E skrev:Flint,
Ser du någon skillnad på begreppen "konst" och "underhållning"?
En lätt överdriven jämförelse:
Om man tycker att det är underhållande att se på tavlor genom
skojiga glasögon med konstiga brytningsfel, så får man ju göra
det. Det blir ju säkert jättekul - och det är ju viktigast, eller hur!
Men konsten går ju helt förlorad.
Jag tycker att respekt för konstnärens ambition är kraftigt
undervärderad. "Underhållning" finns det å andra sidan för mycket
av, inbillar jag mig.
Maximal konstnärlig frihet skulle uppnås om konstnärer i regel fick
höra - och bestämma - hur det verkligen låter på fonogrammet,
samt genom att de konstintresserade hör samma sak, men i sin
lyssningsloge hemma.
Kan inte tänka mig någon annan metod som leder någon vart,
annat än till godtycklig underhållning, minskad konstnärlig frihet
samt tråkigheter för de verkligt musikintresserade.
Mvh E*
En bra fråga. Förenklat kan den översättas: "Måste du lida som konstnären för att uppskatta hans verk?"
Njae, Jag tar det inte så allvarligt. Jag lyssnar och jag ser. Det jag gillar det tycker jag om. Resten skiter jag i. Jag tar inte på mig massornas samvete varesig i solidaritetssyfte eller förbyggande syfte. Musik är musik. Ibland är den dåligt spelad, ibland bra. Framför allt är den här och just nu, oavsett om den är reproducerad eller direkupplevd.