitera i en fast punkt (övre hörnet) och sedan har jag flyttat runt acc. till samtliga andra mätpunkter.
För Punktacc. har jag både exciterat och mätt vid bashögtalarens infästningspunkt, vilket ger en lite annorlunda kurva.

[hifikg]

Jäkligt snygga högtalare!

[Svante]

Du ansätter utan vidare motivering att styvt är bra. Det håller jag inte med om. Det viktiga är att det inte finns resonanser, alltså enskilda frekvenser med hög mobilitet. Om hela högtalaren skulle röra sig ganska mycket, men lika för alla frekvenser, så skulle det inte vara sån stor nackdel.

Om vi gör en gränsvärdesövergång så ser vi ganska lätt att det skall vara styvt.
Antag en oändligt mjuk fjäder i infästningen då kommer högtalaren inte att få någon impedans att "jobba" mot (vi får ingen koppling till lådans massa) utan kommer att fungera som en fritt hängande element (men med baffel). Vi kommer att tappa effektivitet eftersom stor del av inmatad kraft går till att flytta elementet och inte konen. Med oändligt styv infästning kommer lådans massa att koppla maximalt till elementet och vi får maximal verkningsgrad.
Det är ju såklart även viktigt att vi har minimalt med odämpade resonanser i det hörbara området.

Mm, den stora förflyttning du talar om är maximalt någon hundradel av konens förflyttning, om massförhållandet är 1/100. Det brukar vara större. Det blir alltså 99% kvar i högtalarkonen.

20*log(0,99)=-0,09 dB. Ingen fantastisk verkningsgradsminskning...

Om man däremot har en resonans blir mobiliteten större, eftersom massa kan tas ut av fjädring (vid enstaka frekvenser).

[IngOehman]

2) Varför har du valt att mäta accelerationen och inte hastigheten? (Hastigheten är ju det som normalt sett bäst korrelerar med utstrålat ljud)]

Njae... från (relativt våglängden) små ytor så är det faktiskt accelerationen
som visar bäst proportionalitet mot utstrålad ljudeffekt. Men skall man vara
noga så beror det på en väldigt massa förutsättingar. Att frekvensoberoende
hastighet ger rak tonkura är dock som regel bara sant hos väldigt stor-ytade
panelhögtalare. T ex de flesta elektrostathögtalare.

Och om de är dimensionerade så att membranets massa är försumbar vid alla
de frekvenser som man vill använda elektrostaten, så blir mambranhastigheten
även naturligt frekvensoberoende. Men inströmmen blir kraftigt ökande med
frekvensen.


Vh, iö

[faema]

Mycket intressant läsning, guldstjärna från mig med, ser fram emot fortsatta mätningar. Guldstjärna också för god smak! Ännu mera guldstjärnor om du säljer subben till höger i bild till mej (billigt)

[Johan_Lindroos]

2) Varför har du valt att mäta accelerationen och inte hastigheten? (Hastigheten är ju det som normalt sett bäst korrelerar med utstrålat ljud)]

Njae... från (relativt våglängden) små ytor så är det faktiskt accelerationen
som visar bäst proportionalitet mot utstrålad ljudeffekt. Men skall man vara
noga så beror det på en väldigt massa förutsättingar. Att frekvensoberoende
hastighet ger rak tonkura är dock som regel bara sant hos väldigt stor-ytade
panelhögtalare. T ex de flesta elektrostathögtalare.

Och om de är dimensionerade så att membranets massa är försumbar vid alla
de frekvenser som man vill använda elektrostaten, så blir mambranhastigheten
även naturligt frekvensoberoende. Men inströmmen blir kraftigt ökande med
frekvensen.


Vh, iö

Jag tänkte egentligen mest på väggar som är relativt tunna där strålningsfaktorn är 1, d v s över koincidensgränsfrekvensen. Men jag skrev aldrig det...

Sedan föredrar jag att titta på mobiliteten (hasighet / kraft) istället, "den blir mer vågrät". Jag tycker man förstår den intuitivt bätte än accelerans.

[Johan_Lindroos]

Du ansätter utan vidare motivering att styvt är bra. Det håller jag inte med om. Det viktiga är att det inte finns resonanser, alltså enskilda frekvenser med hög mobilitet. Om hela högtalaren skulle röra sig ganska mycket, men lika för alla frekvenser, så skulle det inte vara sån stor nackdel.

Om vi gör en gränsvärdesövergång så ser vi ganska lätt att det skall vara styvt.
Antag en oändligt mjuk fjäder i infästningen då kommer högtalaren inte att få någon impedans att "jobba" mot (vi får ingen koppling till lådans massa) utan kommer att fungera som en fritt hängande element (men med baffel). Vi kommer att tappa effektivitet eftersom stor del av inmatad kraft går till att flytta elementet och inte konen. Med oändligt styv infästning kommer lådans massa att koppla maximalt till elementet och vi får maximal verkningsgrad.
Det är ju såklart även viktigt att vi har minimalt med odämpade resonanser i det hörbara området.

Tänk på att det du kallar för infästning är som jag tolkar det, att du menar högtalarens fötter. De är inte på samma plats som högtalarens låda, vilken har en avsevärd massa! Något att tänka på.

Och hur ska du kunna få oändligt styv infästning vid fötterna nedtill vid golvet? Nu ligger ju den resonensen ända nere vid 7,5 Hz och du måste få upp den till långt över 20 000 Hz om det ska vara någon vits! Jag ser det somi stort sett fysikaliskt omöjligt om man ska vara krass. Om man inte fäster in högtalarna magneter i tunga järnklumpar el.nå´t...

Tror du då inte som du även själv verkar vara inne på, att sänka "system"-resonansen till ännu lägre frekvenser är att föredra? ...Eventuellt i kombination med ökad massa hos högtalaren, om man av någon anldening tycker det skulle vara meningsfullt.

[idea]

Med infästning så menas högtalarelementets infästning (det är ju där jag mätte punktacc.).
Hela högtalarsystemet bör ju avkopplas från underlaget så långt ner i frekvens som det bara går, helst 0 Hz, för att minimera påverkan på basområdet.
Nu ser ju högtalarelementet summan av den lokala styvheten och uppställningsresonansen där den lokala styvheten sannolikt är bra upp till över 100 Hz men fötterna-golvets 7 Hz resonans ger påverkan upp till 40 Hz.

[IngOehman]

Vill bara försiktigt varna för användande av ordet "avkoppla".

Problemet är kanske inte ordet i sig, utan att det finns de om skriver
av-koppla från när de menar isolerar, och avkoppla till när de menar
koppla ihop.

I elektriska sammanhang använder man avkoppla, oftast när man menar
koppla ihop/kortsluta till/kortsluta över, medan det i mekaniska samman-
hang ofta talas om att avkoppla när man menar isolera/eleminera en ihop-
koppling.

Men eftersom det finns de som hävdar att de avkopplar när de kopplar
ihop en mekanisk detalj styvt med en tänkt mekanisk jord (sådana djur
finns i verkligheten inte), och det finns de som använder ordet avkoppla
när de menar ta bort jordning i elektriska sammanhang, är ordet vansligt
att använda. Inte för att det är något fel på ordet, utan för att det inte
går att veta vad den som läser det tänker sig att det betyder.

Bättre att tala om att "hopkoppla" respektive "isolera".

Det fungerar bra både i elektriska och i mekaniska sammanhang.

En högtalare som man vill undvika resonant beteende från (med avseende
på homogenrörelser) bör vara så väl isolerad från underlaget som möjligt.
Frivsvävande om möjligt.

När det gäller att undvika resonanser inom högtalaren, alltså att böjvågor
går i den, så är intern dämpning i den mängd som behövs i förhållande till
dess massa och styvhetsfördelningar, det som är bäst. Det vill säga det är
något som högtalarkonstruktören bör ta hand om redan i konstruktionen.

Men man kan visa att de fötter man använder kan påverka även dessa hos
högtalaren inbyggda resonansfenomen, vilket ju inte är så konstigt eftersom
fötter verkar med viss kraft mot högtalaren och alla yttre massor och styv-
heter tenderar att öka resonerandet, eftersom båda massa och fjädrings-
styvhet är resonansfaktorer. Spikfötter ställer därför som regel inte bara
till med homogenrörelser hos högtalaren, utan förvärrar även ofta förekom-
mande panelresonanser. Om en fot verkar mot högtalaren med mycket mjuk
fjädring ställer man inte till några sådana resonansfenomen, och om en fot
har en mycket dämpad koppling till högtalaren kan den rent av i viss mån
dämpa panelresonanser, men på bekostnad av att energi leds in i en massa
nya ytor (golvet) som kan störa ljudåtergivningen.


Vh, iö

[Johan_Lindroos]

Med infästning så menas högtalarelementets infästning (det är ju där jag mätte punktacc.).
Hela högtalarsystemet bör ju avkopplas från underlaget så långt ner i frekvens som det bara går, helst 0 Hz, för att minimera påverkan på basområdet.
Nu ser ju högtalarelementet summan av den lokala styvheten och uppställningsresonansen där den lokala styvheten sannolikt är bra upp till över 100 Hz men fötterna-golvets 7 Hz resonans ger påverkan upp till 40 Hz.

Ah, ok, då förstår jag vad du menade. Jag tror vi är överens om orsak, verkan, och åtgärd.

[Richard]

Kommentaren om att byter man till SD kan man få mer bas känner jag igen. Tror aldrig jag har hört ett byte som inte ger mer bas, däremot blir det inte alltid en tydligare basåtergivning.

Det går väl gärna lite hand i hand det där - ju mer bas desto otydligare blir det, känns det som. Instämmer i övrigt med hyllningskören - kul med någon som experimenterar i praktiken.

Håller med. SD - kuddar ger subjektivt mera bas, men otydligare, bumbligare och orenare bas med otydlig pitch jämfört med spikes.

Med SD - kuddar under subbas och satteliter blir det svårt att få dessa att spela ihop sömlöst, - tycker jag.

[IngOehman]

Undrar om ni inte blandar ihop tydlighet och tydlighet nu...

Musiken kan uppfattas tydligt på grund av att den inte är grumlad. Det är
naturlig tydlighet. Den man får erfara med högtalarna på mjuka fötter om
högtalarna är goda.

Musiken kan även uppfattas tydligt på grund av artificiell skärpning. Det är
en onaturlig tydlighet, som man, om man gjort sig beroende av den, behöver
skapa med distorsion, som kommer att degradera andra aspekter av musiken.

Om man inte håller isär en naturligt hög upplösning (som är väldigt ospekta-
kulär och opockande upplevelse, jämfört med en artificellt skärpt version av
samma musik) och effekten av artificiell skräpning (som kan "imponera med
sin tydlighet") så riskerar man gå väldigt snett i tanken.

Upplevelserna från sådana A/B-jämförelser är ett skolboksexempel på hur illa
man kan bedra sig i A/B-jämförelser och helt tappa bort sin inre referens.


Vh, iö

[RogerGustavsson]

Musiken kan även uppfattas tydligt på grund av artificiell skärpning. Det är
en onaturlig tydlighet, som man, om man gjort sig beroende av den, behöver
skapa med distorsion, som kommer att degradera andra aspekter av musiken.

Om man inte håller isär en naturligt hög upplösning (som är väldigt ospekta-
kulär och opockande upplevelse, jämfört med en artificellt skärpt version av
samma musik) och effekten av artificiell skräpning (som kan "imponera med
sin tydlighet") så riskerar man gå väldigt snett i tanken.

Det där vill jag hålla med om! Den där skärpningen förekommer ofta på fongram men sällan i verkligheten. I verkligheten behövs den inte om musiken framförs i en passande lokal. På anläggningar med sämre upplösning verkar den behövas. Är heller inte ovanligt att många föredrar en diskanthöjning för att göra musiken tydligare men det är egentligen en högre upplösning som behövs.

Hur det är med uppskärpning i samband med spikfötter vet jag inte men det låter ju inte helt omöjligt i teorin.

[IngOehman]

All beledsagande övertonsdistorsion kommer att göra det lättare och
tydligare att höra pitchen.

Frågan är bara hur hårt man skall dra åt tumskruvarna, eller rättare
sagt om man bör göra det alls. Jag har aldrig upplevt något behov av
att skärpa musiken live, och jag gör det inte heller i min anläggning.

Om någon upplever att behovet finns så beror det nog på antingen att
de har skaffat sig ett osundt beroende, eller också att anläggningen har
andra problem som ställer till artikulationen, det det vore klart bättre
att åtgärda.


Huvudvärk beror inte på för lite albyl.

Oartikulation beror inte på att spikfötter fattas.

Det är bättre att identifiera den verkliga bristen än att medicinera.


Vh, iö

[meanmachine]

All beledsagande övertonsdistorsion kommer att göra det lättare och
tydligare att höra pitchen.

Frågan är bara hur hårt man skall dra åt tumskruvarna, eller rättare
sagt om man bör göra det alls. Jag har aldrig upplevt något behov av
att skärpa musiken live, och jag gör det inte heller i min anläggning.

Om någon upplever att behovet finns så beror det nog på antingen att
de har skaffat sig ett osundt beroende, eller också att anläggningen har
andra problem som ställer till artikulationen, det det vore klart bättre
att åtgärda.


Huvudvärk beror inte på för lite albyl.

Oartikulation beror inte på att spikfötter fattas.

Det är bättre att identifiera den verkliga bristen än att medicinera.


Vh, iö

Håller med dig och även om det är att slå in en öppen dörr så antar jag utmaningen att försöka lägga ut texten lite mer med början i ett par frågor.

Är det rimligt att tro att tillverkare betänker möjligheten att folk i gemen inte accepterar mjukfötter på grund av design och praktiskt oanvändbarhet?

ÄR det således rimligt att tro att tillverkare i gemen använder spikar som designfördel och praktiskt fördel?

Idag på de flesta högtalare jag anskaffat följer det med spikes och små gulliga underlägg för att inte skada golv. Detta är estetiskt tilltalande och högtalaren står betydligt stabilare än med t.ex. SD-fötter.

De allra flesta människor har ju barn och andra påverkbara sakaer som lätt kommer åt delarna.

Kan det vara rimligt att tro att en del, inte alla, men några beräknar in i konstruktionen påverkbarheten av en spik jämte t.ex en mjukis för att se om något skiljer? Jag har fler gånger köpt högtalare med möjlighet till bägge alternativen. Senaste mordaunt short mezzo 6 som har såväl spikes som gummifötter för den senare upplevs som lite mer laid back i ljudet.

Vilketsom är det lite upp till dig att shapea ljudet efter behov men konstruktörer kan ju medräkna påverkan och motverka påverkan.