Fan vad mycken ”popmusik” låter trist

[Max_Headroom]

Ibland får jag för mig att lyssna på lite annat än ”klassiskt”.
Nu senast blev det Emerson Lake and Palmer.
Utan att vara specifik nu så vill jag ändå sammanfatta det hela sålunda:
Jag skulle fanimig byta hobby om det vore så att ”popmusik” var det jag gillade.
Det spelar ingen större roll om det är en platta på Tidal eller en CD. Det låter dötrist ljudmässigt!
Det verkar alltså inte enbart kunna förklaras med det där om förstörande mastringar. Det verkar vara skit även om ingen varit framme och pillat sönder det hela.
De flesta ”klassiska” inspelningar är ju hästlängder från de ideal (eller brist på ideal) som ligger till grund för pop-inspelningar. Platt, hårt och allmänt obehagligt.

Spela gamla Trevor Horn-produktioner från 80-talet. Dom brukar låta kalas. Lite tunna i basen (det var mode då) men den bas som finns brukar vara, så bara att EQa upp.

Ett helt annat, positivt överraskande bra album, både ljudmässigt och musikaliskt, var Gary Numans Jagged - Live som jag nyligen köpte (var tvungen att köpa en nedladdning, det var det enda som gick att få tag i).

Finns en massa bra, egentligen. Fast nu besväras jag sällan av ljudkvaliteten. Det blir lätt så när musiken är så bra att det liksom inte länge är så noga.

[Tangband]

Med mina Sony 1000 xm3 låter mycket av pop-rock från 80-talet ganska bra. Den luren har ett baslyft som är ganska klädsamt på tunna produceringar

[goat76]

Är väl inget fel på "överpolerad" musik? Antar iofs att du alltså inte alls tycker om nån som helst elektronisk musik isf då den nästan alltid är sådär sexigt fint polerad, ren och go. Jag hade iaf inget emot Pamela rent tekniskt, förutom då att det kanske var lite diskantigt, men annars tyckte jag det lät cleant o trevligt.

Varför gör du ens en liknelse med elektronisk musik, den typen av musik har ju i de flesta fall inte ens ett akustiskt förlopp, så det är ju knappast den typen av musik jag kritiserar.

Det jag ställer mig frågande till här är rock/pop-produktioner där man som på denna låt/skiva med Toto skalat bort i princip all förankring från ett annars naturlig akustiskt ursprung, instrumenteringen som används här låter helt enkelt aldrig så här rent, denna överdrivna polering gör det hela extremt onaturligt och verklighetsfrånvänt från sitt ursprung. Det blir lite som att komma till någon på middag men där maten visar sig bestå av plast-attrapper.

Den verklighetsflykt från en annars naturlig akustisk ursprungshändelse är det absolut största orsaken till att "popmusik" låter så trist, vilket trådens ämne är. Det som gör att exempelvis jazz-produktioner i de flesta fall låter mycket mer verklighetsnära och mer naturliga än denna typ av popmusik är för att de oftast spelat in även rumsljudet från rummet/lokalen vid ursprungshändelsen.

Produktionen av Toto är en enda kladdig soppa gjord av någon som helt saknar musikalisk förståelse, den är gjord för att vara så radiovänlig som det bara går där ingenting får sticka ut och få någon att byta kanal, inte ens farmor Agda, 89 år.

Varför kan man inte jämföra med elektronisk musik? Det är ju det som 99% av dagens pop faktiskt är. Men kan väl iofs jämföra med elektronisk samplad musik där dom flesta ljuden är från riktiga instrument, t ex triphop som har varit som nämnts i tråden. Också rent o fint, men då enligt dig trist musik o en kladdig soppa gjord av någon som helt saknar musikalisk förståelse.
.. fast det antar jag att du inte tycker. Men jag tycker din kritik är extremt överdriven bara för du inte gillar "polerad" musik. Allt som spelas med riktiga instrument _måste_ inte låta som man sitter i samma rum som dom som spelar

Men Tell, nu tvingar du mig försvara mig mot saker som du kokar ihop själv.

Jag har inte sagt att jag ogillar all "polerad" musik, och inte heller att det alltid måste låta som man sitter i samma rum som de som spelar oavsett musikstil. Jag har överhuvudtaget inte ens nämnt triphop, men den typ av musik där elektroniska inslag blandas med akustiska inslag och som aldrig haft ett rakt igenom akustiskt ursprung, den typ av musik har jag inga åsikter om och hur mycket eller lite polerad den är.

[hifikg]

Jag får väl ta och bidra med musik med liknande produktionskvalitet:

Magnolia Electric Co. - Josephine - "KnoXVIlle Girl"
https://tidal.com/browse/track/28201055

Lyssna även på resten av skivan, den låter bra och äkta rakt igenom.

Tack för rekommendationen.

Även om Magnolia Electric Co. - Josephine - "KnoXVIlle Girl" har vissa kvaliteter (som t.ex. en bra sångupptagning och någorlunda oprocessade instrument) tycker jag att det är mer av typisk skivbolagsproduktion över den (och resten av plattan) med en hel del kompression och en lite svajig klangbalans.

Michael Ruffs album Speaking in Melodies är en s.k. live studio recording med minimal processning i kedjan och går därför egentligen inte att tävla med för normala produktioner. Det är kul att veta hur bra ljudkvaliteten kan bli för modern musik och som Faktiskt-medlem bör man nog se till att ha hört åtminstone låten Wishing Well även om man inte älskar musikstilen. Plattan är från 1993 och jag har fortfarande inte hört något bättre inom genren, inte ens bland Sheffield Labs övriga alster som också oftast är mycket bra. Den som vet bättre får gärna upplysa mig, men jag vill vara tydlig med att det nog är ett måste att inspelningen kommer från ett audiofilbolag (om det ens finns några inom genren aktiva sådana nuförtiden) för att kunna övertyga mig.

Den har jag ju, fast jag kommer inte alls ihåg hur den låter, den ska liras när jag kommer ner i lyssningsrummet härnäst!

[Max_Headroom]

Hm, lyssnar ni bara på Toto och Ruff?
Blir det inte lite tjatigt?

Nej, jag lyssnar väldigt varierat;
Den Harrow
Baltomra
Ken Laszlo
Scotch
Fun Fun / Spanga
Miko Mission
Viven Vee
Silver Pozzoli
Max Him

[Morello]

Slog nyss på Ruff och spår 11 på Sheffield-albumet. Det låter faktiskt extremt bra för att vara populärmusik! Skruvade upp försteget till -10 dB, vilket är ytterligt få popfonogram som medger.

(-10 dB+26 dB över 4 V topp)

[PekkaJohansson]

Ganska många så kallade audiofilbolag använder dynamisk komprimering. Ljudet kan ibland vara relativt rent tack vare en vettig kedja men efterprocesseringen förstör nöjet. Många tycks uppleva detta avrundade och dynamiskt stympade ljud som allmänt trevligt och mysigt. Det kan man möjligen göra men så mycket med riktiga ljud har det inte att göra. Stockfish har nämnts - Kirkelig Kulturverkstad är ett annat exempel. Vidare kan jag rekommendera en jämförelse mellan Jennifer Warnes två plattor "Famous blue raincoat" från 1986 och "The hunter" från 1992 som båda har hörts i demosammanhang. Den förra vinner med hästlängder trots 80-talstypisk presenshöjning på några spår. Jag spelade för ett antal år sedan Lucy Ann Polk från 1957 (återutgiven 1987) i det lilla ensliga rummet en trappa upp på Arken. Demomannen verkade lätt chockad över att höra något som liknar verklig dynamik.

Med vänlig hälsning

Pekka

[Morello]

Lyssnar i skrivande stund på The hunter; albumet låter väldigt dynamiskt slätstruket samtidigt som det låter väldigt mycket bättre än typisk, kontemporär populärmusik.

[hifikg]

Jag spelade för ett antal år sedan Lucy Ann Polk från 1957 (återutgiven 1987) i det lilla ensliga rummet en trappa upp på Arken. Demomannen verkade lätt chockad över att höra något som liknar verklig dynamik.

Den har jag i en remastrad version från 2019, vill minnas att jag tyckte den lät bra, men de äldre kanske låter ännu bättre.

[I-or]

Jag får väl ta och bidra med musik med liknande produktionskvalitet:

Magnolia Electric Co. - Josephine - "KnoXVIlle Girl"
https://tidal.com/browse/track/28201055

Lyssna även på resten av skivan, den låter bra och äkta rakt igenom.

Tack för rekommendationen.

Även om Magnolia Electric Co. - Josephine - "KnoXVIlle Girl" har vissa kvaliteter (som t.ex. en bra sångupptagning och någorlunda oprocessade instrument) tycker jag att det är mer av typisk skivbolagsproduktion över den (och resten av plattan) med en hel del kompression och en lite svajig klangbalans.

Michael Ruffs album Speaking in Melodies är en s.k. live studio recording med minimal processning i kedjan och går därför egentligen inte att tävla med för normala produktioner. Det är kul att veta hur bra ljudkvaliteten kan bli för modern musik och som Faktiskt-medlem bör man nog se till att ha hört åtminstone låten Wishing Well även om man inte älskar musikstilen. Plattan är från 1993 och jag har fortfarande inte hört något bättre inom genren, inte ens bland Sheffield Labs övriga alster som också oftast är mycket bra. Den som vet bättre får gärna upplysa mig, men jag vill vara tydlig med att det nog är ett måste att inspelningen kommer från ett audiofilbolag (om det ens finns några inom genren aktiva sådana nuförtiden) för att kunna övertyga mig.

Inspelningen med Magnolia Electric Co. är just en live studio recording, Steve Albini spelar inte in musik på något annat sätt än just live i studio och med rakt igenom analog inspelningsteknik. Han är även känd för sin minimalistiska läggning till processing där val av rätt mikrofoner och rätt placering av dessa görs för att fånga bandets sound, s.k dokumenterande inspelning där absolut inget sound skapas i studion.

Steve Albini är Mr.Anti-skivbolog så det rör sig knappast om någon typisk skivbolagsinspelning. Bandet har själva bestämt var, med vem och hur inspelningen ska göras, man går inte till Electrical Audio om man inte tänkt sig en live-inspelning.

Här kan du se en dokumentär om just den inspelningen:

[ YouTube ]

Observera att jag skrev att "Michael Ruffs album Speaking in Melodies är en s.k. live studio recording med minimal processning i kedjan". Detta är alldeles uppenbart inte fallet med Magnolia Electric Co. Det har definitivt bl.a. använts en hel del kompressorer vid denna inspelning och man kan också ifrågasätta mixningen framför allt för trummorna. Klangbalansen är dessutom svajig som tidigare nämnts. Det är t.o.m. märkligt att man inte har lyckats bättre när man har haft inställningen att göra någon sorts neutral upptagning.

Ovanstående blir ännu konstigare när man lyssnar på ljudet från dokumentärvideon som du länkar till, där ljudkvaliteten är betydligt bättre, trots snålkodningen på YouTube. Här hör man definitivt ett mycket oprocessat ljud och varför detta inte hamnat på albumet övergår mitt förstånd. Lyssna noga på videon och jämför med albumet så förstår du vad jag menar.

[I-or]

Den som gillar Jennifer Warnes bör också lyssna på hennes framträdande i låten When the Winter's Gone (Song for a Stranger) på David Benoits album Urban Daydreams (GRP Records, "halvaudiofilbolag") https://open.spotify.com/track/6J1ZCF27WDRz8c5jpV274l?si=AgP6doxQSp6dAOQNpKp18w.

[Tell]

Varför kan man inte jämföra med elektronisk musik? Det är ju det som 99% av dagens pop faktiskt är. Men kan väl iofs jämföra med elektronisk samplad musik där dom flesta ljuden är från riktiga instrument, t ex triphop som har varit som nämnts i tråden. Också rent o fint, men då enligt dig trist musik o en kladdig soppa gjord av någon som helt saknar musikalisk förståelse.
.. fast det antar jag att du inte tycker. Men jag tycker din kritik är extremt överdriven bara för du inte gillar "polerad" musik. Allt som spelas med riktiga instrument _måste_ inte låta som man sitter i samma rum som dom som spelar

Men Tell, nu tvingar du mig försvara mig mot saker som du kokar ihop själv.

Jag har inte sagt att jag ogillar all "polerad" musik, och inte heller att det alltid måste låta som man sitter i samma rum som de som spelar oavsett musikstil. Jag har överhuvudtaget inte ens nämnt triphop, men den typ av musik där elektroniska inslag blandas med akustiska inslag och som aldrig haft ett rakt igenom akustiskt ursprung, den typ av musik har jag inga åsikter om och hur mycket eller lite polerad den är.[/quote]

Du sågade Toto just av dom anledningarna o jag använde just dina ord, så jag kokade ihop det du skrev, inte svårare än så

Att pop låter trist idag beror iaf inte på att dom polerar ljuden för mycket eller för att det komprimeras för hårt, utan beror nog mer på att pop til större delen görs för att det ska tjänas pengar, o då blir det mesta tämligen själlöst och däremot trist.

[goat76]

Tack för rekommendationen.

Även om Magnolia Electric Co. - Josephine - "KnoXVIlle Girl" har vissa kvaliteter (som t.ex. en bra sångupptagning och någorlunda oprocessade instrument) tycker jag att det är mer av typisk skivbolagsproduktion över den (och resten av plattan) med en hel del kompression och en lite svajig klangbalans.

Michael Ruffs album Speaking in Melodies är en s.k. live studio recording med minimal processning i kedjan och går därför egentligen inte att tävla med för normala produktioner. Det är kul att veta hur bra ljudkvaliteten kan bli för modern musik och som Faktiskt-medlem bör man nog se till att ha hört åtminstone låten Wishing Well även om man inte älskar musikstilen. Plattan är från 1993 och jag har fortfarande inte hört något bättre inom genren, inte ens bland Sheffield Labs övriga alster som också oftast är mycket bra. Den som vet bättre får gärna upplysa mig, men jag vill vara tydlig med att det nog är ett måste att inspelningen kommer från ett audiofilbolag (om det ens finns några inom genren aktiva sådana nuförtiden) för att kunna övertyga mig.

Inspelningen med Magnolia Electric Co. är just en live studio recording, Steve Albini spelar inte in musik på något annat sätt än just live i studio och med rakt igenom analog inspelningsteknik. Han är även känd för sin minimalistiska läggning till processing där val av rätt mikrofoner och rätt placering av dessa görs för att fånga bandets sound, s.k dokumenterande inspelning där absolut inget sound skapas i studion.

Steve Albini är Mr.Anti-skivbolog så det rör sig knappast om någon typisk skivbolagsinspelning. Bandet har själva bestämt var, med vem och hur inspelningen ska göras, man går inte till Electrical Audio om man inte tänkt sig en live-inspelning.

Här kan du se en dokumentär om just den inspelningen:

[ YouTube ]

Observera att jag skrev att "Michael Ruffs album Speaking in Melodies är en s.k. live studio recording med minimal processning i kedjan". Detta är alldeles uppenbart inte fallet med Magnolia Electric Co. Det har definitivt bl.a. använts en hel del kompressorer vid denna inspelning och man kan också ifrågasätta mixningen framför allt för trummorna. Klangbalansen är dessutom svajig som tidigare nämnts. Det är t.o.m. märkligt att man inte har lyckats bättre när man har haft inställningen att göra någon sorts neutral upptagning.

Ovanstående blir ännu konstigare när man lyssnar på ljudet från dokumentärvideon som du länkar till, där ljudkvaliteten är betydligt bättre, trots snålkodningen på YouTube. Här hör man definitivt ett mycket oprocessat ljud och varför detta inte hamnat på albumet övergår mitt förstånd. Lyssna noga på videon och jämför med albumet så förstår du vad jag menar.

På Tidal låter inte detta album svajigt i klangbalansen och inte heller sämre än i youtube-videon, min åsikt skiljer sig helt enkelt bara från din. Du tycker si och jag tycker så.

[I-or]

Slog nyss på Ruff och spår 11 på Sheffield-albumet. Det låter faktiskt extremt bra för att vara populärmusik! Skruvade upp försteget till -10 dB, vilket är ytterligt få popfonogram som medger.

(-10 dB+26 dB över 4 V topp)

För att förtydliga, spår 11 är låten Wishing Well.

wishing well.jpg (40.28 KiB) Visad 4371 gånger

Jämnt och snyggt tersbandsspektrum med ett fall från ca 2 kHz tyder på en bra klangbalans. Hög toppfaktor betyder högdynamiskt ljud. Den låga graden av processning och de fina instrument- och röstupptagningarna framgår dock förstås inte här. Jag behöver knappast påpeka att jag alltid spelar fullt tryck med den här låten.

[I-or]

Inspelningen med Magnolia Electric Co. är just en live studio recording, Steve Albini spelar inte in musik på något annat sätt än just live i studio och med rakt igenom analog inspelningsteknik. Han är även känd för sin minimalistiska läggning till processing där val av rätt mikrofoner och rätt placering av dessa görs för att fånga bandets sound, s.k dokumenterande inspelning där absolut inget sound skapas i studion.

Steve Albini är Mr.Anti-skivbolog så det rör sig knappast om någon typisk skivbolagsinspelning. Bandet har själva bestämt var, med vem och hur inspelningen ska göras, man går inte till Electrical Audio om man inte tänkt sig en live-inspelning.

Här kan du se en dokumentär om just den inspelningen:

[ YouTube ]

Observera att jag skrev att "Michael Ruffs album Speaking in Melodies är en s.k. live studio recording med minimal processning i kedjan". Detta är alldeles uppenbart inte fallet med Magnolia Electric Co. Det har definitivt bl.a. använts en hel del kompressorer vid denna inspelning och man kan också ifrågasätta mixningen framför allt för trummorna. Klangbalansen är dessutom svajig som tidigare nämnts. Det är t.o.m. märkligt att man inte har lyckats bättre när man har haft inställningen att göra någon sorts neutral upptagning.

Ovanstående blir ännu konstigare när man lyssnar på ljudet från dokumentärvideon som du länkar till, där ljudkvaliteten är betydligt bättre, trots snålkodningen på YouTube. Här hör man definitivt ett mycket oprocessat ljud och varför detta inte hamnat på albumet övergår mitt förstånd. Lyssna noga på videon och jämför med albumet så förstår du vad jag menar.

På Tidal låter inte detta album svajigt i klangbalansen och inte heller sämre än i youtube-videon, min åsikt skiljer sig helt enkelt bara från din. Du tycker si och jag tycker så.

[ Bild ]

Detta med skillnaderna är absolut inget tyckande, men jag kan bara utgå från Spotify och där är skillnaderna mellan videon och albumet inte små. Faktum är att skillnaderna är så stora att de går utöver normala mastringsskillnader. Någon som har både Tidal och Spotify får gärna kolla om någonting inte stämmer. Men du hör alltså att det är stor skillnad mellan videon och albumet (utöver snålkodningen förstås)?

[goat76]

Du sågade Toto just av dom anledningarna o jag använde just dina ord, så jag kokade ihop det du skrev, inte svårare än så

Ja, jag totalsågar skräpskivan av Toto, det betyder inte att jag har sågat alla övriga genreer som existerar i världen.

Toto använder sig av analoga instrument bestående av trummor, bas, gitarr och sång, och dessa låter långt ifrån hur de borde låta och de är sönderpolerade till den grad att de i princip låter som om de passerat varsin synt.
Det är alltså denna typ av musik som jag ogillar när den är överdrivet processad, och den som har gjort just denna dynga är totalt befriad från musikalitet. That's like my opinion, man.

[goat76]

Observera att jag skrev att "Michael Ruffs album Speaking in Melodies är en s.k. live studio recording med minimal processning i kedjan". Detta är alldeles uppenbart inte fallet med Magnolia Electric Co. Det har definitivt bl.a. använts en hel del kompressorer vid denna inspelning och man kan också ifrågasätta mixningen framför allt för trummorna. Klangbalansen är dessutom svajig som tidigare nämnts. Det är t.o.m. märkligt att man inte har lyckats bättre när man har haft inställningen att göra någon sorts neutral upptagning.

Ovanstående blir ännu konstigare när man lyssnar på ljudet från dokumentärvideon som du länkar till, där ljudkvaliteten är betydligt bättre, trots snålkodningen på YouTube. Här hör man definitivt ett mycket oprocessat ljud och varför detta inte hamnat på albumet övergår mitt förstånd. Lyssna noga på videon och jämför med albumet så förstår du vad jag menar.

På Tidal låter inte detta album svajigt i klangbalansen och inte heller sämre än i youtube-videon, min åsikt skiljer sig helt enkelt bara från din. Du tycker si och jag tycker så.

[ Bild ]

Detta med skillnaderna är absolut inget tyckande, men jag kan bara utgå från Spotify och där är skillnaderna mellan videon och albumet inte små. Faktum är att skillnaderna är så stora att de går utöver normala mastringsskillnader. Någon som har både Tidal och Spotify får gärna kolla om någonting inte stämmer. Men du hör alltså att det är stor skillnad mellan videon och albumet (utöver snålkodningen förstås)?

Nej, på Tidal låter albumet bra. Finns inga anmärkningar på ljudet.

Kan du specificera vad du stör dig på rent konkret vad gäller klangbalansen?

[Tell]

Du sågade Toto just av dom anledningarna o jag använde just dina ord, så jag kokade ihop det du skrev, inte svårare än så

Ja, jag totalsågar skräpskivan av Toto, det betyder inte att jag har sågat alla övriga genreer som existerar i världen.

Toto använder sig av analoga instrument bestående av trummor, bas, gitarr och sång, och dessa låter långt ifrån hur de borde låta och de är sönderpolerade till den grad att de i princip låter som om de passerat varsin synt.
Det är alltså denna typ av musik som jag ogillar när den är överdrivet processad, och den som har gjort just denna dynga är totalt befriad från musikalitet. That's like my opinion, man.

Ja det är din åsikt mannen, men fortsatt galet överdriven. Det låter fortfarande som helt vanliga instrument, o bara för det råkar vara processerat så försvinner inte precis all musikalitet.

[I-or]

Har nu grävt fram albumet Josephine av Magnolia Electric Co. och det är inget fel på Spotifys version. Albumet har en märklig klangbalans med en bumlig bas och avrullad diskant, något som tydligt framgår av tersbandsspektrum för titellåten Josephine nedan:

Josephine.jpg (38.88 KiB) Visad 4356 gånger

Vid lyssning är det tydligt att klangbalansen i videon är mycket bättre, mer än 10 dB åt "rätt" håll. För den som inte är van vid tersbandsspektrum för musiksignaler (här modern, elektrifierad, musik - spektrum för andra musikstilar ser annorlunda ut) bör framhållas att ett någorlunda konstant spektrum mellan ca 50 Hz och 2 kHz med en avrullning om några dB per oktav däröver ger en subjektivt bra balans. Det finns en viss grad av variationer som fortfarande låter bra, men inte av denna storlek. En toppfaktor om 13 dB låter dessutom alltid komprimerat.

[goat76]

Så kallad ”bumlig bas” eller ”avrullad diskant” är inte musikaliska fel, det är olika fel man möjligtvis kan anklaga en dålig högtalare för. Att blanda in ”högtalar-hifi-parametrar” på musik blir väldigt konstigt.

Om man spelar in en bumlig bas så ska den låta som en bumlig bas, annars har man antingen inte spelat in basen så som den låter eller så har man varit inne och korrigerat den med EQ, rummet och placeringen kan även ha haft en bumlig karaktär. Avrullad diskant kan det bli när man spelar in på lite längre avstånd för att få med mer av rumsljudet, det kan även ha att göra med de valda instrumentens naturliga avrullning så det är heller inte ett fel, ja det vill säga om vi inte ska diktera över musikernas val av instrument.

[goat76]

Du sågade Toto just av dom anledningarna o jag använde just dina ord, så jag kokade ihop det du skrev, inte svårare än så

Ja, jag totalsågar skräpskivan av Toto, det betyder inte att jag har sågat alla övriga genreer som existerar i världen.

Toto använder sig av analoga instrument bestående av trummor, bas, gitarr och sång, och dessa låter långt ifrån hur de borde låta och de är sönderpolerade till den grad att de i princip låter som om de passerat varsin synt.
Det är alltså denna typ av musik som jag ogillar när den är överdrivet processad, och den som har gjort just denna dynga är totalt befriad från musikalitet. That's like my opinion, man.

Ja det är din åsikt mannen, men fortsatt galet överdriven. Det låter fortfarande som helt vanliga instrument, o bara för det råkar vara processerat så försvinner inte precis all musikalitet.

Om du inte kan höra att det albumet är så enormt avskalat och överpolerat från verkligheten som det är, ja då kan jag bara säga att du måste blivit så invand genom livet med den typen av musikproduktion.
”Radio Friendly Unit Shifter”.

Enligt mig själv är min kritik mot den typen av musikproduktion underdriven, jag kan på forumet inte använda de fula ord jag hellre hade valt i min beskrivning av den här typen av slätstruken produktion, men... fan vad ”popmusik” låter trist”.

[I-or]

:D
Så kallad ”bumlig bas” eller ”avrullad diskant” är inte musikaliska fel, det är olika fel man möjligtvis kan anklaga en dålig högtalare för. Att blanda in ”högtalar-hifi-parametrar” på musik blir väldigt konstigt.

Om man spelar in en bumlig bas så ska den låta som en bumlig bas, annars har man antingen inte spelat in basen så som den låter eller så har man varit inne och korrigerat den med EQ, rummet och placeringen kan även ha haft en bumlig karaktär. Avrullad diskant kan det bli när man spelar in på lite längre avstånd för att få med mer av rumsljudet, det kan även ha att göra med de valda instrumentens naturliga avrullning så det är heller inte ett fel, ja det vill säga om vi inte ska diktera över musikernas val av instrument.

Vi diskuterar inte musikaliska fel utan ljudkvalitetsmässiga dito. Spelar man in musik akustiskt i en garderob får man i bästa fall stor ursprungslikhet, men inte hög ljudkvalitet. Många ljudkvalitetsbrister kan alltså mätas via bl.a. frekvensspektrum och toppfaktor. Här på Faktiskt gör man detta hela tiden med MasVis - "The software provides objective support for discussions on sound quality and master processing of audio recordings.".

Jag förde fram en i mitt tycke fantastiskt bra inspelning med Michael Ruff, du kontrade med din favorit och hävdade att den hade likheter med Ruff. Jag visade att så inte var fallet via frekvensspektrum och toppfaktor. Du menade att Magnolia Electric Co.-inspelningen var relativt oprocessad, jag påpekade att så inte var fallet eftersom dokumentärvideon uppenbart var mycket mindre processad och hade mycket högre ljudkvalitet (videoljudet låter mycket bra eftersom det med stor sannolikhet är ganska oprocessade signaler in och därefter direkt ut från mixerbordet).

Alla får naturligtvis tycka vad de vill, så jag låter läsarna av denna tråd bilda sig sin egen uppfattning om vilken av de två inspelningarna som har högst ljudkvalitet, Michael Ruff med låten Wishing Well från albumet Speaking in Melodies eller Magnolia Electric Co. med låten KnoXVIlle Girl från albumet Josephine.

[Morello]

Spelar man in musik akustiskt i en garderob får man i bästa fall stor ursprungslikhet, men inte hög ljudkvalitet.

[goat76]

:D
Så kallad ”bumlig bas” eller ”avrullad diskant” är inte musikaliska fel, det är olika fel man möjligtvis kan anklaga en dålig högtalare för. Att blanda in ”högtalar-hifi-parametrar” på musik blir väldigt konstigt.

Om man spelar in en bumlig bas så ska den låta som en bumlig bas, annars har man antingen inte spelat in basen så som den låter eller så har man varit inne och korrigerat den med EQ, rummet och placeringen kan även ha haft en bumlig karaktär. Avrullad diskant kan det bli när man spelar in på lite längre avstånd för att få med mer av rumsljudet, det kan även ha att göra med de valda instrumentens naturliga avrullning så det är heller inte ett fel, ja det vill säga om vi inte ska diktera över musikernas val av instrument.

Vi diskuterar inte musikaliska fel utan ljudkvalitetsmässiga dito. Spelar man in musik akustiskt i en garderob får man i bästa fall stor ursprungslikhet, men inte hög ljudkvalitet. Många ljudkvalitetsbrister kan alltså mätas via bl.a. frekvensspektrum och toppfaktor. Här på Faktiskt gör man detta hela tiden med MasVis - "The software provides objective support for discussions on sound quality and master processing of audio recordings.".

Jag förde fram en i mitt tycke fantastiskt bra inspelning med Michael Ruff, du kontrade med din favorit och hävdade att den hade likheter med Ruff. Jag visade att så inte var fallet via frekvensspektrum och toppfaktor. Du menade att Magnolia Electric Co.-inspelningen var relativt oprocessad, jag påpekade att så inte var fallet eftersom dokumentärvideon uppenbart var mycket mindre processad och hade mycket högre ljudkvalitet (videoljudet låter mycket bra eftersom det med stor sannolikhet är ganska oprocessade signaler in och därefter direkt ut från mixerbordet).

Alla får naturligtvis tycka vad de vill, så jag låter läsarna av denna tråd bilda sig sin egen uppfattning om vilken av de två inspelningarna som har högst ljudkvalitet, Michael Ruff med låten Wishing Well från albumet Speaking in Melodies eller Magnolia Electric Co. med låten KnoXVIlle Girl från albumet Josephine.

Jag har ENDAST pratat om naturligt låtande inspelning där produktionen vid mixning INTE har processats och polerats till absurdum. Ingenstans har jag pratat om vad som skett vid mastring, det är en helt annan diskussion.

Från min sida har det hela tiden handlat om dessa inspelningar jämfört med den överpolerade produktionen av Toto-skivan.

[Morello]

Definiera "överpolerad"

[goat76]

Definiera "överpolerad"

Överdrivet processad musikproduktion.

Här pratar jag alltså om enskilda ljudinslag i mixen/enskilda instrument.

[RogerGustavsson]

Har nu grävt fram albumet Josephine av Magnolia Electric Co. och det är inget fel på Spotifys version. Albumet har en märklig klangbalans med en bumlig bas och avrullad diskant, något som tydligt framgår av tersbandsspektrum för titellåten Josephine nedan:

Bilagan Josephine.jpg finns inte längre

Vid lyssning är det tydligt att klangbalansen i videon är mycket bättre, mer än 10 dB åt "rätt" håll. För den som inte är van vid tersbandsspektrum för musiksignaler (här modern, elektrifierad, musik - spektrum för andra musikstilar ser annorlunda ut) bör framhållas att ett någorlunda konstant spektrum mellan ca 50 Hz och 2 kHz med en avrullning om några dB per oktav däröver ger en subjektivt bra balans. Det finns en viss grad av variationer som fortfarande låter bra, men inte av denna storlek. En toppfaktor om 13 dB låter dessutom alltid komprimerat.

Vad är det för program som du får sådan grafer ifrån? I MasVis blir det så här från Tidal:

josephine.gif (28.14 KiB) Visad 4232 gånger

[goat76]

Någon snygg mastring är det ju inte, men det har vi inte diskuterat här, iallafall inte jag.

[I-or]

Jag har ENDAST pratat om naturligt låtande inspelning där produktionen vid mixning INTE har processats och polerats till absurdum. Ingenstans har jag pratat om vad som skett vid mastring, det är en helt annan diskussion.

Från min sida har det hela tiden handlat om dessa inspelningar jämfört med den överpolerade produktionen av Toto-skivan.

MasVis visar förstås inte bara vad som hänt vid mastring, utan tar hänsyn till hela processen. Återigen: "The software provides objective support for discussions on sound quality and master processing of audio recordings."

Slutligen vill jag poängtera att videodokumentären tydligt visar att albumet Josephine hade alla förutsättningar att låta lika bra som Speaking in Melodies. Att taffligt arbete vid mixerbordet sedan medförde att potentialen inte uppfylldes är förstås tråkigt.

[I-or]

Vad är det för program som du får sådan grafer ifrån? I MasVis blir det så här från Tidal:

josephine.gif

Ja, detta är delvis samma resultat, men som presenteras på ett annat sätt än i mitt eget Matlab-skript. Att presentera spektrum i tersband överensstämmer bättre med hur hörseln fungerar även om jag brukar visa spektrum i smalband också för fullständighets skull. Med smalbandsanalys kan man luras att tro att ljudet låter 25 dB svagare vid 2 kHz än vid 100 Hz i grafen ovan, vilket det förstås inte gör.