"Dela aldrig av dina högtalare"

[Knuttebaloa]

Vad har ni för tankar om/erfarenhet av detta att inte dela:

REL´s grundläggande principer

• Dela aldrig av Dina högtalare. De låter bäst när de får spela hela sitt register. Beskär man dem tappar man stereobas.

• Dela subben med ett flackt delningsfilter (12 dB/oktav) för jämnare övergång till högtalarna. För detta krävs det att man kan göra en låg delning. Notera att i REL´s modeller är lägsta brytpunkt mellan 20 och 30 Hz, beroende på serie! Ställs delningen på t.ex 30 Hz så har man full styrka där och nedåt (så långt subbasen orkar) och sedan finns information med högre upp men avtagande i styrka. Högtalare fungerar precis tvärtom och faller av nedåt i frekvens. Summan blir en perfekt integration när båda kurvorna möts!

• Koppla optimalt för musik via högnivå för bäst integration. Då får subbasen exakt samma information som högtalarna i timing samt får samma \"färgning\" från förstärkaren.

• Två subbasar ger bättre rumsspridning än en, men samtidigt kan man konstatera att en bra integrerad subbas gör ett mycket bra jobb!

Bakgrunden till simultan-kopplingen

I slutet av 90-talet lanserade REL en smart koppling för att inte kompromissa för hembio. Detta innebär att man kör dubbelkkopplingen med hög- och lågnivåkabel samtidigt med olika volymer och delningsfrekvenser. Via högnivå fyller man på med basen som saknas i (front)högtalarna. Via bioförstärkarens subwoofer-utgång återges den speciella subbas-kanalen med en högre delning (ställs i bioförstärkaren). I 2-kanal har man ställt in att man ej har subbas, men då ligger subbasen ändå med via högnivå och fyller ut det som saknas. Resultatet är perfekt integration för både film och musik.

[MorganM]

Håller med om det.Nästan.....Om man inte har ett helt ofärgat delningsfilter och lyckas integrera basarna perfekt med stereon och rummet.

[Tangband]

Rels/Linns delning med 12 dB/okt LP filter för subwoofers tillsammans med ofiltrerade inverterade och slutna toppar kan försvaras om inget HP filter till topparna finns att tillgå.
Resultatet kan bli ganska bra ljudmässigt.
Nackdelen är :

1. Topparna får ingen avlastning nedåt i frekvens. Det innebär lägre effektålighet och högre dist.
2. Subbasarna måste stå nära topparna pga den flacka filtreringen.

Bättre resultat kan uppnås med ett riktigt delningsfilter med både LP och HP i stereo där det delas 30 dB/okt LP för basarna och 18 dB/ okt för slutna toppar ( blir 30 dB/ okt med den akustiska avrullningen ) .

Den udda ordningens akustiska delningen ger även en aning större flexibel placering av subbasarna.
Att koppla in subbasarna från högtalarutgången är oftast sämre ljudmässigt än via pre out.
En mono sub är mycket sämre än två subwoofers med stereosignal.

[kneten]

Med Ino:s delningsfilter har man möjligheten att välja mono eller stereo för basarna med en vippa på fronten

[goat76]

Jag kör med en ensam REL i ett av de främre hörnen precis efter deras beskrivning av hur man bör placera dem för maximal väggstöd vilket hörnplaceringen ger, det fungerar perfekt.
Crossover ställs så lågt som möjligt för minsta möjliga överlappning till frontarna, och som påpekats får den precis samma signal som frontarna då högnivå-kablarna kopplas till samma högtalarbindningar på förstärkaren, vilket ska ge samma timing och tonala balans. Kanske är det därför många anser att RELs subbar intefrerar så väl med huvudhögtalarna. Subwoofern är även kopplad med vanlig lågnivå för filmljud.

Som sagt, RELen fungerar perfekt, den märks inte av förrens man stänger av den, och någon avlastning behöver inte mina frontar för lägenhetsvolym och en ensam sub fyller ut mitt vardagsrum utan några problem.

[pLudio]

REL har en pragmatisk lösning som fungerar tillräckligt bra.

[I-or]

Vad har ni för tankar om/erfarenhet av detta att inte dela:

REL´s grundläggande principer

• Dela aldrig av Dina högtalare. De låter bäst när de får spela hela sitt register. Beskär man dem tappar man stereobas.

• Dela subben med ett flackt delningsfilter (12 dB/oktav) för jämnare övergång till högtalarna. För detta krävs det att man kan göra en låg delning. Notera att i REL´s modeller är lägsta brytpunkt mellan 20 och 30 Hz, beroende på serie! Ställs delningen på t.ex 30 Hz så har man full styrka där och nedåt (så långt subbasen orkar) och sedan finns information med högre upp men avtagande i styrka. Högtalare fungerar precis tvärtom och faller av nedåt i frekvens. Summan blir en perfekt integration när båda kurvorna möts!

• Koppla optimalt för musik via högnivå för bäst integration. Då får subbasen exakt samma information som högtalarna i timing samt får samma \"färgning\" från förstärkaren.

• Två subbasar ger bättre rumsspridning än en, men samtidigt kan man konstatera att en bra integrerad subbas gör ett mycket bra jobb!

1. Fel. Hörseln kan inte uppfatta stereo för låga frekvenser och nästan alla inspelningar har monobas hursomhelst.

2. Fel. En brant delning är att föredra, då den minskar risken för lokalisering av basmodulen.

3. Svammel, kommentarer överflödiga.

4. Om basmodulerna är asymmetriskt uppställda m.a.p. lyssningspositionen och begränsningsytorna är det fördelaktigt för frekvensgången, i annat fall får man "bara" dubbla ljudtryckskapaciteten.

[rigi]

Vad har ni för tankar om/erfarenhet av detta att inte dela:

REL´s grundläggande principer

• Dela aldrig av Dina högtalare. De låter bäst när de får spela hela sitt register. Beskär man dem tappar man stereobas.

• Dela subben med ett flackt delningsfilter (12 dB/oktav) för jämnare övergång till högtalarna. För detta krävs det att man kan göra en låg delning. Notera att i REL´s modeller är lägsta brytpunkt mellan 20 och 30 Hz, beroende på serie! Ställs delningen på t.ex 30 Hz så har man full styrka där och nedåt (så långt subbasen orkar) och sedan finns information med högre upp men avtagande i styrka. Högtalare fungerar precis tvärtom och faller av nedåt i frekvens. Summan blir en perfekt integration när båda kurvorna möts!

• Koppla optimalt för musik via högnivå för bäst integration. Då får subbasen exakt samma information som högtalarna i timing samt får samma \"färgning\" från förstärkaren.

• Två subbasar ger bättre rumsspridning än en, men samtidigt kan man konstatera att en bra integrerad subbas gör ett mycket bra jobb!

Bakgrunden till simultan-kopplingen

I slutet av 90-talet lanserade REL en smart koppling för att inte kompromissa för hembio. Detta innebär att man kör dubbelkkopplingen med hög- och lågnivåkabel samtidigt med olika volymer och delningsfrekvenser. Via högnivå fyller man på med basen som saknas i (front)högtalarna. Via bioförstärkarens subwoofer-utgång återges den speciella subbas-kanalen med en högre delning (ställs i bioförstärkaren). I 2-kanal har man ställt in att man ej har subbas, men då ligger subbasen ändå med via högnivå och fyller ut det som saknas. Resultatet är perfekt integration för både film och musik.

Efter allt mitt byggande och lilla kunnande så har jag upplevt det helt tvärtom. Förutom fler subbar är bättre

[jansch]

Vad har ni för tankar om/erfarenhet av detta att inte dela:

REL´s grundläggande principer

• Dela aldrig av Dina högtalare. De låter bäst när de får spela hela sitt register. Beskär man dem tappar man stereobas.

• Dela subben med ett flackt delningsfilter (12 dB/oktav) för jämnare övergång till högtalarna. För detta krävs det att man kan göra en låg delning. Notera att i REL´s modeller är lägsta brytpunkt mellan 20 och 30 Hz, beroende på serie! Ställs delningen på t.ex 30 Hz så har man full styrka där och nedåt (så långt subbasen orkar) och sedan finns information med högre upp men avtagande i styrka. Högtalare fungerar precis tvärtom och faller av nedåt i frekvens. Summan blir en perfekt integration när båda kurvorna möts!

• Koppla optimalt för musik via högnivå för bäst integration. Då får subbasen exakt samma information som högtalarna i timing samt får samma \"färgning\" från förstärkaren.

• Två subbasar ger bättre rumsspridning än en, men samtidigt kan man konstatera att en bra integrerad subbas gör ett mycket bra jobb!

1. Fel. Hörseln kan inte uppfatta stereo för låga frekvenser och nästan alla inspelningar har monobas hursomhelst.

2. Fel. En brant delning är att föredra, då den minskar risken för lokalisering av basmodulen.

3. Svammel, kommentarer överflödiga.

4. Om basmodulerna är asymmetriskt uppställda m.a.p. lyssningspositionen och begränsningsytorna är det fördelaktigt för frekvensgången, i annat fall får man "bara" dubbla ljudtryckskapaciteten.

Det där är en riktig myt på Faktiskt.io, att det finns stereobas alltså.
Vid nästan all musik kan man totalt glömma "stereobas" under 200Hz, oftast högre. Visserligen beror det på vad man menar med "bas". Först och främst, ytterllgt få naturliga ljud resulterar i att hörseln försöker bestämma riktning på frekvenser under 200Hz. Typiskt elbas, kontrabas, bastrumma etc. har så mycket övertoner att hörseln bestämmer riktning på dessa frekvenser - och har väl hörseln "låst riktning" är det svårt att få den att ändra sig. Man kan "veva runt" med grundtonen hej vilt i ett rum utan någon som helst påverkan på upplevd riktning.

Problemet är bara att distorsion och flacka filter gör att t.ex en subbas inte skär av tillräckligt. "Phonkurvan" (equal loudness curve) gör att t.ex 12dB:s filter i låga register och vid rimliga SPL i själva verket inte dämpar upplevt ljud. Trots detta - transienter styr.

Därutöver, i normala rum , hinner inte hörseln bygga upp hörselintrycket (uppfattad volym) före reflektioner och stående vågor är etablerade i rummet.

Att prova med sinustoner (enstaka toner) är "skojigt" men har inget med stereobild att göra i ett normalt rum, inte ens över 1kHz... men de är en annan sak på samma tema.

[Tangband]

Vad har ni för tankar om/erfarenhet av detta att inte dela:

REL´s grundläggande principer

• Dela aldrig av Dina högtalare. De låter bäst när de får spela hela sitt register. Beskär man dem tappar man stereobas.

• Dela subben med ett flackt delningsfilter (12 dB/oktav) för jämnare övergång till högtalarna. För detta krävs det att man kan göra en låg delning. Notera att i REL´s modeller är lägsta brytpunkt mellan 20 och 30 Hz, beroende på serie! Ställs delningen på t.ex 30 Hz så har man full styrka där och nedåt (så långt subbasen orkar) och sedan finns information med högre upp men avtagande i styrka. Högtalare fungerar precis tvärtom och faller av nedåt i frekvens. Summan blir en perfekt integration när båda kurvorna möts!

• Koppla optimalt för musik via högnivå för bäst integration. Då får subbasen exakt samma information som högtalarna i timing samt får samma \"färgning\" från förstärkaren.

• Två subbasar ger bättre rumsspridning än en, men samtidigt kan man konstatera att en bra integrerad subbas gör ett mycket bra jobb!

1. Fel. Hörseln kan inte uppfatta stereo för låga frekvenser och nästan alla inspelningar har monobas hursomhelst.

2. Fel. En brant delning är att föredra, då den minskar risken för lokalisering av basmodulen.

3. Svammel, kommentarer överflödiga.

4. Om basmodulerna är asymmetriskt uppställda m.a.p. lyssningspositionen och begränsningsytorna är det fördelaktigt för frekvensgången, i annat fall får man "bara" dubbla ljudtryckskapaciteten.

Det där är en riktig myt på Faktiskt.io, att det finns stereobas alltså.
Vid nästan all musik kan man totalt glömma "stereobas" under 200Hz, oftast högre. Visserligen beror det på vad man menar med "bas". Först och främst, ytterllgt få naturliga ljud resulterar i att hörseln försöker bestämma riktning på frekvenser under 200Hz. Typiskt elbas, kontrabas, bastrumma etc. har så mycket övertoner att hörseln bestämmer riktning på dessa frekvenser - och har väl hörseln "låst riktning" är det svårt att få den att ändra sig. Man kan "veva runt" med grundtonen hej vilt i ett rum utan någon som helst påverkan på upplevd riktning.

Problemet är bara att distorsion och flacka filter gör att t.ex en subbas inte skär av tillräckligt. "Phonkurvan" (equal loudness curve) gör att t.ex 12dB:s filter i låga register och vid rimliga SPL i själva verket inte dämpar upplevt ljud. Trots detta - transienter styr.

Därutöver, i normala rum , hinner inte hörseln bygga upp hörselintrycket (uppfattad volym) före reflektioner och stående vågor är etablerade i rummet.

Att prova med sinustoner (enstaka toner) är "skojigt" men har inget med stereobild att göra i ett normalt rum, inte ens över 1kHz... men de är en annan sak på samma tema.

Håller inte med, på så sätt att många, troligen de flesta, moderna inspelningar av klassisk musik inte har någon speciell begränsning så det blir mono i basregistret. Det blir stereo, med stereoinformation även i basen på cd-skivan. Denna begränsning till mono härstammar nog mest långt tillbaka till vinylskivans tid.

Med populärmusik där man spelar in på annat sätt är det lite annorlunda, men jag tror de flesta som hört skillnaden att kunna köra stereobas med sina basmoduler här på faktiskt upplever det som bättre än mono.
Många moderna produktioner av populärmusik där man lägger till reverb har efterklangen i stereo, även i basregistret. Det kan höras.

Man kan inte heller säga att en brant delning alltid är bättre som ett LP filter till basmoduler. Det beror på, och det beror på mycket. Tex hur HP filtret akustiskt beter sig från topparna i systememet, vilken delningstopologi som används och hur väl summeringen sker mellan basmodul och topp.

[goat76]

2. Fel. En brant delning är att föredra, då den minskar risken för lokalisering av basmodulen.

Eftersom RELs subwoofers i de flesta fall tar vid först nere vid 30-40 Hz är det nog inte någon större risk för lokalisering av dessa, även om det handlar om ett filter på 12 dB/oktav.

[jansch]

2. Fel. En brant delning är att föredra, då den minskar risken för lokalisering av basmodulen.

Eftersom RELs subwoofers i de flesta fall tar vid nere vid 30-40 Hz är det nog inte någon större risk för lokalisering av dessa, även om det handlar om ett filter på 12 dB/oktav.

Vid t.ex 20 - 100 Hz och vid normala lyssningsnivåer ökar vår upplevda ljudnivå med klart över 12dB/oktav. T.ex låter en 80Hz ton mer än en 40Hz även om man använder ett idealt 12dB/oktav lågpassfilter.

Men det är inte det som avgör om man kan lokalisera eller ej, musiken spektrum och rummet gör det omöjligt ändå.

[jansch]

Håller inte med, på så sätt att många, troligen de flesta, moderna inspelningar av klassisk musik inte har någon speciell begränsning så det blir mono i basregistret. Det blir stereo, med stereoinformation även i basen på cd-skivan. Denna begränsning till mono härstammar nog mest långt tillbaka till vinylskivans tid.

Med populärmusik där man spelar in på annat sätt är det lite annorlunda, men jag tror de flesta som hört skillnaden att kunna köra stereobas med sina basmoduler här på faktiskt upplever det som bättre än mono.
Många moderna produktioner av populärmusik där man lägger till reverb har efterklangen i stereo, även i basregistret. Det kan höras.

Man kan inte heller säga att en brant delning alltid är bättre som ett LP filter till basmoduler. Det beror på, och det beror på mycket. Tex hur HP filtret akustiskt beter sig från topparna i systememet, vilken delningstopologi som används och hur väl summeringen sker mellan basmodul och topp.

Tangband - Du blandar ihop begreppen.
Stereoinspelat basregister är annorlunda än monoinspelning, javisst. Man har ingen aning om fasförhållanden och dessutom påverkar avstånd mellan sub:arna och avgränsningsytor resultatet, givetvis olika för respektive sub då vi sällan har perfekt symmetri i ett lyssningsrum.
Detta har ingenting att gör med hur vi uppfattar riktning.

Att "sy ihop" sub:ar med toppar handlar om fas och avstånd. Vanligtvis krångligare med branta filter.
Detta har inte heller att göra med hur vi uppfattar riktning.

Riktningskänslighet handlar bara om direktljud (punktkälla eller fantomprojicerat mellan punktkällor). Och givetvis hänsyn taget till olika störningar såsom tidsmässigt korta reflexer eller stående vågor (uttjatat här på faktiskt.io.)
Det finns dock 2 egenskaper hos hörseln som dominerar totalt - första vågfronten och storleken på vårt huvud. Därutöver vår möjlighet att detektera tidsskillnader (fas kan man i vis mån ifrågasätta).
Vår förmåga att uppfatta riktning på toner under 200Hz i ett rum är usel. Inte för att hörseln är usel på att uppfatta riktning under 200Hz, den är bara dålig. Om det inte längre finns enbart direktljud när väl hörseln har byggt upp ljudnivån vid låga frekvenser är det inte lätt att uppfatta riktning. Hörseln hör helt rätt, ljudet kommer från alla håll.

Dock, som både du och jag och alla andra vet så handlar riktning om transienter/övertoner. Även dist, "hörseln" är speciellt känslig för ljud som inte borde finnas.
Tur är väl det att hörseln prioriterar sådana ljud som går att riktningbestämma på bästa sätt. Ljud som t.ex inte smiter runt hinder och som då skulle ge oss fel riktning (långa våglängder). Annars hade människrasen varit utdöd för länge sedan.

[I-or]

Håller inte med, på så sätt att många, troligen de flesta, moderna inspelningar av klassisk musik inte har någon speciell begränsning så det blir mono i basregistret. Det blir stereo, med stereoinformation även i basen på cd-skivan. Denna begränsning till mono härstammar nog mest långt tillbaka till vinylskivans tid.

Med populärmusik där man spelar in på annat sätt är det lite annorlunda, men jag tror de flesta som hört skillnaden att kunna köra stereobas med sina basmoduler här på faktiskt upplever det som bättre än mono.
Många moderna produktioner av populärmusik där man lägger till reverb har efterklangen i stereo, även i basregistret. Det kan höras.

Man kan inte heller säga att en brant delning alltid är bättre som ett LP filter till basmoduler. Det beror på, och det beror på mycket. Tex hur HP filtret akustiskt beter sig från topparna i systememet, vilken delningstopologi som används och hur väl summeringen sker mellan basmodul och topp.

De flesta inspelningarna av klassisk musik är multimikade och har därför ingen naturlig stereobas (d.v.s. fasskillnad mellan kanalerna för låga frekvenser). Endast inspelningar av A-B-typ och varianter på detta uppvisar tydliga fasskillnader här. Det är också dessa inspelningar som uppvisar de klart största skillnadssignalerna oavsett musikgenre (undantaget t.ex. DC-drift som måste rensas bort för att olika inspelningar ska kunna jämföras).

Vissa inspelningar av populärmusik har intermittent stereobas, men det föreligger ingen korrelation med lyssningsintrycken mellan inspelningar med övervägande monobas och stereobas (exakt var man drar gränsen är en definitionsfråga). Mer skickligt utförda produktioner har oftast mycket små kanalskillnader både i form av amplitud och fas eftersom man på så sätt får ut mest odistorderat ljudtryck för en given luftpumpningsförmåga. Många gånger är det rent produktionsslarv som ger skillnader här.


Man kan inte höra riktning med normala uppställningar i normala lyssningsrum under 100-150 Hz och detta medför förstås att man inte kan höra skillnad mellan stereobas och monobas. Detta är väl belagt forskningsmässigt. I vissa fall kan dock dekorrelationen mellan ljudfälten med stereosignal för vänster och höger högtalare leda till en jämnare frekvensgång i lyssningspositionen, vilket kan vara hörbart. Riktigt lågfrekvent bas kan också förhöja intrycket av rumslighet för akustiska inspelningar*, men detta gäller vare sig basen uppvisar tydliga skillnadskomponenter eller inte.


Branta filter minskar överlappningen mellan högtalarna och leder därmed helt logiskt till mindre integrationsproblem. Utöver detta minskar branta filter risken för lokalisering, som ovan nämnts.



*Antagligen eftersom det i princip alltid förekommer en hel del lågfrekvent bakgrundsbuller i konserthus och att realismen ökar när detta återges korrekt.

[I-or]

2. Fel. En brant delning är att föredra, då den minskar risken för lokalisering av basmodulen.

Eftersom RELs subwoofers i de flesta fall tar vid först nere vid 30-40 Hz är det nog inte någon större risk för lokalisering av dessa, även om det handlar om ett filter på 12 dB/oktav.

Detta är förstås mycket avhängigt vilken delningfrekvens man använder och man kan inte förutsätta att just REL:s basmoduler enbart skulle användas med så låg delningsfrekvens. Denna kan lika gärna vara 60 eller 80 Hz som 30 Hz och i de fallen är branta filter definitivt att föredra.

[hcl]

2. Fel. En brant delning är att föredra, då den minskar risken för lokalisering av basmodulen.

Eftersom RELs subwoofers i de flesta fall tar vid först nere vid 30-40 Hz är det nog inte någon större risk för lokalisering av dessa, även om det handlar om ett filter på 12 dB/oktav.

Detta är förstås mycket avhängigt vilken delningsfrekvens man använder och man kan inte förutsätta att just REL:s basmoduler enbart skulle användas med så låg delningsfrekvens. Denna kan lika gärna vara 60 eller 80 Hz som 30 Hz och i de fallen är branta filter definitivt att föredra.

Oaktat behovet av en, två eller flera subbar så föreligger en aspekt på att använda mono eller stereo-sub som kan vara av intresse att reda ut. Koppling av både vänster och höger stereokanal till en sub kan vara problematiskt i.o.m. den jordslinga man skapar med en kopplingen (såvida man inte gör något åt det). Om man har möjlighet så kan det vara värt att prova, i varje fall om man delar subben något högre och/eller om man har en sub med flackt filter. Det man behöver göra i så fall är att bryta upp jorden på den ena kanalen och därmed undvika jordslingan. Det räcker alltså med att koppla ifrån jordanslutningen i den ena av de två kablarna mellan förstärkaren och subben (företrädesvis i en av kontakterna i änden närmast subben).

[goat76]

2. Fel. En brant delning är att föredra, då den minskar risken för lokalisering av basmodulen.

Eftersom RELs subwoofers i de flesta fall tar vid först nere vid 30-40 Hz är det nog inte någon större risk för lokalisering av dessa, även om det handlar om ett filter på 12 dB/oktav.

Detta är förstås mycket avhängigt vilken delningfrekvens man använder och man kan inte förutsätta att just REL:s basmoduler enbart skulle användas med så låg delningsfrekvens. Denna kan lika gärna vara 60 eller 80 Hz som 30 Hz och i de fallen är branta filter definitivt att föredra.

Här tycker jag det svenska ordvalet "delningsfrekvens" blir aningen missvisande, RELs Sub Bass System tar som tidigare påpekats vid där huvudhögtalarna naturligt viker av, det är ytterst få högtalare, såväl golvare som stativhögtalare som inte mäktar med att gå åtminstone ner till 50 Hz, och sen kommer lyssningsrummet och bidrar med ett visst basstöd på det. Jag skulle nog gissa att de flesta som har en REL kör crossovern på denna vid 40 Hz och nedåt då ingen delning i ordets rätta bemärkelse sker.

[goat76]

Eftersom RELs subwoofers i de flesta fall tar vid först nere vid 30-40 Hz är det nog inte någon större risk för lokalisering av dessa, även om det handlar om ett filter på 12 dB/oktav.

Detta är förstås mycket avhängigt vilken delningsfrekvens man använder och man kan inte förutsätta att just REL:s basmoduler enbart skulle användas med så låg delningsfrekvens. Denna kan lika gärna vara 60 eller 80 Hz som 30 Hz och i de fallen är branta filter definitivt att föredra.

Oaktat behovet av en, två eller flera subbar så föreligger en aspekt på att använda mono eller stereo-sub som kan vara av intresse att reda ut. Koppling av både vänster och höger stereokanal till en sub kan vara problematiskt i.o.m. den jordslinga man skapar med en kopplingen (såvida man inte gör något åt det). Om man har möjlighet så kan det vara värt att prova, i varje fall om man delar subben något högre och/eller om man har en sub med flackt filter. Det man behöver göra i så fall är att bryta upp jorden på den ena kanalen och därmed undvika jordslingan. Det räcker alltså med att koppla ifrån jordanslutningen i den ena av de två kablarna mellan förstärkaren och subben (företrädesvis i en av kontakterna i änden närmast subben).

Det är tre kablar i högnivå-kabeln och dessa kopplas till vardera plus(+) på högtalarterminalerna (samma som frontarna) på förstärkaren, och den tredje är en jordkabel som kopplas till valfri skruv på förstärkarens chassi.

Jag har inte märkt av några problem alls med någon jordslinga eller något annat med denna koppling.

[Tangband]

Eftersom RELs subwoofers i de flesta fall tar vid först nere vid 30-40 Hz är det nog inte någon större risk för lokalisering av dessa, även om det handlar om ett filter på 12 dB/oktav.

Detta är förstås mycket avhängigt vilken delningfrekvens man använder och man kan inte förutsätta att just REL:s basmoduler enbart skulle användas med så låg delningsfrekvens. Denna kan lika gärna vara 60 eller 80 Hz som 30 Hz och i de fallen är branta filter definitivt att föredra.

Här tycker jag det svenska ordvalet "delningsfrekvens" blir aningen missvisande, RELs Sub Bass System tar som tidigare påpekats vid där huvudhögtalarna naturligt viker av, det är ytterst få högtalare, såväl golvare som stativhögtalare som inte mäktar med att gå åtminstone ner till 50 Hz, och sen kommer lyssningsrummet och bidrar med ett visst basstöd på det. Jag skulle nog gissa att de flesta som har en REL kör crossovern på denna vid 40 Hz och nedåt då ingen delning i ordets rätta bemärkelse sker.

Både RELs och Linns fd subbar är inga renodlade subbasar utan de är basstöd, pga det flacka filtret. De spelar alltså MED topparna en bra bit över 80 Hz, oavsett delning. Det är antagligen en av anledningarna därför det blir så ofantligt mycket bättre med två subbar istället för en.

[goat76]

Detta är förstås mycket avhängigt vilken delningfrekvens man använder och man kan inte förutsätta att just REL:s basmoduler enbart skulle användas med så låg delningsfrekvens. Denna kan lika gärna vara 60 eller 80 Hz som 30 Hz och i de fallen är branta filter definitivt att föredra.

Här tycker jag det svenska ordvalet "delningsfrekvens" blir aningen missvisande, RELs Sub Bass System tar som tidigare påpekats vid där huvudhögtalarna naturligt viker av, det är ytterst få högtalare, såväl golvare som stativhögtalare som inte mäktar med att gå åtminstone ner till 50 Hz, och sen kommer lyssningsrummet och bidrar med ett visst basstöd på det. Jag skulle nog gissa att de flesta som har en REL kör crossovern på denna vid 40 Hz och nedåt då ingen delning i ordets rätta bemärkelse sker.

Både RELs och Linns fd subbar är inga renodlade subbasar utan de är basstöd, pga det flacka filtret. De spelar alltså MED topparna en bra bit över 80 Hz, oavsett delning. Det är antagligen en av anledningarna därför det blir så ofantligt mycket bättre med två subbar istället för en.

Det jag fetmarkerade i din text tror jag inte stämmer, alltså att de skulle spela en bra bit över 80 Hz men du får gärna visa hur det ser ut om du har möjlighet.

Om jag själv använder ett filter på 12 dB i mitt studioprogram och sätter det till 40 Hz så flackar det av till cirka 80 Hz, inte högre än så.

[I-or]

Man kan självklart använda REL:s basmoduler på olika sätt, men samtliga verkar vara försedda med en ställbar delningsfrekvens om 30-120 Hz, 12 dB / oktav, vilket betyder att man använder ett relativt ordinärt LP-filter. De skiljer sig härvidlag inte på något avgörande sätt från majoriteten av konkurrerande konstruktioner på marknaden och inte heller från de LP-filterfunktioner som genereras i typiska hemmabioförstärkare.

Hela upplägget med "Sub Bass System" m.m. och diverse märkliga teorier om optimal samverkan med huvudhögtalarna verkar mest vara marknadsföringsspinn blandat med typisk hifi-voodoo.

[goat76]

Man kan självklart använda REL:s basmoduler på olika sätt, men samtliga verkar vara försedda med en ställbar delningsfrekvens om 30-120 Hz, 12 dB / oktav, vilket betyder att man använder ett relativt ordinärt LP-filter. De skiljer sig härvidlag inte på något avgörande sätt från majoriteten av konkurrerande konstruktioner på marknaden och inte heller från de LP-filterfunktioner som genereras i typiska hemmabioförstärkare.

Hela upplägget med "Sub Bass System" m.m. och diverse märkliga teorier om optimal samverkan med huvudhögtalarna verkar mest vara marknadsföringsspinn blandat med typisk hifi-voodoo.

Oavsett vad du vill använda för nedvärderande ord om deras princip så fungerar det ypperligt, RELs subbar integrerar mycket väl med huvudhögtalarna och tar basen djupare utan att man märker av var/när den tar vid. Endast ifall man stänger av den så saknas den.

[Johan_Lindroos]

Förutom att hembioförstärkare brukar ha ett lågpassfilter på basmodulutgången som är dubbelt så bra(nt)...


Edit: Kommentar till Isidors inlägg alltså. Goat hann slinka emellan.

[I-or]

Oavsett vad du vill använda för nedvärderande ord om deras princip så fungerar det ypperligt, RELs subbar integrerar mycket väl med huvudhögtalarna och tar basen djupare utan att man märker av var/när den tar vid. Endast ifall man stänger av den så saknas den.

Vilket alla konventionella uppställningar med någorlunda konstant frekvensgång också åstadkommer. I dessa fall också med signifikant lägre intermodulationsdistorsion för huvudhögtalarnas hela passband.

[I-or]

Förutom att hembioförstärkare brukar ha ett lågpassfilter på basmodulutgången som är dubbelt så bra(nt)...


Edit: Kommentar till Isidors inlägg alltså. Goat hann slinka emellan.

Har de äntligen börjat att implementera filtrering med 24 dB / oktav överlag? Utmärkt, tidigare var det i normalfallet bara 12 dB / oktav.

[Johan_Lindroos]

Förutom att hembioförstärkare brukar ha ett lågpassfilter på basmodulutgången som är dubbelt så bra(nt)...


Edit: Kommentar till Isidors inlägg alltså. Goat hann slinka emellan.

Har de äntligen börjat att implementera filtrering med 24 dB / oktav överlag? Utmärkt, tidigare var det i normalfallet bara 12 dB / oktav.

Hos de som jag studerat närmre har det mest vanligt förekommande varit just 24 dB/oktav hos lågpassfiltret, men 12 dB/oktav hos högpassfiltret.

[goat76]

Oavsett vad du vill använda för nedvärderande ord om deras princip så fungerar det ypperligt, RELs subbar integrerar mycket väl med huvudhögtalarna och tar basen djupare utan att man märker av var/när den tar vid. Endast ifall man stänger av den så saknas den.

Vilket alla konventionella uppställningar med någorlunda konstant frekvensgång också åstadkommer. I dessa fall också med signifikant lägre intermodulationsdistorsion för huvudhögtalarnas hela passband.

Jag har då inte påstått att det inte finns andra bra lösningar än den REL kör med. För dem som valt huvudhögtalare vars ljud de gillar i hela det frekvensomfånget de klarar av att spela så är RELs lösning ett välfungerande alternativ.

Teori kan vara intressant, men för huvudmålet med våran hobby är det mer intressant vad man hör än vad man inte hör. Jag kan inte påstå att jag störs av någon påtaglig intermodulationsdistorsion.

[Johan_Lindroos]

Små högtalare distar ju vanligtvis ofantligt mycket i basregistret alternativt går sönder om man matar dem med rikligt av lågfrekvens. Att inte låta högpassfiltrera sina fronthögtalare är ingen bra lösning helt enkelt.

[pLudio]

Det hade onekligen varit enklare att ratta in min REL med ett brantare filter. Nu har jag satt delningsfiltret lite "för högt" vid 43 Hz istället för kanske 36 Hz på grund av hur det mäter i rummet vilket då inte hjälper puckeln vid 84 Hz men basen måste ändå EQ:as så det låter bra i slutändan.

[Harryup]

Får man inte en extra dos av Group Delay när man delar så lågt? Har hittills alltid tyckt att runt 80-110Hz har fungerat bäst.