Kan man inbilla sig att det INTE är skillnad?

[Belker]

Som svar på trådfrågan; Man kan inbilla sig litet vad som helst. Och jag tycker att det verkar som om de som är minst medvetna om detta, är de som inbillar sig lättast. Ibland under förevändning att de är "openminded". Min erfarenhet av jämförelselyssning av olika ljudapparater är kanske inte direkt att man inbillar sig att det INTE finns en skillnad. Däremot kan man känna sig osäker på om man hör en skillnad. Då kan ju något typ av blindtest hjälpa till; om de visar sig att man prickar in de skillnader man eventuellt tycker sig höra, så talar det för att skillnaden finns. Och vice verca. Observera att jag skrev "något typ av blindtest" och att jag inte begränsade till tid, eller form.

Om man - liksom jag - har erfarit hur lätt det är att låta sig luras så blir man väldigt skeptisk till utsagor från personer som påstår att detta inte gäller dem. Man har ju hört typ "men skillnaden var så stor och uppenbar att något blindtest inte var nödvändigt". Då undrar jag direkt hur skillnaden yttrade sig och var den av typ "i ena fallet lät det som rosa brus och i andra fallet som vitt brus" och testobjektet var ett par högtalare, så kanske man kan lita på detta. Men är det i stället som att "tredimensionaliteten ökade påtagligt, det lät som om man spelade en oktav djupare, plötsligt kunde man räkna antalet personer i orkestern" när man bytte nätkabel, så skulle jag nog inte utan vidare ta detta för en absolut sanning.

Jag har också sett en del kritik mot LTS där de avstod från att blindtesta olika strömningstjänster (vet ej om det var i denna tråd eller någon annan). Jag förstår inte alls kritiken. Om jag lyssnar på något öppet och HÖR skillnad, eller tycker mig höra skillnad, så kan jag verifiera detta genom ett blindtest. Men om jag inte hör någon skillnad i öppen lyssning så finns det faktiskt ingen mening med att verifiera detta i ett blindtest. De som tycker/tror detta ska nog fundera ett varv till på vad de tänker ska hända.

Om du refererar till min tråd kring LTS testning av streamingtjänster, så låg min kritik i att de lade ned onödigt mycket arbete på att rigga en lyssning (där ingen skillnad såklart hördes) istället för att bara null-komparera filerna. I övrigt håller jag med dig.

[Strmbrg]

Hur säkerställer man att man vet orsaken till att ingen skillnad kunde detekteras?
Hur säkerställer man att förgivettaganden undviks?

[Magnuz]

Det kan man inte.

[Strmbrg]

Det kan man inte.

Förutsatt - såklart - att det stämmer att man inte kan det:
Vad innebär då det för värdet av resultatet?

[Magnuz]

Det kan man inte.

Förutsatt - såklart - att det stämmer att man inte kan det:
Vad innebär då det för värdet av resultatet?

Inget.

Du hann addera det där med förgivettaganden innan jag hunnit svara. Tänker du dig (i linje med trådrubriken) något i stil med att man på förhand är säker på att det inte är någon hörbar skillnad mellan t.ex. 320 kbps ogg vorbis och 16/44,1 pcm och därför heller inte hör någon skillnad även om den skulle finnas?

[Strmbrg]

Det kan man inte.

Förutsatt - såklart - att det stämmer att man inte kan det:
Vad innebär då det för värdet av resultatet?

Inget.

Du hann addera det där med förgivettaganden innan jag hunnit svara. Tänker du dig (i linje med trådrubriken) något i stil med att man på förhand är säker på att det inte är någon hörbar skillnad mellan t.ex. 320 kbps ogg vorbis och 16/44,1 pcm och därför heller inte hör någon skillnad även om den skulle finnas?

Kanske.
Eller att man mer allmänt förgivettar att den teknik, apparatur, uppställning etc man nyttjar har de egenskaper som krävs för en viss analys.

[Magnuz]

Aha, det är ju en annan fråga som kanske beror lite på vad det är man avser att analysera också. Där är man ju lite hänvisad till t.ex. den apparatur som faktiskt existerar. Det är ju möjligt att man skulle kunna påvisa exempelvis mycket mindre skillnader i distorsion hos försteg om det fanns slutsteg och högtalare som presterade i paritet med de bästa förstegen men nu gör det ju inte det.

[Strmbrg]

Aha, det är ju en annan fråga som kanske beror lite på vad det är man avser att analysera också. Där är man ju lite hänvisad till t.ex. den apparatur som faktiskt existerar. Det är ju möjligt att man skulle kunna påvisa exempelvis mycket mindre skillnader i distorsion hos försteg om det fanns slutsteg och högtalare som presterade i paritet med de bästa förstegen men nu gör det ju inte det.

Jag tänker på den "referensanläggning" man valt att använda sig av. Hur har man kommit fram till att den - i sig är - tillräckligt transparent för att bjuda möjlighet att säkerställa resultatet.
Det enda man kan veta är huruvida skillnader mellan tex två olika digital-upplösningar går att urskilja under de givna lyssningsförhållandena.

För att dra in ytterligare en faktor i helheten, så är det vad de lyssnande fokuserar på. Förutsatt att de just fokuserar på vissa saker. Fokuserar de på skillnader i frekvensgång men bortser från (eventuella) skillnader i upplösning, så kan ju svaret bli på ett vis, medans svaret kan bli på ett annat vis om de fokuserar på just upplösning.

Vill minnas att jag någon gång fick ett svar på musik som används vid skillnadslyssning. Musiken var (sannolikt bland mycken annan musik) en Michael Jackson-låt ("Beat it"?) Om musiken är tämligen okomplex ljudmässigt så kan ju även det begränsa möjligheterna att detektera skillnader.
Hur "avslöjande" är anläggning och rum?
Vad fokuserar lyssnarna på?
Vilken musik används?

Ovanstående skall INTE tas som bevis för att skillnader kan finnas på sådant som man kommit fram till att skillnader INTE finns.
Ovanstående skall snarare belysa att det kan finnas begränsningar i förgivettaganden och förutsättningar.

[jansch]

Förutsatt - såklart - att det stämmer att man inte kan det:
Vad innebär då det för värdet av resultatet?

Inget.

Du hann addera det där med förgivettaganden innan jag hunnit svara. Tänker du dig (i linje med trådrubriken) något i stil med att man på förhand är säker på att det inte är någon hörbar skillnad mellan t.ex. 320 kbps ogg vorbis och 16/44,1 pcm och därför heller inte hör någon skillnad även om den skulle finnas?

Kanske.
Eller att man mer allmänt förgivettar att den teknik, apparatur, uppställning etc man nyttjar har de egenskaper som krävs för en viss analys.

Det är ju så de fungerar när det gäller professionell mätutrustning. Man får en hel bok om olika prestanda. Mycket specar och som ibland är väldigt "udda". T.ex hur ser frekvensgången ut vid 2 atmosfärers lufttryck.
Man tar inte för givet, man har tvärkoll på begränsningar.

För hifi/high end produkter får man i normalfall lite mätningar som i bästa fall ger en hum om prestanda och en massa vackra ord. Man får inte ens veta om mätutrustning/miljö ger avvikelsereller viss noggrannhet.

[Strmbrg]

Man tar inte för givet, man har tvärkoll på begränsningar.

Vad kan tvärsäkerheten på att man har tvärkoll innebära?

[Maarten]

Äh, en annan dag.

[Magnuz]

Ovanstående skall INTE tas som bevis för att skillnader kan finnas på sådant som man kommit fram till att skillnader INTE finns.
Ovanstående skall snarare belysa att det kan finnas begränsningar i förgivettaganden och förutsättningar.

Nej, man kan överhuvudtaget inte komma fram till att skillnader inte finns utan som du själv skriver:

Det enda man kan veta är huruvida skillnader mellan tex två olika digital-upplösningar går att urskilja under de givna lyssningsförhållandena.

… med tillägget ”av de givna lyssnarna vid det givna tillfället”.

[Strmbrg]

Ovanstående skall INTE tas som bevis för att skillnader kan finnas på sådant som man kommit fram till att skillnader INTE finns.
Ovanstående skall snarare belysa att det kan finnas begränsningar i förgivettaganden och förutsättningar.

Nej, man kan överhuvudtaget inte komma fram till att skillnader inte finns utan som du själv skriver:

Det enda man kan veta är huruvida skillnader mellan tex två olika digital-upplösningar går att urskilja under de givna lyssningsförhållandena.

… med tillägget ”av de givna lyssnarna vid det givna tillfället”.

[jansch]

Man tar inte för givet, man har tvärkoll på begränsningar.

Vad kan tvärsäkerheten på att man har tvärkoll innebära?

Det är ett bra påpekande.
Så länge människor är inblandade kan mycket hända. Tillverkare av professionell mätutrustning tar höjd för att undvika felaktiga mätresultat. T.ex analoga oscilloshop har alltid haft en testsignal för "kalibrering".

Mina kära mätmikrofoner och mätförstärkare har något som kallas för CIC kalibrering för att enkelt kunna verifiera varje gång man mäter. Man förlitar sig alltså inte bara på att mikrofonen är t.ex "complying with IEC 61672 class 1" och fabrikskalibreringsuppgifter. Därutöver finns kalibrering med t.ex pistonphon.*
Fortfarande har dock mycket utrustning ett testförfarande som kräver att mänsklig hand initierar testen.
Man kan alltså konstatera att "tvärsäkerhet" innebär att man måste följa givna regler och i viss mån ha kunskap, annars blir "tvärsäkerhten" istället "tvärdumskap".

När människan är inblandat kan ju det dock bli så att efter 1000-tals mätningar utan testfel "slappnar man av" och en inbillad säkerhet infinner sig med resultat att man hoppar över test.
Samtidigt måste man trots detta inse att "tvärsäkerhet" alltid kan omsättas till något statistiskt tal. D v s "tvärsäkert" kan egentligen betyda t.ex 1 på 1000 eller 1 på 1000.000.000. På nämnda CIC test finns inget statistiskt underlag, åtminstone fanns det inte runt år 2009, i brist på detta anses CIC som "säkert" under givna premisser.

I många fall visar faktiskt också testresultatet om det är ok eller inte. T.ex vid mätningar av THD+N kan man direkt se om mätutrustningens prestanda är nådd.

Slutsats
Ditt påpekande är motiverat men jag skulle vilja säga att människan är ett större problem än mätutrustning.
Vi kan aldrig säkerställa en förväntad funktion på en viss person med den säkerhet som vi kan göra på mätutrustning.

*Ett typiskt mänskligt fel med pistonfon är att ta kalibreringsresultatet utan att justera för aktuellt lufttryck. Den utlovade noggrannheten på +/- 0,2 dB gäller då inte (formellt eller också i verkligheten).

[petersteindl]

Man tar inte för givet, man har tvärkoll på begränsningar.

Vad kan tvärsäkerheten på att man har tvärkoll innebära?

Att ingen kan sätta sig på tvärs.

[Maarten]

Dubbelpost

[Maarten]

Skrev detta för nästan en vecka sedan men valde att inte posta då. Tänkte nu att jag lika bra kan skicka in det när inlägget ändå var klart...

Blev glad över Tell's inlägg (valda delar i citerat nedan), eftersom det fokuserar på och framhäver sakfrågan! och inte faller inom de (i mina ögon) upprepade suboptimeringarna på Faktiskt.

... ett väldigt bra svar på förra sidan faktiskt med den här bilden:
[ Bild ]
Det där visar ju att folk hörde mindre skillnad eftersom dom "visste" hur högtalarna lät o därför ignorerade den ljudliga skillnaden som blev av den annorlunda placeringen. Förväntanseffekten drog alltså ner skillnaderna...

*************************************
Allmänt:

Placebo-effekter (kalla det förväntanseffekter eller vad ni vill, nomenklatursfrågan är ett sidospår), så är de vanligen i samma storlek eller strax under eller överstigande de behandlingseffekter man vill studera i t ex RCT (förväntanseffekter typiskt 0,5-2ggr behandlingseffekterna). Att Floyd & Olive (1994) hittade förväntanseffekter i samma storlek som skillnader mellan högtalare eller deras placering i rummet, är alltså i lite linje med vad man brukar hitta vid RCT, eller är åtminstone inget förvånande, snarare tvärtom (lite varierande effektstorlekar beroende på vad man studerar, ofta en Cohen's-d om ca 0,2-0,5, eller en korrelation om ca 0,1-0,3, men ibland mer efter vad jag läst i olika studier).

Det har diskuterats ifall man gjort dubbelblinda tester eller om de är enkelblinda. Jag tycker inte att denna fråga är alls lika betydelsefull som frågan 'om blint kontra öppet', men det kan vara så att Harmans tester är dubbelblinda, att döma av det Olive skriver i The Dishonesty of Sighted Listening Tests

My mission was to introduce formalized, double-blind product testing at Harman

Gällande replikeringskrisen och kritik mot "de mjuka vetenskaperna" så har jag tidigare skrivit om den här: Tid - frekvens - signalrepresentation. Just replikeringskrisen vill jag minnas tog fasta på ganska gamla studier så det är kanske inte helt konstigt att de upptäckte oegentligheter? Jag tycker att det finns skäl till att kritisera en del (ofta för långt dragna) slutsatser inom forskning i de 'mjuka vetenskaperna' (ett begrepp som DQ20 invänder mot och nyanserar här), ffa att man ibland inte i tillräckligt hög grad beaktar svårigheter och osäkerhet som ofta finns i de frågor man försöker studera. De mjuka vetenskaperna är alltså inte så exakta som naturvetenskap men det innebär ju inte att forskningen generellt bör förkastas. Och om man ska ifrågasätta krävs ju väl underbyggd sakargumentation, vilket vi inte är i närheten av här på faktiskt. Jag tycker därför att det är en smula onyanserat och irrelevant att föra in replikeringskrisen som ett generellt argument rörande trådens sakfråga; "inbillning av icke-skillnader".

Jag undrar om spekulationen; 'att man hör verkliga saker i öppna tester som man missar i BT', försöker hitta stöd inte bara i 'optimal anspänning för optimal prestation'-psykologi, utan även i informationsteori. Problemet är väl att förväntanseffekter inte är ett 'brus' att statistiskt 'se igenom', utan en bias som förvrider resultaten och skapar effekter som inte har med testobjektet att göra. Dessutom är dessa förväntanseffekter ofta många gånger större än de effekter man försöker testa (ffa avseende elektronik) och inte sällan motsatta de verkliga effekterna. Dvs, dessa hypotetiska spekulationer kan troligen ses som ännu en (psykologisk) yttring av bias?

Allt ovan är i linje med MichaelG's inlägg:

… Och jag tycker att det verkar som om de som är minst medvetna om detta, är de som inbillar sig lättast. Ibland under förevändning att de är "openminded"... klippt från viewtopic.php?f=9&t=72815&start=120#p2215762.

Här är förresten en lista med BT, vet ej kvaliteten på testerna: https://hydrogenaud.io/index.php?topic=82777.0


Slutligen, för att att hålla isär olika frågor, som så lätt verkar sammanblandas här på Faktiskt i försöken att klyva atomer, utan riktiga redskap eller att det är ändamålsenligt för frågorna som diskuteras:
En recap från Tid - frekvens - signalrepresentation.

Men för att komma tillbaka till ämnet, samt separera fysik och psykologi:

Känner man frekvenssvaret så känner man impulssvaret och tvärtom. ...
... Genom att mäta frekvenssvaret och exkludera fasinformationen (som inte har någon praktisk betydelse i normalfallet), d.v.s. bara behålla amplitudinformationen (frekvensgången), erhåller man en för hörselns vidkommande fullständig beskrivning av systemets linjära egenskaper för en viss riktning. Observera att detta gäller både tids- och frekvensplan.

Genom att upprepa samma mätning för många riktningar har man beskrivit systemets totalegenskaper linjärt sett. När dessa mätningar kompletteras av mätningar av olinjäriteter (distorsion) är mätningarna kompletta och det finns inte längre någonting att spekulera om. Samtliga perceptuella återgivningsegenskaper för systemet ryms i dessa mätresultat: tonbalans, rumslighet, transientåtergivning, dynamisk förmåga m.m .

Om vi till detta lägger kännedom om lyssningsmiljön, så har vi en i det närmaste fullständig beskrivning av hur de ljudande intrycken kommer att bli. Detta är exakt var konsensusvetenskapen står idag och har stått sedan ganska länge, vilket är tråkigt för en del eftersom hifi-magin försvinner. Vetenskap handlar dock om hur saker och ting är, inte hur vi vill att det ska vara.

Gällande psykologi, så tycker jag att placebo-diskussioner, group think, confirmation bias, dubbelblinda tester, FOMO, sinnestillstånd för att vara receptiv för musik, m. fl. är mycket mer eftersatt i HiFi-sammanhang, än förståelse av många aspekter av perception (även om det finns många detaljer här som andra kan avsevärt mer om detta än vad jag kan). Detta då tekniken har möjlighet att vara "bättre än vad våra sinnen är" (ffa DAC'ar som I-or skrivit om), samt att vår förmåga att lura oss själva är något att ständigt hantera.

Av ovan skäl tänker jag att distorsion och 3-dimensionell kodning, kan enligt citatet av I-or ovan förstås och hanteras, men att psykologiska faktorer är mer eftersatta områden.


Dock finns förstås en del distorsionsjagande att göra avseende effektförstärkare och framförallt högtalare. Det finns många godbitar om detta skrivna på sistone här på faktiskt.
T ex: När hör man skillnad? Distorsion
När hör man skillnad? Distorsion
Hur funkar distorsion i praktiken?
Extremt tamt jämfört med verkligheten

Här är för övrigt kanske något att använda för att simulera ljud i rum: https://software.nasa.gov/software/ARC-14991-1

SLAB is a software-based, real-time, virtual acoustic-environment rendering system designed to study spatial hearing in environments such as concert halls, listening rooms, virtual reality, aviation spatial information displays, and video game sound effects

?
Då kanske ljudåtergivning är raketforskning på riktigt? …

Phew, pust, nu får jag ta en paus igen från detta ämne.

[Belker]

Snyggt, Maarten!

[Maarten]

Tack Belker!

[Strmbrg]

Var - ungefär, skulle ni säga - går gränsen där man behöver blindtesta (eller på annat sätt verifiera) att skillnad råder?
Vad är såpass uppenbart att verifiering är onödig?
Kan kanske inbillning aldrig uteslutas?

Några exempel (som såklart kan vara lite lösa i konturerna, men försök bortse från det):

Båda / endast den ena högtalaren i drift.
"Den fina stereoanläggningen" / "transistorradion".
Ljudet av en triangel / ljudet av en kontrabas.
Musiken uppspelad normalt / baklänges.
Högtalarkabel A / högtalarkabel B.
Fåtöljen 2,5 meter från högtalarna / 3 meter från dem.

Måste samtliga de ovan listade exemplen blindtestas först, för att kunna besvara frågan?
Eget exempel på uppenbar och icke verifieringsnödvändig skillnad?

Finns det några absoluta självklarheter hos vissa av exemplen som det blir närmast löjligt att kräva verifiering av?

[paa]

Var - ungefär, skulle ni säga - går gränsen där man behöver blindtesta (eller på annat sätt verifiera) att skillnad råder?
Vad är såpass uppenbart att verifiering är onödig?
Kan kanske inbillning aldrig uteslutas?
...
Eget exempel på uppenbar och icke verifieringsnödvändig skillnad?

...

Om man utvecklar hifi-produkter behöver man blindtesta för att veta om förändringarna ger förbättringar eller försämringar.
Om man hävdar bestämt, t.ex på ett forum, att något förhåller sig på ett visst sätt, så kan det vara snyggt att ha gjort ett blindtest först, så man inte lurar sig själv och andra.
När man köper en apparat till egna stereon, eller möblerar det egna hemmet behöver man naturligtvis inte blindtesta, om man inte tänker hävda att man funnit absolut sanning.
Det räcker så bra att man berättar att det låter underbart och att man själv är nöjd.

[Strmbrg]

Men frågan kvarstår och jag tror inte att den kan besvaras:
Vad är så uppenbart att det inte behöver bevisas?
Vad är så pass tvivelaktigt att det behöver bevisas?

Eller, för att anknyta till trådrubriken:
Kan man inbilla sig att det inte är skillnad?

[paa]

Jag tror det är svårt att veta om en person som inte hör skillnad på två saker i blindtest, faktiskt inte kan höra denna skillnad, eller har en förutfattad mening som blockerar upplevelsen av denna skillnad.
Och det beror ju till stor del på träning och erfarenhet hur man kan höra små skillnader.

[Strmbrg]

Jag tror det är svårt att veta om en person som inte hör skillnad på två saker i blindtest, faktiskt inte kan höra denna skillnad, eller har en förutfattad mening som blockerar upplevelsen av denna skillnad.
Och det beror ju till stor del på träning och erfarenhet hur man kan höra små skillnader.

Om man tänker sig att blindtestet redovisar vad som ändras, och det som ändras är något som en testdeltagare är övertygad/övertalad/"vet" inte påverkar hörbarheten: Hur påverkas resultatet?

[goat76]

Jag tror det är svårt att veta om en person som inte hör skillnad på två saker i blindtest, faktiskt inte kan höra denna skillnad, eller har en förutfattad mening som blockerar upplevelsen av denna skillnad.
Och det beror ju till stor del på träning och erfarenhet hur man kan höra små skillnader.

Om man tänker sig att blindtestet redovisar vad som ändras, och det som ändras är något som en testdeltagare är övertygad/övertalad/"vet" inte påverkar hörbarheten: Hur påverkas resultatet?

Jag kan tänka mig att den lyssnaren kanske inte kommer "koppla på" sin allra högsta koncentration för att verkligen försöka höra om det föreligger en hörbar skillnad, då den personen möjligtvis inte är så intresserad av att "bevisa" att han själv hade fel. Jag har iallafall fått den känslan vid ett tillfälle här på forumet när Belker hade gjort sitt "upscaler"-test där intresset upplevdes som väldigt lågt från de som på förhand var övertygade om att det inte skulle gå att höra någon skillnad.

För upscaler-testet var det nog (om jag minns rätt) endast 5 personer som deltog, två av dessa personer hade alla rätt för vilka av de tre låtarnas ljudfiler var de uppskalade versionerna, själv svarade jag rätt på 2 av de 3 låtarna. Antagligen var det också just dessa tre personer som verkligen försökte koncentrera sig på testet.
Testet i sig uppnådde naturligtvis inte tillräckligt många deltagare för att uppnå någon statistisk relevans, men nog har jag svårt att tro att just vi som antagligen alla trodde att vi skulle höra skillnad bara råkade ha en massa tur.

[hifikg]

Men frågan kvarstår och jag tror inte att den kan besvaras:
Vad är så uppenbart att det inte behöver bevisas?
Vad är så pass tvivelaktigt att det behöver bevisas?
...

Skillnaden mellan kablar och inte kablar är helt uppenbar hos mig.
Skillnaden mellan dyrkablar och standardkablar är tvivelaktig och behöver bevisas.

[Strmbrg]

Skillnaden mellan kablar och inte kablar är helt uppenbar hos mig.
Skillnaden mellan dyrkablar och standardkablar är tvivelaktig och behöver bevisas.

Skillnaden mellan Carlsson och inte Carlsson då?

[jansch]

Om man utvecklar hifi-produkter behöver man blindtesta för att veta om förändringarna ger förbättringar eller försämringar.
Detta är inte korrekt.
Det finns ingen som helst anledning att blindtesta egenskaper som går att mäta/verifiera. Mätutrustning utklassar hörseln i alla lägen. Dessutom har vi svårt att höra om en förändring är en förbättring/försämring och vilken typ av avvikelse det är.
Dock, det finns vissa egenskaper som vi har svårt att omsätta i enkel/bra mätmetod och tolkning av mätdata. Exempel: högtalare i rumsmiljö och IM-distorsion.
Det vore dessutom ekonomisk vansinne att utveckla hifi-produkter m h a blindtester*.
Om man hävdar bestämt, t.ex på ett forum, att något förhåller sig på ett visst sätt, så kan det vara snyggt att ha gjort ett blindtest först, så man inte lurar sig själv och andra.
Det bästa sättet att lura sig själv och andra är att förlita sig på tyckanden och inte tro på mätdata (om sådana finns!).
När man köper en apparat till egna stereon, eller möblerar det egna hemmet behöver man naturligtvis inte blindtesta, om man inte tänker hävda att man funnit absolut sanning.
Det räcker så bra att man berättar att det låter underbart och att man själv är nöjd.
Det håller jag med om! Vi väljer det som låter bra, inte det som nödvändigtvis ger högsta naturtrogenhet. Framförallt när det gäller högtalare spelar musiksmak, inspelningsteknik och rumsegenskaper stor roll.

* Vederhäftiga blindtester är inte billiga att genomföra och kräver ofta forskningsmiljö för att få ett fett anslag som inte drabbar en viss kommersiell produkts utveckling.

Jag menar inte i ovanstående kommentarer att hörseln är ett dåligt "precisionsinstrument", tvärt om!
Vår hörsels adaptionsförmåga och perceptionsförmåga är enorm och perfekt för livets behov. Evolutionen har dock inte prioriterat förmåga att optimera hifi-utrustning.
Vi skulle bl.a behöva "kortsluta" adaptionsförmågan. Eller omskrivet: Ett "Guldöra" = grava brister i hörseln.

[hifikg]

Skillnaden mellan kablar och inte kablar är helt uppenbar hos mig.
Skillnaden mellan dyrkablar och standardkablar är tvivelaktig och behöver bevisas.

Skillnaden mellan Carlsson och inte Carlsson då?

Tystnaden blir total.

[Strmbrg]

[...Mätutrustning utklassar hörseln i alla lägen. Dessutom har vi svårt att höra om en förändring är en förbättring/försämring och vilken typ av avvikelse det är. Vet "man" detta eller är det vad "man" för närvarande har kommit fram till?
Dock, det finns vissa egenskaper som vi har svårt att omsätta i enkel/bra mätmetod och tolkning av mätdata. Exempel: högtalare i rumsmiljö och IM-distorsion.
Ja, det tror jag att jag kan sympatisera med.
...

Riktig vetenskap bygger väl alltid på tvivel, ifrågasättanden, insikter och fantasi mm? Dvs inte på att uteslutande "läsa på".