Hej alla [s]Cosmo[/s]Audionauter.
Äntligen

blev det lite fart på diskussionen vilket var min huvudsakliga avsikt med mitt tidigare inlägg. Innan man skickar iväg sitt inlägg så kan man ju fråga sig om man skall skicka det eller inte. Det kan ju uppstå meningsskiljaktigheter som kan bli jobbiga. Om man väljer att inte skicka iväg sitt inlägg för att man befarar att det kommer att få mothugg av församlingen så har ens egen fruktan tagit överhand. Man skriver ju sitt inlägg för att skapa debatt eller delta i debatten. Ju mer kontroversiellt inlägget är, desto större är förutsättningarna för en häftigare debatt. Debatten leder normalt framåt om man överbryggar sin fruktan och vågar sticka fram hakan. Vill man väcka någon eller sätta spår, ja då får man ta fram sina pukor och trumpeter. För att komma framåt så måste man bryta dödlägen och spränga barriärer. Jag hade kunnat låta bli att skicka mitt förra inlägg eller att skriva det på ett annat sätt, men jag tillhör de personer som ofta kallas för kontroversiella. Sån är jag, Peter Steindl

Jag vill påpeka att jag började skriva detta inlägg igår tidig kväll och det har ju kommit ett och annat inlägg i tråden sen dess. Genom att trycka på Förhandsgrandska knappen så får man se de senaste inläggen och det är minst sagt spännande. Vem vet, det kanske kan skapas revolution ur denna tråd
Varför ger jag mig då överhuvudtaget in i denna debatt? Det är inte för att ta bort legitimiteten hos F/E-lyssningstestet utan det är för att ge synpunkter för att om möjligt kunna bidra till att den får en starkare historisk legitim position då den även utförs av olika försöksledare.
Jag kan t ex inte låta bli att observera att det råder avsaknad av samförstånd mellan IÖ och Svante vad gäller vissa delar av F/E-lysning och samma sak gäller IÖ och Ordföranden i LTS. LTS har ju tidigare haft inbördes stridighet i frågan och det finns flera trådar där IÖ och Svante har meningsskiljaktigheter i ämnet. Är det bara jag som observerat detta? Näe, jag har observerat att en och annan till inte har kunnat undgå att iakttaga detta.
Nåväl, om man belyser sakfrågan lite grann ur andra synvinklar så kanske en viss enighet kan frammanas ur en till synes låst position. Vägen dit går genom öppen debatt. Jag hoppas på detta och därför så skriver jag som jag gör.
Förr var det IÖ vad jag förstår som höll i testandet under LTS flagga. Nu skall andra inklusive Svante ta över stafettstaven. Hur enkelt är det egentligen? Jo det blir såsom givaren och tagaren av stafettstaven gör det till.
Tärningen var kastad med mitt förra inlägg och nu känner jag för en liten uppföljare
Det är många som frågar saker i tråden angående mitt inlägg vilket är bra, sedan finns det andra som tolkar vad jag skrivit utan att först fråga mer för att få ytterligare ingående info inför sin tolkning. Det brukar vara fördelaktigt att ställa någon fråga för att öka sannolikheten för rätt tolkande.
shifts skrev:Men ger testet sken av att vara vetenskapligt undrar jag? Förutom att det är ett noggrant utfört test alltså.
Jo, jag har fått den uppfattningen att de som gör F/E-lyssning också gör den bedömningen att det är vetenskapligt gjort. Det är ju vetenskapligheten som är hela vitsen med testmetodiken, åtminstone ur min synvinkel. Svante tycker det också vad jag kan läsa och jag ser att även IÖ anser så. Men, det är ju just de statistiska spörsmålen som är en av förutsättningarna för vetenskaplig hävd d v s för att kunna garantera en viss statistisk signifikans. Sedan finns det naturligtvis andra förutsättningar som också skall vara uppfyllda som t.ex. att testet görs blint vilket är en förutsättning för att statistisk signifikans skall kunna få ett värde.
En parameter som många kanske glömmer är kanske den viktigaste och den är glädjen hos alla de tappra LTS kämparna som ställt upp för oss alla andra i dessa tester. Jag är ganska övertygad om att vetenskaplig legitimitet är som en mumsimumsmums överkursmorot för hårt arbete. Detta specifika arbete har som jag vet initieras av IÖ och det skall han ha all credit för. Nu gäller det att vidareutveckla IÖs arbete till en generell basis. Det här är mina personliga åsikter, men debattforum handlar om personliga åsikters spridning.
Jag vill först passa på att förtydliga att det råder en skillnad på testmetodikens dokumentation och själva dokumentationen av lyssningarnas resultat. Jag anser att anvisningar över dokumentationen av lyssningarnas resultat bör ingå som en del av testmetodiken och bör således specificeras i testmetodikens dokumentation om hur resultatet skall dokumenteras och att den även skall sparas för framtida bruk, vilket jag anser vara en självklarhet under förutsättning att man vill ha en ”vetenskaplig stämpel/prägel” på det hela. Den del av testet som Svante kallar för försöksdesign och som jag anser utgöra en del av själva metoden bör ju också dokumenteras och sparas.
IngOehman skrev: Peter Steindl skrev:Jag förmodar att mycket av det som skrivs i denna tråd är av déjà vu karaktär, och definitivt inte av godartad karaktär.
IngOehman skrev:Ok? Synd att saker som inte är av godartad karaktär skrivits.
Är det de saker som du har skrivit du tänker på som "av icke godartad karaktär", eller vad är det som du förmodar går in under din beskrivning?
Nej Ingvar, du har tydligen inte förstått att jag menar de meningsskiljaktigheter mellan Ordföranden i LTS och dig samt meningsskiljaktigheterna mellan Svante och dig angående de statistiska spörsmålen av F/E-lyssningarna. Jag skall ge några exempel på vad jag anser är ”inte av godartad karaktär”.
Kaffekoppen skrev:IngOehman skrev:Min Karma är i utmärkt skick.

Din är i behov av renovering.
Min bedömning är att din karma suger fett just nu, men jag vet att du kan vara en trevlig prick.
IngOehman skrev:Du sjunker allt djupare ned KK. Rädda dig själv innan det är för sent. Det är det i och för sig aldrig... vägen tillbaka blir bara allt längre.
Så jag tar tillbaka. Sjunk hur långt du vill!

Jag unnar dig dock ett bättre rykte än det du skaffar dig, så jag hoppas du kommer på bättre tankar, för din egen skull. Du skulle inte bli glad om du läste de PM som folk skickar till mig, om dig.
Det blir inte jag heller, men jag förstår varför de skrivits.
Ingvar, jag kan inte se den godartade karaktären av denna text. Det finns dessutom en annan gammal tråd som är låst där du diskuterar med Svante. Jag finner även där en icke godartad karaktär av text. Det är alltså det skrivna ordets karaktär jag menar. Det är angående denna gamla tråd som jag använder orden déjà vu. Finner du det konstigt? Undrar om Svante finner det konstigt med mitt påstående? Finner ni andra det konstigt? Jag gör det inte! Jag hoppas att dessa exempel räcker för det finns ju så mycket andra godartade exempel men faktum kvarstår att det där lilla sista för att uppnå samstämmighet återstår att lösa.
IngOehman skrev:petersteindl skrev:OBS, det är inte själva manualen som inte duger utan det är själva testmetodiken som genom manualens uselhet har gjorts om intet. Testmetodiken är alltså förlegad utan en perfekt manual.
Förlegad? (Vad menar du med det ordet?)
Förlegad = inaktuell eller obsolet. D v s om metodiken inte är tillräckligt dokumenterad och det på grund av just denna brist i dokumentation resultatet blir annorlunda vid nästkommande lyssningstester där metodiken är annorlunda så blir ju det tidigare resultatet obsolet och därmed också själva testmetodiken som ju vid efterföljande tester visar sig vara annorlunda. Detta kan få till följd en bristande trovärdighet av metodiken som inte behövts uppkomma om testen varit likadant gjord.
Ni skall inte tro att jag är emot F/E-lyssning. Det är snarast tvärtom d v s jag anser att det vore bra om det blev en sådan stringens att F/E-lyssningens vetenskapliga status kom i dagen. Det vore som jag ser det klart positivt. Vore det så, så tror jag dessutom att F/E-lyssningen skulle vara mer accepterad och samförstånd skulle finnas. Jag ser det i alla fall som något godartat om så skedde. Om jag tror att man kan speeda upp en läkningsprocess genom att strö lite salt i såret så gör jag det

Sån är jag.
Jag vet att man aldrig kan garantera ett identiskt resultat med 100 % signifikans men man kan ju minimera eventuella differenser mellan nuvarande och eventuell framtida testomgång så att 99 % signifikans om möjligt blir upprepningsbart vid eventuella påföljande tester. Vad skall man annars ha 99 % signifikans till om det inte kan upprepas? Hur är det med metodikens trovärdighet om resultatet inte kan upprepas?
IngOehman skrev:Beskrivningen av hur testerna går till har funnits dokumenterade till fullo.
Testerna som gjort i LTS namn har alltid varit vetenskapliga, men redovisningarna har alltid varit i form av vanliga artiklar.
Den största poängen med att göra på det viset är att man ju vill fokusera på de delar som är av verklig relevans - de subjektiva bedömningarna av storlekar, och beskrivningarna av karaktärerna! Verifikationen är bara en liten (men nödvändig) detalj av det hela, den finns bara till av en enda orsak - att validisera de beskrivna upplevelserna.
Ok, vad jag förstår av detta så anser du att den verkliga relevansen är de subjektiva bedömningarna av
storlekar, och beskrivningarna av
karaktärerna.
Detta anser jag också vara betydelsefullt, troligtvis det väsentligaste i hela testproceduren. Dock är det så att jag anser det också vara av vikt att det bör kunna repeteras vid senare tillfälle när man F/E lyssnar annan apparat och eventuellt vill göra en upprepad F/E-lyssning av den första apparaten. Om man nu vill ha möjlighet att jämföra dessa
storlekar och karaktärer mellan dessa olika förstärkare så vore det önskvärt att maximera lyssningstestens upprepbarhet d v s att minimera eventuella skillnader i metodik. Jag vet att man inte kan eliminera alla skillnader eftersom det är människor som subjektivt skall lyssna och bedöma.
Existerar fortfarande all dokumentation som gjordes vid F/E-lyssningarna? Vad jag förstår så anser Svante inte så. Jag anser nämligen att det ligger i själva metodiken att spara all testdokumentation så att man kan gå tillbaks och kontrollera dessa data vid behov.
Svante skrev: petersteindl skrev:Tidigare har jag skrivit så här,
petersteindl skrev:Skulle man kunna tänka sig att man definierar upp testförloppet så att ett stringent testförfarande kunde upprepas även om testförfarandet görs av andra och vid olika tillfällen. Jag bara undrar.
Väl Mött
PS
<snip>
Instämmer, och vill komplettera med att det bara är de statistiska spörsmålen detta handlar om. De övriga delarna av metoden har beskrivits ganska utförligt och är dessutom svåra att göra mycket bättre.
Det är just det där statistiska som jag inte kan bedöma eftersom det inte finns någon riktig redogörelse för hur det har gått till.
Det är nog därför jag engagerar mig såpass som jag gör i frågan,
jag tycker det är surt att en så bra implementering av metoden ska snubbla på den statistiska redovisningen.Jag jobbar för en förändring av det.
Tydligen skall det ske en förändring och då får jag förmoda till det bättre. Den statistiska redovisningen skall alltså implementeras i metodbeskrivningen vad jag kan förstå. Jättebra i så fall
IngOehman skrev:Svante skrev: ... vill komplettera med att det bara är de statistiska spörsmålen detta handlar om. De övriga delarna av metoden har beskrivits ganska utförligt och är dessutom svåra att göra mycket bättre.
Det är just det där statistiska som jag inte kan bedöma eftersom det inte finns någon riktig redogörelse för hur det har gått till.
Det är nog därför jag engagerar mig såpass som jag gör i frågan, jag tycker det är surt att en så bra implementering av metoden ska snubbla på den statistiska redovisningen.
Jag jobbar för en förändring av det.
Du har ju till och med varit med på F/E-lyssningar! Har du inte kunnat bedöma vilken statistisk signifikans utfallen fått då heller?
Mycket märkligt. Ofattbart. Och vad säger det om diskussionen?
Att det finns ett problem med de faktiska testerna, eller att problemet är att någon kritiserar dem som inte kan bedöma dem ens på plats, med alla fakta tillgängliga...
Vh, iö
Det är just den här typen av diskussion som jag tycker inte främjar statusen för F/E-lyssningstestet men märk väl att om det skulle på något sätt bli en konsensus i frågan så har ett stort steg framåt gjorts.
IngOehman skrev:petersteindl skrev:Eftersom, vad jag nu förstår, det aldrig har funnits någon exakt och absolut redogörelse för metodiken

så har enligt mitt förmenande samtliga tester som gjort utan denna dokumentation av själva testmetodiken ingen långsiktig eller vetenskaplig relevans och bör därför ej heller relateras till om man är seriös.
Varifrån har du fått att det är så?
Jag har läst inlägg i den här tråden. Jag ger följande exempel.
Svante skrev:IngOehman skrev:Följande fyra alternativ (minst) är möjliga:
1. Du anser fortfarande att det var som du påstod (att 8/8 ger noll (menade du 50%?) i SS om man hade tillåtit sig att fortsätta lyssna hur länge som helst om man inte lyckats uppnå de där 8/8).
2. Du inser att du hade fel, men du vill inte tala om det, eftersom det betyder att det faktiskt var du skapade konflikten och att de påhopp som undslapp dig under den är jobbiga att behöva stå för.
3. Du inser att du hade fel, och anser att du redan klargjort att du hade det (vilket jag dock har missat fullständigt, och jag tror inte jag är den ende) utan att dock behöva använda orden "det jag påstod var felaktigt". Därför tycker du inte behöver säga det en gång till. Det enda viktiga är att det du sagt senare är rätt (vilket det nog i det stora hela varit).
4. Du har förträngt alla funderingar på vem som sagt vad i frågan, men är trots allt med på att den tidigare mycket långa tråden om statistik innehöll inlägg från statistiskt kunniga människor som bekräftade det jag från början påstått - att man visst kan ta höjd även för oändligt långa serier.
Ja, 1 är ju rätt.
Om man inte vet någonting om försöksdesignen så ger inte 8 av 8 99% konfidens. Det KAN tom vara så att en försöksdesign som ger 0% konfidens resulterar i endast en serie med 8 av 8. Exemplet är extremt, men iaf. Tag försöksdesignen 8 9 9 9 9 9 9 9 9 9 den ger 0 % konfidens. Det är en otroligt dum design, men konfidensen är 0%. Ta serien 8 10 12 14 16 18 20, den är lite smartare, men ger bara 92% konfidens. Designen 8 10 12 14 16 18 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 är också dum och den ger 0% konfidens.
Simulera dem om du vill, jag har ju lagt ut verktyget.
http://user.faktiskt.io/svante/AB_statistics.exeExemplen ovan visar att
OM MAN INTE VET NÅGOT OM FÖRSÖKSDESIGNENSÅ KAN 8 av 8 vara ett resultat av en försöksdesign med 0% konfidens. Man måste veta hur försöket var upplagt. Man måste veta vilka utfall som hade accepterats om utfallet hade blivit annorlunda.
Springande punkten i förra diskussionen var just att du INTE kunde redogöra för hur du designar dina försök. Du klamrar dig desperat fast vid att jag har sagt att konfidensen går mot noll i oändligt långa serier. Jag sade nyss att jag nu håller det öppet att det inte nödvändigtvis är så, men eftersom jag inte ännu har förstått/sett bevis för att det är så, så vill jag heller inte påstå att det är så. Jag tycker dessutom att den diskussionen saknar värde i de praktiska försöken.
Men det där har vi sagt förut, och jag vill som sagt ogärna diskutera det igen. Spekulationerna i de övriga tre punkterna lämnar jag därhän, eftersom de inte för debatten framåt. Jag undrar ens om det här gör det.
Och
Svante skrev:IngOehman skrev:Finns det något du sett eller vet som gör att du tycker det finns skäl att tro att det finns någon enda lyssning som LTS under min ledning genomfört, som inte skulle ha uppvisat en säkerhet o minst 99%?
Nej.
Skälet till att jag inte kan, det är att
metoden inte finns redovisad.Men om du lade pappren på bordet, dvs talar om hur din försöksdesign är, och dessutom redovisar resultaten i alla de tester som LTS har genomfört under din ledning, så skulle jag i alla fall kunna granska dem.Har jag fel om jag säger att testserierna inte finns nerskrivna? Att pappren du har kladdat ner resultaten på för länge sedan har hamnat i soporna?
Hur ska jag då kunna hitta någon serie där inte 99 % konfidens har uppnåtts? DÄR ligger den stora bristen.
Det verkar ju som så att det faktiskt finns en stor brist enligt Svante. Det saknas dokumentation. Varför är det så? Skulle man kunna tänka sig att just metodiken att handskas med resultatet borde skrivas in i testmetodikens dokumentation så att det fanns en stringens i detta förfarande. Min bedömning är att det är en extrem brist om man vill kunna gå tillbaks i skrifterna för att om möjligt rigga upp en liknande test som man vet görs på samma sätt för att uppnå samma statistiska signifikans som de tidigare testerna.
Därför skriver jag följande som du relaterar till.
IngOehman skrev:petersteindl skrev:Resultaten saknar helt enkelt vetenskapligt värde och kan ej ligga som grund vid jämförelse med kommande tester även om det är andra apparater som testas.
Det kan man ALDRIG göra. Den som tror det har inte förstått de grundläggande problemen i vad avser vetenskapliga studier av hörbarheter - det vill säga subjektiva storheter.
De är ALDRIG jämförbara över tiden, men mindre än att man koncentrerar sig på "medeldetektioner" och därtill fastslår testuppställningsparametrar som i sig potentiellt korrumperar detektionströsklarna.
Hur gärna man än vill är man som läsare av en testredovisning därför tvungen att luta sig mot det förtroende man känner för testarnas förmåga att skapa validitet. För
något annat än validiteten av "ATT" en detektion har skett kan ändå inte åstadkommas. Vh, iö
Om man enkom kan
validera av "ATT" en detektion har skett, varför är det då intressant att fokusera på detta andra som du skriver?:
Den största poängen med att göra på det viset är att man ju vill
fokusera på de delar som är av
verklig relevans - de
subjektiva bedömningarna av storlekar, och
beskrivningarna av karaktärerna!
Verifikationen är bara en liten (men nödvändig) detalj av det hela, den finns bara till av en enda orsak - att validisera de beskrivna upplevelserna. För mig framstår dessa två påståenden som varandes i motsatsförhållande till varandra.
Vad är det som gäller?
IngOehman skrev:Därför har så skett med löjligt stora marginaler vid varje testtillfälle. I förekommande fall har även serierna redovisats för den som velat räkna själv. Om du inte känner till detta så måste jag förmoda att det beror på att du inte läst MoLt. Är det så? Isåfall kan man uppfatta att det är lite märkligt att du lägger dig i debatten.
Ingvar, menar du verkligen att det bara är de som läst MOLT och då speciellt apparattesterna i MOLT som enligt dig har legitimt tillträde till denna tråds debatt?
Jag har gett mig in i denna debatt för att ge min synvinkel angående stringens och vetenskaplighet och för att om möjligt supporta en uppryckning av testmetodikens dokumentation och det gäller själva dokumentationen av hur testet skall dokumenteras för eftervärlden och en dokumentation av själva försöksdesignen som Svante efterlyser. Och även så att andra inklusive Svante kan reproducera testen så gott det går och att kunna uppnå en hög signifikansnivå så att jämförelser med tidigare tester kanske kan bli möjliga. Jag tycker det vore önskvärt om det kan låta sig göras. Testet bör kunna utvecklas och det bör dokumenteras.
Jag vill passa på att ta fram Svantes svar till Tengil angående utveckling av F/E-lyssnigstestet.
Svante skrev:Tengil skrev:Fast detta är ju numera historia, då Ingvar inte längre är ansvarig för tekniksektionen inom LTS. Frågan är hur Ingvars "legacy" kommer att efterlevas.... inte bara inom F/E lyssning, utan alla aspekter av musikåtergivning, där Ingvar "åtminstone för mig" öppnat massor av dörrar och tagit död på många myter.
Vh Christer
Mja utgår man från att det är ett arv som ska förvaltas, så slutar man tänka själv. Så vill inte jag att det ska bli. Ska man driva en verksamhet måste man tillåta att den utvecklas på ett sätt som de kvarvarande tycker är bra. Man ska däremot inte förändra för förändrandets skull, det är viktigt.
Kort sagt, man behåller det som är bra och förbättrar resten. Det finns alltid en risk att man plockar bort nåt som var bra, men då märks det rätt snart.
Sen verkar Ingvar rätt sugen på att vara med även fortsatt och det är ju bra för överlämnandet.
Nu över till andras frågeställningar.
subjektivisten skrev: Tycker det är väldigt viktigt och något som bör belysas OFTA det Ingvar tar upp om metoden.
Det är ju inte så att resultatet kan repeteras av vem som helst, eftersom variablarna är så otroligt många att det är stort sett omöjligt.T ex så påverkar ju
vilka som lyssnar,
vilket matrial man lyssnar på och
vad man lyssnar med. Så om
pelle med nersatt hörsel inte man få samma resultat med sin microstereo säger ju inte att själva metoden är felaktig, utan att
man måste tänka på alla olika felkällor som olika lyssnare, matrial och vad man använder.Har jag fel så får ni gärna påpeka det.

Det som Subjektivisten skriver är som jag ser det helt berättigat och väldigt bra tänkt. Jag skall försöka påpeka vissa saker. S påpekar att resultatet inte kan repeteras av vem som helst. Jag tycker ju att det ligger i sakens natur att underlätta detta förfarande. Hur gör man det? Genom dokumentation av förfarandet! I metoddokumentationen är det ju enkelt att sålla bort Pelle med nedsatt hörsel, specificera olika felkällor som olika lyssnare, material och vad man använder. Eftersom det används olika lyssnare vid olika tillfällen bör metoden tala om att man vid själva testen skriver ner ålder, kön, om man är förtrogen med testförfarandet och kanske lite andra saker som kan vara relevant. Det är inte så svårt. Sånt brukar stå i den här typen av subjektiva hörseltester. Om det skall vara någon vits med att skriva ner sådan information så bör informationen också sparas.
Nu över till Dimitri. Tjolahopp Dimitri, här är jag
dimitri skrev: petersteindl skrev:Tidigare har jag skrivit så här,
Skulle man kunna tänka sig att man definierar upp testförloppet så att ett stringent testförfarande kunde upprepas även om testförfarandet görs av andra och vid olika tillfällen. Jag bara undrar.
Väl Mött
PS
F/E test har upprepats av andra efter LTS beskrivning.
...
Som sagt, metoden har beskrivits i detalj så att det kunde utformas praktiken av andra.
Tja, vad jag förstår så kan inte Svante komma fram till den statistiska signifikansen av Ingvars tester utan en del protokoll som inte finns till hands. Du kan ju läsa svaren som Svante ger Ingvar. Bl a skriver Svante följande:
OM MAN INTE VET NÅGOT OM FÖRSÖKSDESIGNEN SÅ KAN 8 av 8 vara ett resultat av en försöksdesign med 0% konfidens.
Man måste veta hur försöket var upplagt. Man måste veta vilka utfall som hade accepterats om utfallet hade blivit annorlunda.
Springande punkten i förra diskussionen var just att du INTE kunde redogöra för hur du designar dina försök. Men om du lade pappren på bordet, dvs talar om hur din försöksdesign är, och dessutom redovisar resultaten i alla de tester som LTS har genomfört under din ledning, så skulle jag i alla fall kunna granska dem.Om Svantes F/E-lyssningstester har annan signifikans än Ingvars så anser i alla fall jag att Svantes kommande resultat inte direkt kan jämföras med Ingvars tidigare resultat. Dom kan vara jämförbara men det skulle underlätta att veta om de är det, åtminstone statistiskt.
petersteindl skrev:Att redogöra för testmetodik är absolut essentiellt om man vill hävda någon som helst vetenskaplighet eller för att uppnå vetenskaplig status. Metodiken bör alltså vara så noggrant dokumenterad och formulerad att helt främmande personer som långt fram i tiden som vill kunna göra om försöket bör med den beskrivna metodiken dels kunna utföra testen identiskt som tidigare, dels komma till samma resultat som tidigare, annars duger metodiken helt enkelt inte.
dimitri skrev:Ovanst är skrivet utan någon som helst basal kunskap om vetenskaplig metodik.
Är du helt säker på ditt påstående? Kan du garantera detta som du skriver? Jag vet ju sanningen Dimitri och utifrån ditt svar kan jag lätt bedöma dig och din trovärdighet då du bedömer andra. Jag har liksom trumf på hand. Jag sitter ju inne med svaret

Det är lätt att skriva som du gör men frågan är; är det rätt det du påstår?
dimitri skrev:...Med detta klarlagt är det dags att påpeka din verkliga tabbe. Testet kommer aldrig garanterat kunna reproduceras oaktat detaljnivån i metodbeskrivningen. Som sagt, jag är snäll och nämner för dig några anledningar: lokal, kringutrustning, den testade apparaten som är ett annat exemplar eller om samma exemplar så inte längre i garanterat samma tillstånd som då, temperatur, luftfuktighet osv.
Det är klart att testet kan reproduceras, men frågan är; med vilken signifikans blir resultatet? Och vilken signifikans nöjer man sig med? Pick your choice. Det är oerhört enkelt att på mätprotokollen fylla i temperatur, luftfuktighet, storlek på lokal, bullernivå, kringutrustning, serienummer på apparat. Det räcker att kunna ange det hela, Dimitri. Vid nästa test kan vissa saker vara annorlunda och detta framkommer om man har dokumenterat det, vill säga. Är det så svårt att förstå? Ja, om det inte finns någon föreskrift i metoddokumentationen att sådant skall skrivas ner och dokumenteras så kan det lätt glömmas bort i all hast. Du skriver ju själv att det är viktigt för resultatet. Varför inte anteckna och spara det? Svante skulle kanske ha nytta av sådant? Eller tror du inte det?
dimitri skrev: Men en annan faktor är av ojämförligt störst betydelse, nämligen individer som deltar. Är det samma individer? Är deras sinnesstämning samma? Är deras stressnivå samma? Har de skaffat sig vaxproppar respektive blivit av med vaxproppar? Osv. Variablerna äro oändliga.
Mitt förslag är att i själva metoden specificera att individerna skall noteras, t.ex. Kön, ålder, eventuell sjukdom, lyssningserfarenhet, erfarenhet av F/E-lyssning och andra saker som du själv tar upp och anser kan vara av betydelse för resultatet. Svårare än så är det inte. Det blir inte 100 % men det kanske ligger över den signifikansnivå som man har som mål. På alla vetenskapliga publikationer som jag läst så finns sådana specifikationer angivna. Det räcker bra för mig. Du skriver om Sinnesstämning, stressnivå, vaxproppar? Dimitri, släng in ditt inlägg i MHB för att försvara F/E-lyssningen och jag garanterar ingen succé. Om det är så svårt att reproducera F/E-testet enligt dig så får ju motståndarna till F/E-lyssning lite vatten på sin kvarn. Testledaren kan ju faktiskt styra testen för ökad signifikans om det skulle behövas. Men om det skulle vara på det sättet att en stor andel av F/E-lyssningstesterna inte är reproducerbara utan kommer att vid senare tillfällen ge en total signifikans som närmar sig 50 % d v s gissning, då saknar ju testet relevans.
Är ni rädda för att sätta testet på prov? Knappast Ingvar, knappast Svante, knappast Kk är rädda för F/E-testets reproducerbarhet. Och det är inte jag heller, men med det förbehållet att dessa lyssningstester definieras och dokumenteras så som Svante vill ha det.
dimitri skrev: Alltså: det är metoden som kallas F/E lyssning som är under lupen. Eller rättare sagt: Det är metoden som kallas F/E lyssning som inte längre är under lupen eftersom dess förmåga att hitta skillnader när dessa finns och misslyckas att påvisa skillnader när dessa understiger det detekterbara, är etablerad.
Jag är inte det minsta orolig att det inte går att etablera ett resultat. Men med en otillräcklig dokumentation så blir det problem då gamla tester skall jämföras med senare. Signifikansen kommer ju in även här.
För övrigt så tror jag så här; Ju noggrannare och desto längre tid testen utförs, desto säkrare resultat. En transparent anläggning i vilken testobjektet kopplas in i, ett bra rum, lämpligt musikmaterial och vana lyssnare ger bättre förutsättningar. I praktiken skulle jag tro att det visar sig att man jämförelsevis enkelt kan lyckas urskilja den absoluta merparten av apparater som färgande, även under förutsättningar som är långt ifrån ideala. Resultaten av testerna torde bli konsistenta, det vill säga de håller i längden. Omtestar man samma objekt t.ex. ett år senare bör man i regel få identiskt eller i varje fall snarlikt resultat. Detta även om den nya testen sker med en helt annan kringutrustning och med nya lyssnare. Likaså bör det visa sig vara betydligt lättare att urskilja små subtila nyanser med F/E-lyssning. Det är vad jag tror under förutsättning att Svante inför den stringens i dokumentation och försöksdesign som jag tror att Svante vill ha. Därmed inte sagt att inte Ingvar hade denna kontroll under själva testförfarandet, men vad jag förstår av det jag läst i denna tråd saknas det ju dokumentation så här i efterskott. Dimitri, vad tror du angående ett F/E-tests omtest efter t.ex. ett år? Är det så svårt som du har gjort gällande?
dimitri skrev: Det är dock inte bara strunt du skriver, det menar jag inte. Det är sant att det är viktigt att redogöra för testmetodiken. I vetenskapliga artiklar. Dock med alla förbehåll som anförts ovan. Och
F/E metoden är faktiskt beskriven.
petersteindl skrev:Om det är för komplicerat att dokumentera en metodik så överlämnar man arbetet åt någon som kan och vill dokumentera

, eller så avslutar man att utföra testet enligt testmetodiken eller så fråntar man metodiken dess vetenskapliga status d v s man ger metodiken en lekstugestatus. Det är inget fel på lekstuga, det finns många ungar som har kul i lekskolan
Peter, vetenskap är inte en lekstuga.
Det duger inte att häva ur sig citat från en gymnasielärobok om vetenskap.
Jag kan inte se att något vetenskapligt arbete om f/e metoden har skrivits i en peer reviewed tidskrift. Men
det kanske kommer att göras, hoppas jag.
Rätt så Dimitri, jag skriver ju att vetenskap inte är en lekstuga. Nu undrar jag en sak, är du helt tvärsäker på att jag skulle ha citerat någon gymnasiebok? Kan du garantera att så skulle vara fallet? Lite déjà vu

eller hur? Jag hoppas ju att F/E-metoden kommer skrivas om i en peer reviewed tidskrift, men jag tror att anledningen att det inte har gjorts tidigare beror på en icke fullständig metodrapport som innefattar allt från förberedelsearbete till själva lyssningstesterna och inkluderat hela den statistiska beräkningsmodellen d v s från ax till limpa och Ingvar bör naturligtvis få sin beskärda del av förtjänstkakan. Det anser jag.
dimitri skrev:petersteindl skrev: Resultaten saknar helt enkelt vetenskapligt värde och kan ej ligga som grund vid jämförelse med kommande tester även om det är andra apparater som testas.
"Även"? Ja du, du är rolig du.
Kul att du tycker det, men har du förstått vad jag egentligen menar?
dimitri skrev: petersteindl skrev:Väl mött
Peter Steindl
Ska göra mitt bästa
Vh
Dimitri
Ditt bästa är säkert gott nog, åtminstone för stunden.
Nu åter till Subjektivisten.
subjektivisten skrev:Det bästa vore ju om dom hade ett "öppet hus" för oss på faktiskt en dag där vi får vara med på ett F/E test. Det tror jag skulle ge oss mycket.
Detta förslag är ett utomordentligt bra förslag

Jag undrar om det är någon som fattar hur roligt det är för mig att skriva detta. Heja S.
Som slutkläm vill jag ge min synpunkt angående det som kallas för kognitivt lyssnande. Det är så att inlärd lyssning är en del av vår hörsel och som sådant instämmer jag till 100,00 % i Ingvars synsätt att det är en ynnest för oss att kunna tillgodogöra oss av denna gåva för att detektera det vi vill detektera med våra sinnen. Har ni förstått?
För att inte det här inlägget skall bli långt så slutar jag nu
Väl mött
Peter Steindl