Redovisning av max effekt och redovisning av distorsion brukar vara två skilda saker. Båda inbegriper
både en distorsions- och en effektsiffra, så det är inte så lätt att skilja dem om man inte är kunnig i ämnet.
När man redovisar distorsion brukar man välja en effektnivå som ligger tillräckligt mycket under den nivå där distorsionen börjar stiga signifikant i närheten av klippningen - annars redovisar man ju bara den distorsionsnivå man valt som tröskelvärde, vilket ju är rätt meningslöst. Väljer man 1% så blir det 1%. Man väljer därför en effektnivå signifikant under klippnivå (10-80% av full uteffekt är rimligt) och mäter distorsionen vid denna effektnivå. Man bör inte mäta bara vid 1 kHz, eftersom distorsionen i regel blir sämre vid höga frekvenser. Vill man mäta vid så hög frekvens att även första övertonen faller utanför hörbara området väljer man 10 kHz. Det är även lämlpigt att mäta där om man använder ett ljudkort med Fs om 96 kHz och en dator som mätinstrument, eftersom en högre mätfrekvens inte kommer att ge registrerbara övertoner.
När man redovisar effekt däremot, så väljer man en signifikant högre distorsionsnivå än den som förstärkaren kan prestera vid något lägre nvåer, för att säkerställa att det är klippning, det vill säga utnyttjningsbar maxeffekt, som man ser.
I kvalificerade sammanhang så väljer man ofta runt en distorsion runt 1% för att specificera maxeffekt, medan man i bil-sammanhang inte sällan väljer 10%! Sistnämnda är en på tok för hög nivå om man sysslan man seriösa förstärkare med låg distorsion, men mäter man högdistordernade förstärkare kan det vara nödvändligt att välja så höga nivåer för att veta att det är klippning man ser, och inte bara den sunkiga grund-distorsionen i det "linjära" området.
Det kan även nämnas att man när man mäter THD+N (distorsion + brus) riskerar att få höga värden om man mäter vid en mycket låg nivå, eftersom man då även får med brus.
Mäter man på en förstärkare med övergångsdistorsion kan distorsionen öka dramatiskt vid låga nivåer dessutom, men det är förstås relevant att få med detta.
Bäst bild av hur förstärkaren låter distorsionsmässigt får man om man mäter den vid BÅDE mycket svag signal (men har möjlighet att separera brus från distorsion, t ex genom att använda en spec.), t ex 1 mW, och dessutom vid en signalnivå tillräckligt långt under klippning för att inte begynnande olinjäriteter i närheten av klippning skall komma in
[>10W (för att komma över bruset) men <80% av full uteffekt (för att inte få in olinjäriteterna som upptråder mycke nära klippning)]. Exakt vilken nivå man väljer är inte så noga, men om den redovisas i en broschyr eller liknande är det till hjälp för den som läser den om mätnivån redovisas.
Som många inläggare redan förstått har nog trådstartaren missuppfattat Denons redovisningar, och dessutom möjligen blandat ihop siffrorna en smula, med det är inte så lätt när man inte är kunnig i ämnet.
I detta specifika fall (Denon 2105) har den mätning jag varit inblandad i (den gjordes hos Morello) gjorts i rent resistiv last samt vid en nivå tillräckligt under klippning för att inte topp-olinjäriteter skulle komma med.
Distorsionen mättes vid både 1 kHz och 10 kHz. Nivån var på den lägre gränsen av vad som är optimalt, nämligen undefär 1/3 av fullt spänningssving (lämpligt intervall är 1/3 - 9/10 vilket ger en effekt om 11 - 81% av full uteffekt). Detta på grund av att vi vid tillfället saknade en reglerbar spänningsdelare för att få ned signalnivån tillräckligt, annars hade vi nog mätt vid lite högre effekt också, och även i en lite svårare konstlast. Nu använde vi 8 om rent resistiv last.
Vill man göra det så svårt som möjligt för förstärkaren mäter man givetvis distorsionen i reaktiv och mycket lågohmig konstlast, men frågan man alltid måste ställa sig är: Hur illa konstruerade högtalare vill man optimera förstärkaren för? Ju bättre man gör den på att driva idiotiskt dimensionerade högtalare, desto sämre kommer den att prestera per krona in i vettiga högtalare.
Vh, iö
- - - - -
PS. De delar av trådstartarensinlägg som inte är avsedda till annat än att sprida osanningar om undertecknad är rätt trista att behöva läsa.
Förljande stofer är fulla av dyligt:
rhenrics skrev:Det är ingen trosfråga från min sida att blint lita på tillverkares angivna specer. Jag har aldrig någonsin påstått att jag blint skulle lita på en tillverkares spec. Det är rent förtal från Öhmans sida.
Oerhört tendesiöst att tolka en uppmaning om att man inte skall lita blint på tillverkares specas som att jag påstått att det är en trosfråga från din sida, och att det är rent förtal från min sida!
När du framlägger mätdata från tillverkaren som stöd för ditt påstående att 2105 knappast uppfyller rimliga krav på en förstärkare får du finna dig i att det kommer att kommenteras.
Då är det
synnerligen rimligt att, i all välmening, påpeka för dig och
alla andra som läser tråden, att man inte skall lita blint på tillverkarnas specar. Vad jag skrev var ju bara att det är farligt att "aldrig ifrågasätta sina egna förutfattade meningar, utan slaviskt följa dem", och att ditt påstående om att 2105 knappast uppfyller specen, "tycks alltså komma från någon som tror på de tillverkare, som skarvar till bättre data än de uppnår, men misstror (åt fel håll) de som anger data med oerhört stora marginaler."
Att det sen visar sig att du dessutom feltolkat redovisningarna
är en fråga för sig.
rhenrics skrev:Däremot måste man på något sätt få lov att kunna utgå ifrån en tillverkares spec och sedan göra en egen rimlighetsbedömning.
Visst får man det, men om man gång efter annan visar att man inte bedömer på ett rimligt sätt är det ännu rimligare att du blir ifrågasatt.
Om du tänker efter en del inser du säkert dessutom att ingen klandrat dig för att du gillar Tact-apparaten, och ingen har heller påstått att den mäter illa. Det som driver denna fåig debatt är att
DU spytt galla på alla dem som inte är nöjda med de prestanda som switch-förstärkare av idag erbjuder.
Om du låter alla ha sina uppfattingar utan att kalla deras uppfattingar för dravel, skall du se att den här debatten kommer att försvinna på nolltid.
rhenrics skrev:Detta är vad jag gjort i t ex fallet TacT m2150 i den tidigare tråden. Jag har lyssnat på den och jag kan inte utifrån den subjektiva lyssningen säga att specen sannolikt inte är sann. Däremot tycker jag det verkar rimligt att den är sann. Inte utifrån en trosövertygelse såsom Öhman påstår utan utifrån att jag själv lyssnat på den.
Vad kommer det sig att du tycker att
du har rätt att ha en uppfattning om apparatens tekniska prestanda (efter att ha lyssnat på den), men du tillåter inte
mig att ha en uppfattning om klass-D av idag (efter att ha lyssnat på, och mätt på massor av olika klass-D apparater). Hur motiverar du det?
Det tycks som om allt du är ute efter är att sprida otrevligheter. Det är nog därför folk tycker att du agerar forumtroll.
Du borde lära dig att
alla har rätt till sin uppfattning om olika apparater. Du kallar seriösa (läs: uppriktigt menade) inlägg för dravel, och du anser dig dessutom ha rätt att demonstrera ditt oförstående med spekulationer om vem som lyssnat på eller mätt på den ena eller andra apparaten ifråga.
Det är orimligt att som du skall skriva inlägg som:
rhenrics skrev:Att påstå att tekniken ligger i sin linda och ännu enbart är användbar i lågfrekvensområdet är rent dravel. Då har man uppenbarligen inte lyssnat på (eller läst specen för) Tacts heldigitala förstärkare.
Det var ju just denna din missunsamhet som startade hela den här trams-debatten från början.
rhenrics skrev:För att gå vidare krävs det sedan självklart att man gör oberoende mätningar. Öhman påstår att han gjort just det i fallet TacT M2150.
Lögn. Det har jag aldrig påstått. Du har antytt att jag inte varken hört
eller mätt på det. Att även detta var en lögn påpekade jag vid det tillfället. Du har som vanligt fel, även på denna punkt. Jag har nämligen hört den. Övriga spekulationer från din sida får du stå för själv.
Jag kan tillägga att jag känner till apparaten även mätmässigt (vilket är det enda jag påstått) och det tycks mig som dess primära tillkortakommande är en dämpfaktor vid 20 kHz som är väldigt otillräcklig. Distorsionen (mätt utan "klassD-filtrering") är väl inte precis imponerande heller...
Men viktigast:
Du Rickard Henricsson är i din fulla rätt att tycka att nämnda Tact-apparat är tillräckligt bra även för fullregisterbruk.
INGEN har sagt att du inte får tycka så.
Du borde ta lärdom av detta och visa samma genorositet mot andra, och låta dem få ha sina uppfattningar om olika apparater och/eller teknologier.
Jag är
mycket förtjust i switchtekniken, men bara för LF-bruk (<2000 Hz). Jag tycker inte att det är en tillräckligt utvecklad teknik för fullregisterbruk ännu.
Det lustigaste är, att INGEN av dem jag känner som faktiskt arbetar med utveckling och konstruktion av KlassD, tycker att tekniken kan mäta sig med linjärförstärkare när det gäller den övre delen av audioområdet, ännu.
Missförstå mig inte, det kan förstås finnas de som arbetar man switchteknik som tycker att det är överlägset linjärteknik på
alla sätt, men dessa har jag inte träffat ännu.
(Skulle jag träffa dem skulle jag inte beskylla deras uppfattning för att vara dravel, men förstås konstatera att vi har olika krav och/eller olika uppfattning.
Inget konstigt med det.
Vh, iö (för andra gången)
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
. Jag har dessutom lyssnat på en 800 000kr anläggning som ljudtrycksmässigt och komponents-WOW-faktors-mässigt sopade mattan med min men ljudmässigt tyckte jag den låg strax UNDER min - det var en udda känsla att komma hem efter den lyssningen och känna; fan det var ju inte så pjåkigt det här det heller...
