Skrev detta för nästan en vecka sedan men valde att inte posta då. Tänkte nu att jag lika bra kan skicka in det när inlägget ändå var klart...
Blev glad över
Tell's inlägg (valda delar i citerat nedan),
eftersom det fokuserar på och framhäver sakfrågan! och inte faller inom de (i mina ögon) upprepade suboptimeringarna på Faktiskt.
Tell skrev:... ett väldigt bra svar på förra sidan faktiskt med den här bilden:
[ Bild ]
Det där visar ju att folk hörde mindre skillnad eftersom dom "visste" hur högtalarna lät o därför ignorerade den ljudliga skillnaden som blev av den annorlunda placeringen. Förväntanseffekten drog alltså ner skillnaderna...
*************************************
Allmänt:
Placebo-effekter (kalla det förväntanseffekter eller vad ni vill, nomenklatursfrågan är ett sidospår), så är de vanligen i samma storlek eller strax under eller överstigande de behandlingseffekter man vill studera i t ex RCT (förväntanseffekter typiskt 0,5-2ggr behandlingseffekterna). Att
Floyd & Olive (1994) hittade förväntanseffekter i samma storlek som skillnader mellan högtalare eller deras placering i rummet, är alltså i lite linje med vad man brukar hitta vid RCT, eller är åtminstone inget förvånande, snarare tvärtom (lite varierande effektstorlekar beroende på vad man studerar, ofta en Cohen's-d om ca 0,2-0,5, eller en korrelation om ca 0,1-0,3, men ibland mer efter vad jag läst i olika studier).
Det har diskuterats
ifall man gjort dubbelblinda tester eller om de är enkelblinda. Jag tycker inte att denna fråga är alls lika betydelsefull som frågan 'om blint kontra öppet', men det kan vara så att Harmans tester är dubbelblinda, att döma av det Olive skriver i
The Dishonesty of Sighted Listening TestsProf Dr super audio guru Sean Olive skrev:My mission was to introduce formalized, double-blind product testing at Harman
Gällande
replikeringskrisen och kritik mot "de mjuka vetenskaperna" så har jag tidigare skrivit om den här:
Tid - frekvens - signalrepresentation. Just replikeringskrisen vill jag minnas tog fasta på ganska gamla studier så det är kanske inte helt konstigt att de upptäckte oegentligheter? Jag tycker att det finns skäl till att kritisera en del (ofta för långt dragna) slutsatser inom forskning i de 'mjuka vetenskaperna' (ett begrepp som
DQ20 invänder mot och nyanserar här), ffa att man ibland inte i tillräckligt hög grad beaktar svårigheter och osäkerhet som ofta finns i de frågor man försöker studera. De mjuka vetenskaperna är alltså inte så exakta som naturvetenskap men det innebär ju inte att forskningen generellt bör förkastas. Och om man ska ifrågasätta krävs ju väl underbyggd sakargumentation, vilket vi inte är i närheten av här på faktiskt.
Jag tycker därför att det är en smula onyanserat och irrelevant att föra in replikeringskrisen som ett generellt argument rörande trådens sakfråga; "inbillning av icke-skillnader". Jag undrar om spekulationen;
'att man hör verkliga saker i öppna tester som man missar i BT', försöker hitta stöd inte bara i
'optimal anspänning för optimal prestation'-psykologi, utan även i
informationsteori. Problemet är väl att förväntanseffekter inte är ett 'brus' att statistiskt 'se igenom', utan en
bias som förvrider resultaten och skapar effekter som inte har med testobjektet att göra. Dessutom är dessa förväntanseffekter ofta många gånger större än de effekter man försöker testa (ffa avseende elektronik) och inte sällan motsatta de verkliga effekterna. Dvs, dessa hypotetiska spekulationer kan troligen ses som ännu en (psykologisk) yttring av bias?
Allt ovan är i linje med MichaelG's inlägg:
MichaelG skrev:… Och jag tycker att det verkar som om de som är minst medvetna om detta, är de som inbillar sig lättast. Ibland under förevändning att de är "openminded"... klippt från
viewtopic.php?f=9&t=72815&start=120#p2215762.
Här är förresten en lista med BT, vet ej kvaliteten på testerna:
https://hydrogenaud.io/index.php?topic=82777.0 Slutligen, för att att hålla isär olika frågor, som så lätt verkar sammanblandas här på Faktiskt i försöken att klyva atomer, utan riktiga redskap eller att det är ändamålsenligt för frågorna som diskuteras:
En recap från
Tid - frekvens - signalrepresentation.
Maarten skrev:Men för att komma tillbaka till ämnet, samt separera fysik och psykologi:
I-or skrev:Känner man frekvenssvaret så känner man impulssvaret och tvärtom. ...
... Genom att mäta frekvenssvaret och exkludera fasinformationen (som inte har någon praktisk betydelse i normalfallet), d.v.s. bara behålla amplitudinformationen (frekvensgången), erhåller man en för hörselns vidkommande fullständig beskrivning av systemets linjära egenskaper för en viss riktning. Observera att detta gäller både tids- och frekvensplan.
Genom att upprepa samma mätning för många riktningar har man beskrivit systemets totalegenskaper linjärt sett. När dessa mätningar kompletteras av mätningar av olinjäriteter (distorsion) är mätningarna kompletta och det finns inte längre någonting att spekulera om. Samtliga perceptuella återgivningsegenskaper för systemet ryms i dessa mätresultat: tonbalans, rumslighet, transientåtergivning, dynamisk förmåga m.m .
Om vi till detta lägger kännedom om lyssningsmiljön, så har vi en i det närmaste fullständig beskrivning av hur de ljudande intrycken kommer att bli. Detta är exakt var konsensusvetenskapen står idag och har stått sedan ganska länge, vilket är tråkigt för en del eftersom hifi-magin försvinner. Vetenskap handlar dock om hur saker och ting är, inte hur vi vill att det ska vara.
Gällande psykologi, så tycker jag att placebo-diskussioner, group think, confirmation bias, dubbelblinda tester, FOMO, sinnestillstånd för att vara receptiv för musik, m. fl. är mycket mer eftersatt i HiFi-sammanhang, än förståelse av många aspekter av perception (även om det finns många detaljer här som andra kan avsevärt mer om detta än vad jag kan). Detta då tekniken har möjlighet att vara "bättre än vad våra sinnen är" (ffa DAC'ar som I-or skrivit om), samt att vår förmåga att lura oss själva är något att ständigt hantera.
Av ovan skäl tänker jag att distorsion och 3-dimensionell kodning, kan enligt citatet av I-or ovan förstås och hanteras, men att psykologiska faktorer är mer eftersatta områden.
Dock finns förstås en del distorsionsjagande att göra avseende effektförstärkare och framförallt högtalare. Det finns många godbitar om detta skrivna på sistone här på faktiskt.
T ex:
När hör man skillnad? DistorsionNär hör man skillnad? DistorsionHur funkar distorsion i praktiken?Extremt tamt jämfört med verkligheten
Här är för övrigt kanske något att använda för att simulera ljud i rum:
https://software.nasa.gov/software/ARC-14991-1NASA skrev:SLAB is a software-based, real-time, virtual acoustic-environment rendering system designed to study spatial hearing in environments such as concert halls, listening rooms, virtual reality, aviation spatial information displays, and video game sound effects
?
Då kanske ljudåtergivning är raketforskning på riktigt? …
Phew, pust, nu får jag ta en paus igen från detta ämne.