Hur ser era kurvor ut?

[Piotr]

Njae, det Lennart skriver stämmer faktiskt.

Njaej det gör det ju inte inledningsvis eftersom det talas om brusnivå i mikrofoner och rum i form av ljudtrycknivå och inte effekt. Där är inte +3dB dubbelt så starkt.

Och när man tittar på addition av okorrelerade signaler (vilket är fallet
här) så blir det precis så som han beskriver det.

Ja, okorrelerade signaler adderar till +3dB men det är fortfarande inte dubbelt så starkt signalstyrkemässigt och +10dB är inte 10ggr starkare.

Det är möjligt att lennartj har koll på detta men i det inlägget jag kommenterade blev det fel och förvirrande.


/Peter

[IngOehman]

Njae...

Varje ljudnivå är BÅDE en ljudeffektnivå och en ljudtrycksnivå.

(Och varje elektrisk musiksignal har både en signalspänning och en signal-
effekt, även om det är populärt att tolka "signal" som tryck eller spänning,
men INTE som effekt. Och det kanske är rimligt med tanke på att man när
man ser på en signal med ett oscilloskop nästan alltid tittar på spänningen
(eller strömmen men aldrig effekten). Och för att det inte skall bli för enkelt
så relaterar signalspänning till signaleffekten helt beroende på impedansen i
mätpunkten, som varierar rikligt från en del av hifi-kedjan till en annan.)

- - -

Oavsett vilken av de två man tänker på (tryck/effekt) så blir angivelsen av
en förändring samma, mätt i dB. Så, så länge man håller sig till dB är man
på den säkra sidan.

Fel kan det bli bara om man talar om hur många dB som är "dubbelt så
mycket". För det är ju olika svar beroende på om det är tryck eller effekt
man talar om.

- - -

Däremot måste man om man anger absolutnivå (vilket är ljudnivån i dB över
ANTINGEN referens-ljudtrycksnivån [2*10^-5 N/m^2] ELLER över referens-
ljudeffekt(täthets)nivån [1*10^-12 W/m^2]) förstå både dualiteten, och att
förhållandet bara är entydligt i reella (icke reaktiva) ljudfält och i normal-
tryck.

Det betyder i praktiken att de som talar om ljudeffektnivåer i basregistret i
smårumsakustiska sammanhang, är ute och cyklar.


Vh, iö

[2-ch]

Ska göra en "kruta-på-mätning" på samma platser.

Hur gick det. För min del blev det inga mätningar i helgen.
Går det att mäta 100db med XTZ eller inte?

[RogerGustavsson]

Hur är det med Svantes TimDec? Det är kanske ett bättre verktyg än XTZ?

Många program mäter tydligen RT15, RT20 eller RT30. Clio kör RT15 eller RT20.

Mätte man inte tidigare RT60 med knallskott eller något liknande? Vad fick man då ut för information? Kunde man läsa ut RT60 för olika frekvenser?

[Piotr]

Njae...

Varje ljudnivå är BÅDE en ljudeffektnivå och en ljudtrycksnivå.

Javisst.. och det finns i min mening ingen tekniker värd att kallas tekniker som inte är fullt medveten om att arbete kräver energi men det har inte mycket med denna diskussion att göra.. ju!

(Och varje elektrisk musiksignal har både en signalspänning och en signal-
effekt, även om det är populärt att tolka "signal" som tryck eller spänning,
men INTE som effekt. Och det kanske är rimligt med tanke på att man när
man ser på en signal med ett oscilloskop nästan alltid tittar på spänningen
(eller strömmen men aldrig effekten). Och för att det inte skall bli för enkelt
så relaterar signalspänning till signaleffekten helt beroende på impedansen i
mätpunkten, som varierar rikligt från en del av hifi-kedjan till en annan.)

Jodå, ohms lag kan jag också.

Framförallt är det rimligt att tala tolka en mikrofons egenbrus som en signalstyrka i form av spänning eller ljudtryck då det ju är en lågnivåapparat där effekten är i princip helt ointressant.

Fel kan det bli bara om man talar om hur många dB som är "dubbelt så
mycket". För det är ju olika svar beroende på om det är tryck eller effekt
man talar om.

Ja, och precis därför blev det fel som jag har skrivit.


/Peter

[petersteindl]

Hur är det med Svantes TimDec? Det är kanske ett bättre verktyg än XTZ?

Många program mäter tydligen RT15, RT20 eller RT30. Clio kör RT15 eller RT20.

Mätte man inte tidigare RT60 med knallskott eller något liknande? Vad fick man då ut för information? Kunde man läsa ut RT60 för olika frekvenser?

Vad jag vet så kan man använda man sig av två olika metoder då man mäter efterklang i rum. Den ena metoden använder en bredfrekvent puls som signal och nån form av pistolskott har det rört sig om och då kan man mäta tiden tills det har klingat av 60 dB. Man kan även få fram resultat i frekvensplanet d v s T60 som funktion av frekvens. En annan metod är att mätta rummet med brus och därefter stänga av ljudkällan och mäta efterklangstiden. På 70-talet var jag med om mätning av det lyssningsrum som LEAB d v s Wilhelm Lilliehöök byggde för att dema produkter i. Då användes det ett slags brusande fläktar och det var inte sunt att under mätning vistas i det rummet utan hörselskydd.

MvH
Peter

[KarlXII]

Bara att hyra in de här grabbarna
http://www.youtube.com/watch?v=ItTXPKyQYlU

[Ragnwald]

Knallpulver duger inte.
http://www.youtube.com/watch?v=4Kp_zoMZb7Q

[NADifierad]

Precis uppmätt kurva!
Mina nya diytoppar och basmoduler, med lite PEQputs.


Mitt XTZ-program spökar lite nu, så jag får inte med vattenfallsplotten .

[Adhoc]

Ska göra en "kruta-på-mätning" på samma platser.

Hur gick det. För min del blev det inga mätningar i helgen.
Går det att mäta 100db med XTZ eller inte?

Provar under veckan som kommer. Har pysslat med projektorstativ och förberett för ny duk under helgen som var.

[2-ch]

Mitt XTZ-program spökar lite nu, så jag får inte med vattenfallsplotten .

Ser snyggt ut.
Programvaran är bara att installera om när den börjat bråka.

Provar under veckan som kommer. Har pysslat med projektorstativ och förberett för ny duk under helgen som var.

Ok, det ska bli intressant att se vad du kommer fram till. Du verkar ha rätt bra med erfarenheter av sånt här.

[subjektivisten]

Är XTZ grejen värd sina 1900 kr?

[IngOehman]

Njae...

Varje ljudnivå är BÅDE en ljudeffektnivå och en ljudtrycksnivå.

Javisst.. och det finns i min mening ingen tekniker värd att kallas tekniker som inte är fullt medveten om att arbete kräver energi men det har inte mycket med denna diskussion att göra.. ju!

Jo - om någon, t ex du , anmärker på att någon annan, t ex Lennart,
menat effekten och att det var fel av honom, när han skriver ljudnivå
(utan att specificera att det var effektnivån som åsyftades).

Och arbete/energi (som är samma sak, och som mäts i Joule, kalorier
eller i elektronvolt) har faktiskt inte varit uppe i tråden alls, så varifrån
du fick det vet jag inte.


Och om du uppfattade att det jag skrev var att "arbete kräver energi",
det vill säga att jag redogjorde för sambandet mellan dem, så miss-
förstod du mig gruvligt.

Arbete ÄR energi, men jag skrev ingenting om det, utan klargjorde ju
bara att Lennart bara skrev ljudnivå, men att han inte klargjorde om
det var ljudtrycksnivån eller ljudeffektnivån han talade om.

- - -

Så din anmärkning såg ut som om du menade att den som skriver
ljudnivå MÅSTE mena ljudtrycksnivå. Därför hade det mycket med den
diskussionen att göra - att nämna att ljudnivå kan betyda både ljud-
trycksnivå och ljudeffektnivå.

Eller hur?

Mäter man i dB är det sak samma vilket man menar, men när man som
Lennart gjorde, nämner "dubbelt" så blir det ju tydligt att det var ljud-
effekt(täthets)nivån han talade om.

(Och varje elektrisk musiksignal har både en signalspänning och en signal-
effekt, även om det är populärt att tolka "signal" som tryck eller spänning,
men INTE som effekt. Och det kanske är rimligt med tanke på att man när
man ser på en signal med ett oscilloskop nästan alltid tittar på spänningen
(eller strömmen men aldrig effekten). Och för att det inte skall bli för enkelt
så relaterar signalspänning till signaleffekten helt beroende på impedansen i
mätpunkten, som varierar rikligt från en del av hifi-kedjan till en annan.)

Jodå, ohms lag kan jag också.

Jag försökte inte lära dig ohms lag. Jag ville bara uppmärksamma dig
på att Lennart INTE skrev ljudtrycksnivå. Och skälet till att jag ville
uppmärksamma dig på det, var att din anmärkning såg ut som om den
var baserad på att du uppfattat att Lennart hade skrivit det.

Ok?

Framförallt är det rimligt att tala tolka en mikrofons egenbrus som en signalstyrka i form av spänning eller ljudtryck då det ju är en lågnivåapparat där effekten är i princip helt ointressant.

Njae...

Men behöver förststås kunna räkna om de olika sakerna till varandra
för att undvika att göra missbedömningar när sakerna skall kopplas
samman, men att förenkla till att det skulla handla om spänning med
argumentet att siffran för effekten är så låg...

Man skall förenkla så mycket det går - men inte mer!

- - -

Så här är det:

Man relaterar som regel mikrofonbrus till den akustiska världens brus,
såtillvida att man får en ekvivalent brusnivå - en som berättar om hur
mycket mikrofonen brusar i förhålladen till den akustiska ljudnivån
utanför mikrofonen - och denna kan lika gärna betraktas som en
trycknivå som en effektnivå. Och skall man vara noga är det till och
med viktigt att förstå att båda finns och relaterar olika till varadra från
fall till fall, eftersom inte alla vågfronter är plana...

Det är alltså som regel denna EKVIVALENTA brusnivå man anger för
mikrofoner, INTE den elektriska brusnivån! Både förekommer dock, men
om bara den elektriska brusspänningsnivån anges, så är det viktigt att
man förstår hur den räknas om till ekvivialent brusnivå, om man skall
kunna använda uppgiften till något annant än att kunna välja en "till-
räckligt bra" mikrofonförstärakare...

Och den akustiska brusnivån kan lika gärna påstås relatera till en ljud-
trycknivå som till en ljudeffekttäthetsnivå (som jag skrev i mitt tidigare
inlägg).

- - -

Däremot anger man alltid elektrisk brusnivå för mikrofonförstärkare,
eftersom det inte går att relatera dess ingångsbrus till en akustisk
ljudnivå innan man vet vilken mikrofon som är ansluten. Och tittar man
på mikrofonförstärkarbrus är det därför alldrig effektbrus man anger,
men spänningsbruset är å andra sidan inte alltid hela sanningen. I
synnerhet inte när man ansluter en dynamisk mikrofon.

Detta av två skäl - dynamiska mikrofoner har som regel en väldigt låg
känlighet, så de kräver supertysta mikrofonförstärkare, och dessutom
är dyaniska mikrofoner inte alls lika lågohmiga som en typisk konden-
satormikrofons utgång.

Så - å ena sidan kräver dynamiska mikrofoner (om man vill ha ut det
bästa ut dem) superlågbrusiga mikrofonförstärkaringångar, vilket kan
leda till att man letar bland de bipolära transistorerna för att hitta de
allra tystaste (under 1 nV/sqrHz) när man konstrukerar sådana mikro-
fonförstärkare, men dessa har även ett inte försumbart strömbrus. Och
det är summan av tre brus som är det brus man får på inspelningen:

1. Spänniningsbruset från mikrofonförstärkarens ingång,

2. mikrofonens termiska brus och,

3. Mikrofonförstärkarens strömbrus * mikrofonens utimpedans.

Så igen - i signalvägen, efter mikrofonen, kan man som regel strunta i
bruseffekten (eller rättare sagt de variationer av bruseffekten som är
orsakande av skillnader i impedans) om man bara är konsument, men
tittar man på mikrofonen som sådan så är det inte lika enkelt eftersom
det inte är brusspänningen som är intressant, utan den ekvivalenta
brusnivån (den som säger "hur tysta saker man kan spela in"), och
detsamma gäller när man ser på samarbetet mellan apparater som
skall kopplas samman. Man behöver faktiskt ha i åtanke att det går
strömmar också, och hur de påverkar resultatet. I varje fall om man är
noga och om man konstruerar sådana apparater.

Förenklingar är alltid fel när de gör att meningsfull information förloras,
det vill säga när man förenklar för mycket.

Fel kan det bli bara om man talar om hur många dB som är "dubbelt så
mycket". För det är ju olika svar beroende på om det är tryck eller effekt
man talar om.

Ja, och precis därför blev det fel som jag har skrivit.

Menar du alltså att Lennart skrev att han talade om ljudtrycksnivåer?

Det tror inte jag. Men jag orkar inte titta tillbaka på vad han skrev, men
om jag inte missminner mig, så missminner du dig.

Tror att vi kan stryka ett steck över den här diskussionen om du bara
tittar tillbaka och granskar vad Lennart skrev.

Eller också är det jag som behöver göra det. (Jag kan minnas
fel.)

Vem som minns rätt spelar kanske inte så stor roll, bara vi kommer fram
till hur det var. Jag tror alltså att Lennart INTE skrev att det var tryck
han talade om, och att det han skrev i det fortsatta visade att det var
ljudeffekt(täthets)nivåer han talade om.

Om man skall skylla honom för något så tror jag som sagt (om det jag
minns han skrev är rätt munnet) att det enda man har mandat att ta
till - är att han inte specifikt skrev att det var ljudeffekt han talade om.
Men det framgår ju rätt tydligt om man läser det han skrev.


Vh, iö

[NADifierad]

Är XTZ grejen värd sina 1900 kr?

Om man är intresserad av att göra något åt sin rumsakustik, ja.

[subjektivisten]

Det har jag redan en extern källa för. Det är mest intressant för att kolla efterklangen.

[rotel2]

Det har jag redan en extern källa för. Det är mest intressant för att kolla efterklangen.

Kanske har missat något i tråden men fungerar inte Svantes Timedec?

[sprudel]

Det har jag redan en extern källa för. Det är mest intressant för att kolla efterklangen.

Kanske har missat något i tråden men fungerar inte Svantes Timedec?

Har du ingen i närheten du kan låna?

[LzM]

Precis uppmätt kurva!
Mina nya diytoppar och basmoduler, med lite PEQputs.

Hur ser det ut om du ändrar Y-skalan till 50 dB och visar resultatet i "raw"?

"Anechoic" visar ju mätningen utan rumspåverkan, antagligen mha nån form av gatening skulle jag tro.
Brukar kunna skilja en del mellan dom kurvorna, där "raw" visar mera hur det låter irl i rummet.

[NADifierad]

Precis uppmätt kurva!
Mina nya diytoppar och basmoduler, med lite PEQputs.

Hur ser det ut om du ändrar Y-skalan till 50 dB och visar resultatet i "raw"?

"Anechoic" visar ju mätningen utan rumspåverkan, antagligen mha nån form av gatening skulle jag tro.
Brukar kunna skilja en del mellan dom kurvorna, där "raw" visar mera hur det låter irl i rummet.

Nämen så kan jag väl inte göra!!?
Då blir ju kurvan taggig och det låter sämre .
Jag ska se om jag kommer till skott med en mätning i kväll.
Jag valde att mäta på 80dB för att få lite perspektiv.
Om man mäter på 50 dB så ser ju en dipp katastrofal ut, och man deppar lätt ihop

[NADifierad]

Det fick bli en på Behringertopparna med EQ basmoduler.

Jag skruvade fullkomligt bort mig på de parametriska filtren till DIYtopparna
Så jag orkar inte ratta mer ikväll, för nu ska det lyssnas på musik!

[Adhoc]

Har gjort om några mätningar från sidan 3 efter Roger Gustafssons påpekande om XTZ:ans eventuella brister i noggrannhet för efterklangstiden. Högtalare- och mikrofonplats är som tidigare, inmätt med laseravståndsmätare, så skillnader bör ligga kring någon cm fel bara.

Tidigare diagram gav en kurva kring 60 dB som max med XTZ:ans pot inställd kring M (medium) och receivern på -20 dB samt filtret i receivern ställd på 80 Hz mot bashögtalarna. Vid nya mätningarna står XTZ:ans pot på H (max) och XTZ:ans ”volymstapel” visar då vid frekvenssvep mestadels grönt med snabba inslag av rött, receivern har ställts upp till -8 dB.

I progammet finns en flik, RTA, med turkosa staplar som fladdrar några dB upp och ned när brus körs ut i högtalarna. Det finns även ett läge med turkosa staplar där inget brus går ut ur högtalarna. Staplarna ligger då kring ca 35 dB +/- 5 dB och reagerar på ”handklapp”, jag antar därför att här visas rummets/omgivningens och mikrofonens eget brus och oljud. Om frekvenssvepet för basen ligger kring 80 dB borde marginalen nedåt ligga kring ca 45 dB. Någon ”riktig” RT60-mätning kan då inte göras utan den måste vara uträknad mot RT30 eller något annat intervall. Mätningarna gjordes nattetid och rummet i sig är tvärtyst så större delen av bruset borde komma från mikrofonen i sig.
Synpunkter? Är jag ute på en cykelfärd?


Tyst läge, utan brus ur högtalarna:


Med brus ur högtalararna:

[Adhoc]

Tidigare mätning vid ca 60 dB och 440 cm från frontvägg



Ny mätning vid ca 80 dB och 440 cm från frontvägg






Ny mätning vid ca 80 dB och 425 cm från frontvägg


I mitt fall tycks det alltså inte spela någon större roll att öka marginalen med ca 20 dB mot bakgrundsbruset, genom att öka från 60 till 80 dB. För efterklangtiden vid 125 Hz och uppåt ligger diffen ligger kring låga 2/100 sekund och efterklangstiden fortfarande på knappa 1/10 sekund. Däremot är det intressant att se att en så liten förändring som 15 cm i längsled ger ett ganska stort utslag vid ca 20 Hz med puckel i kurvan och förändrad efterklangtid i diagrammet med "eldstungor". Det kan också funderas på att justera fronthögtalarna lite från bakväggen om man kollar kring 150 och ca 230 Hz, alternativt ändra från 80 Hz delning till något högre frekvens eller både ock.

Kurvorna är "rena", inga peq, miniDSP etc har använts för påverka resonanser, utan bashögtalarna har bara ställt ut på vad jag tycker är lämpliga platser i rummet jämfört mot sweetspot.

[2-ch]

Har gjort om några mätningar från sidan 3 efter Roger Gustafssons påpekande om XTZ:ans eventuella brister i noggrannhet för efterklangstiden.

Intressant att en krutapå mätning gav så pass lika resultat. Lite bättre, men inga större avvikelser i mitt tycke.

Mätningarna gjordes nattetid och rummet i sig är tvärtyst så större delen av bruset borde komma från mikrofonen i sig.
Synpunkter? Är jag ute på en cykelfärd?

Jag får ungefär samma resultat när det är "tyst" hemma. Då har jag stängt av både ventilation och cirkulationspump. Men det påverkar knappt staplarna. Men staplarna reagerar på rätt svaga ljud ändå[/quote]

Men att mäta över 80db verkar inte gå att göra.

[RogerGustavsson]

Eftersom redan rätt dyra mätssystem typ Clio inte mäter RT60 utan RT15 eller RT20 (eller vad det nu var) tror jag knappast att XTZ mäter annat heller.

Tycker bara att det är konstigt att RT60 om 0.25 s anses vara lagom av t.ex. IÖ och andra tycker att det är för "torrt". Hur blir det då när ni ligger under 0.1 s? Lennartj som föredrar lite mera efterklang ligger också lågt jämfört med vad som borde motsvara hans ideal.

Ligger det en hund begraven någonstans när det mäts med XTZ? Det får vi väl reda på när det mätts med något annat verktyg. Är det ingen som testat med TimDec? Som redan nämts, En noggrann mätning av RT60 kräver 100 dB om man vill ligga över störningarna "hela vägen ner".

[Suomela]

Beräkningsmetoden T30 anses, vad jag förstår, återspegla RT60 mest korrekt. ARTA, REW m fl analysprogram beräknar efterklangstid genom alternativen EDT (T10), T20 eller T30, och anger för resultaten vilken metod som använts. Jag saxar in en sparad anteckning runt efterklangstid från en okänd källa;

"Efterklangstiden definieras normalt som den tid det tar för ljudet att sjunka med 60 dB. För att bestämma denna tid, används olika delar av efterklangskurvan. När man mäter Early Decay Time (EDT) används ett intervall på 10 dB. Vid T20, används ett intervall på 20 dB. Vid bestämning avT20 , börjar utvärderingen först efter att ljudnivån redan sjunkit 5 dB. Vid T30, används ett intervall på 30 dB och även här börjar utvärderingen efter det att ljudnivån fallit med 5 dB. Om efterklangskurvan är rak, kommer EDT, T20 , T30, att ge samma värde. I praktiken är efterklangskurvan inte rak utan böjd, vilket innebär att måtten kommer att skilja sig åt. Måtten T20 och T30 brukar benämnas sena efterklangstider då de mäter den senare delen av kurvan. EDT benämns som tidig efterklang och anses bättre spegla hur vi upplever klangen i rummet."

Detaljer om vad jag förstått vara nivåkrav för tillförlitlig beräkning genom T30 kan läsas här.


Då frågan om hur tillförlitliga resultaten från XTZ's Room Analyzer är skulle det vara intressant om någon med tillgång till denna och annan mätutrustning/analysprogram jämförde resultat/analyser av mätningar.

Jag är vidare av uppfattningen av mätningar i många fall verkar friseras något före dess man postar dessa på forum. En frekvensrespons med 1/3 octave smoothing ser ju bättre ut än en med 1/48. Gejtade impulssvar som eventuellt används som underlag för beräkning av efterklangstider i rum (Anechoic i Room Analyzer?) tror jag, om detta används, ger missvisande resultat..

Det skulle för mig som "hobby-akustiker" därför vara av värde om man kunde enas om hur analyser/mätningar redovisades så att jag skulle kunna jämföra andras erfarenheter med mina egna. Vidare att man kunde komma fram till vilka mätningar som kan vara "viktigare" än andra för att analysera den upplevda ljudkvalitet i hemmet. Här tror jag exempelvis att analyser ETC och Energy Decay är "viktigare" än en spikrak frekvensrespons i mellan- och diskantregister, likaså analyser av efterklangstider i infra/basområdet jmf med frekvenssvar här.


/Suomela

[Adhoc]

Jag tror den mäter ”tillräckligt rätt” för ändamålet, för ingen sitter ändå i tandläkarstol när dom lyssnar och dom flesta lär använda den för att få ett hum om rummet, pucklar och dippar i basområdet, samt lämplig placering av högtalare och sweetspot. Flyttar jag micken cm-dm fås direkt andra tidsvärden vid de frekvenser den anger tid för, ibland riktigt markanta med typisk topp eller dipp.

I bruxen är det lite av en miss att den inte beskriver mer exakt hur och vad den mäter. Tyvärr har jag inga andra ljudmätningsgrejor att kontrollera mot. Jag kan i alla fall konstatera att den mäter avstånd rätt på centimetern när och då är vi också inne på tidsmätning. För ena mätningen vid 440 cm avstånd till frontvägg gav XTZ:an distans 594 cm vid fullrange-mätningen, vid 425 cm till frontvägg gavs distans 579 cm = 15 cm diff som ju stämmer mot vad jag får för avståndsskillnad vid inmätning av mikpositionen med laseravståndsmätare.(Den lär ha ett fel på ca 1 mm vid 10 m och jag nöjde mig med 5 mm hit eller dit vid mik-och högtalarinmätningarna)

Jag tror som Suomela att det kan vara lätt att presentera en mätning som ser bra ut, istf den spretigaste berg och dalbanan-kurvan. Personligen tycker jag att det är låter sketabra i basområdet med den efterklang som är och tycker heller inte att det blir någon lock-för-öronen-känsla med den korta efterklang som jag (troligen) har för högre frekvernser. Högtalarnas karaktär kan man dock tycka olika om. Ska IÖs åsikter ses som profetens ord, var väl 0,25 sekunder den övre gränsen för lämplig efterklangstid (?).

[RogerGustavsson]

Ska IÖs åsikter ses som profetens ord, var väl 0,25 sekunder den övre gränsen för lämplig efterklangstid (?).

Andra talar om 0.4 sekunder. Det finns antagligen även en undre gräns och det är därför jag undrar när man ser mätvärden på under 0.1 sekunder. Ljuddöda rum ska inte vara så trevliga att vistas i sägs det, inte minst av "profeten".

[subjektivisten]

Ska IÖs åsikter ses som profetens ord, var väl 0,25 sekunder den övre gränsen för lämplig efterklangstid (?).

Andra talar om 0.4 sekunder. Det finns antagligen även en undre gräns och det är därför jag undrar när man ser mätvärden på under 0.1 sekunder. Ljuddöda rum ska inte vara så trevliga att vistas i sägs det, inte minst av "profeten".

Min gissning är att det kanske inte är bara efterklangen som påverkar utan HUR man har dämpningen och hur man har diffuseringen. Helt olika val vart man har dämpningen och diffusorerna bör ge liknande efterklang men kommer upplevas olika, väl?

[hassesolo]

Sen jag bytte förstärkeriet (ny reciever och nytt basslutsteg) så har jag efter diverse inställningar kommit fram till att det låter betydligt bättre i stereoläget med Audyssey på än i Pure Audio.
Jag var tvungen att fixa ett XTZ Room Analyzer för lite objektiva mätningar. Till min stora förvåning finns det en rejäl dipp i basområdet med Pure Audio medan kurvan ser helt OK ut i Stereo med Audyssey 32XT på. Vet i helsicke var den där dippen i Pure Audio kommer ifrån men jag har bytt tygsoffor till skinnfåtöljer och sånt kan ju påverka.

Pure Audio



Stereo (med Audyssey 32XT)

[NADifierad]

Du fick ju även bort en massa efterklang, i basen med Audyssey!