I-or skrev:Johan_Lindroos skrev:I-or skrev:Det var bra att få lite "second opinions" för pi60s. Nu vet vi betydligt mer och den är fortfarande mycket bra, men inte riktigt så bra.
Det Ingvar har sagt är att vissa av frekvensgångsavvikelserna (tänk bort störningarna) från rät linje är avsiktliga i syfte att kompensera för att det är bara två ljudkällor hos stereosystemet och det vi lyssnar på breder ut sig i ljudbilden som fantomljudkällor. Kurvan ska alltså inte vara snörrät är intentionen. Det finns några trådar om detta som diskuterats under den tid du varit frånvarande, varav en ganska nyligen. PAA..., h j ääälp?!
Det finns annars gott om olika högtalare från Genelec som har hyfast rak frekvensgång som låter... ..."högtalare".
...Med ett sound som gör att man hör direkt var högtalarna står. Ljudet hamnar liksom inuti respektive högtalare. Jag tror att det är få av oss som vill ha soundet på det sättet.
Väldigt välgjorda kurvillustrationer förresten!
Ja, vad jag har läst om tidigare från hans sida är framför allt HRTF-toppen vid ca 1,7 kHz för en centralplacerad fantomprojektion som inte uppstår från normala högtalarvinklar*. Det ska tydligen vara en hel del annat som kompenseras också (oklart vad och hur), men om vi uppehåller oss vid denna topp som enligt uppgift medvetet byggts in i frekvensgången hos hans konstruktioner, så ser jag ett par svårigheter:
1. En sådan kompensation fungerar då bara bra för en oprocessad fåmikrofoninspelning. Vid normala multimikrofon- eller rent elektroniska produktioner har ju en skicklig ljudtekniker/producent med bra utrustning redan justerat ljudet via eq för att få till en subjektivt jämn frekvensgång oavsett virtuell källplacering och man "dubblerar" då alltså kompensationen. Idag kan man ju även tycka att en kompensation av det här slaget lämpligen läggs som eq för riktiga audiofilinspelningar och att man behåller opåverkad frekvensgång i högtalaren för normalfallet.
2. HRTF:er är notoriskt opålitliga när det handlar om någon dB hit eller dit även för frekvenser ned mot 1-2 kHz eftersom de varierar för olika mätuppställningar och framför allt för olika lyssnare som har olika stora/formade huvuden, kroppar och öron. Beroende på detta kommer lyssnarna att uppfatta "tricket" något olika. (Alla är vi som tur är självkalibrerande för vår egen hörsel (erfarenhetsmässigt vet vi hur ljudet ändras för olika källor i olika vinklar), vilket gör att vi som individer trots enorma frekvensgångsskillnader i alla fall uppfattar världen ungefär likadant.)
Jag har säkerligen inte läst allt som Ingvar har tagit upp om detta, så om någon vet mer eller om jag har missförstått något får ni gärna upplysa mig.
*Denna topp är i ekofri miljö omkring 2-3 dB, men en lämplig kompensation faller till ca hälften av detta i en normalreflektiv lyssningsmiljö. Den är också någonting man måste hantera om man inte använder en centerhögtalare i hemmabiosammanhang eftersom bl.a. dialogen annars blir lite "suddigare". Nu är just dialogljudet redan från början ofta något av det mest ojämna och misshandlade som finns i audiosammanhang, så detta kanske är ett mindre problem i praktiken eftersom man som lyssnare måste korrigera via eq i alla fall. Man hör alltid direkt när det är en högbudgetproduktion eftersom dialogljudet har fått de resurser som krävs.
Ingvar har påpekat att saker som stereofelsåtgärder inte går att lösa på elektronisk väg. Det är för "endimensionellt" för att ge de psykoakustiska effekter som han strävat efter.
Puckeln vid 1,7 kHz är väl också bara en av ett antal korrigeringar han gjort för att få önskad effekt.
Ang faslinjäriteten så var det väl ett krav till den forskning som pi60 användes till ursprungligen. pi60 utvecklades ju från början till att vara ett verktyg för att forska på hörseln.
Men det är ju bättre om han förklarar det själv.
Men han har varit tyst på forumet länge nu.
