Harryup skrev:Hoppas ni andra ursäktar men jag tänkte fråga en fråga angående trådens ämne.
Om man tar en F/E-lyssning. Förstärkare nr 2 driver högtalarna och kan förmedla "djup och 3D känsla". Testobjektet nr 1 som bara driver sin konstlast kan det inte. Hur låter det då man kopplar Före och Efter?
Måste väl bli samma eftersom nr 2 driver högtalarna och finns med hela tiden?
Almen skrev:Du ändrar ju insignalen till förstärkare två, då borde utsignalen ändras, kan man tycka.
Om testförstärkaren tar bort (/inte kan förmedla) den rumsinformation som fanns på inspelningen så förmodar jag att förstärkare 2 inte har koll på det, utan jobbar på som vanligt, men utan att ha någon "djup och 3D-känsla" att förmedla.
Harryup skrev:Almen jo det är klart, men kanske skall vara lite tydligare.
Menar om det finns en viss rumsklang redan i kombinationen 2 driver högtalarna som i säg är då ett tillägg dvs färgning. Vi föreställer oss minimalt.
Det kommer ju alltid att höras även om 1 saknar möjlighet att återge det. Alltså borde fallet vara att för att en F/E-lyssning skall fungera så måste anläggningen testen görs i vara helt ofärgad och inte som hävdats att nästan vad som helst duger.
Flint skrev:Harryup
Instämmer.
Hej alla!
Eftersom jag uppfann begreppet F/E-lyssning (för några decennier sedan, gissningvis var det ungefär 1975, första gången i tryck var dock bara för sisådär 15 år sedan) tror jag att jag är en av dem som F/E-lyssnat flest prylar, och svaret på frågan är detta:
Om lyssningsanläggningen (eller programmaterialet!) inte har en
fullständig (100%ig) brist på något i förmåga-väg
[brist på ljud (är tyst) - på stereofoni (mono) - på dynamik (kan bara spela fyrkantvåg) - på frekvenser (=smal- eller bredbandig total-frånvaro av ljud) - eller vad helst annat som kan betecknas som fullständig oförmåga] så kommer felen från testobjektet ALLTID igenom vid en F/E-lyssning, och avslöjas vid omkopplingen.
Vissa hypersubtila färgningar kan mildras en nyans i
extremt dåliga lyssningsanläggningar, men i praktiken är det inget man behöver ta någon större hänsyn till, eftersom praktiskt taget alla tänkbara testobjekt har så stora färgningar att de hörs i vilken anläggning som helst när F/E-lyssning tillgripes, vilket man erfar om man F/E-lyssnar ofantliga mängder objekt i massor av olika anäggningar.
Det har dessutom visat sig att alla färgningar från ett testobjekt yttrar sig på praktiskt taget identiskt samma sätt - helt oberoende av vilken apparatur man använder att göra F/E-lyssningen i!
ENDAST testobjektets karaktärer (fel) tycks ha betydelse.
Det är också det som är poängen med F/E-lyssning, och orsaken till att F/E-lyssning är så makalöst överlägset vanlig "lyssna och tyck-lyssning", alltså lyssning där testobjektet bara kopplas in en anläggning (exempelvis samma som användes för F/E-lyssningen). Lyssna och tyck-lyssning leder till att en brist i anläggningen (rumsförminskning exempelvis) kommer att leda att att en annan brist (t ex rumsförstoring) i testobjektet kommer att försvinna.
Som vanligt är det alltså en beskrivning av problemen med "lyssna och tyck" som innehölls i frågan! Problem som F/E-lyssningen eliminerat, och det är just det som är poängen!
I exemplet kommer anläggningens effektförstärkare (eller inspelningen, eller högtalarna eller rummet eller vilken apparat det än är som lägger till "rum") att få lägga till så mycket rum som den faktiskt gör (när omkopplaren är i läge F) men när man växlar omkoppladen till läge E kommer anläggningen att ha mindre rum att "ta av" eftersom testobjektet tydligen (enligt uppgift från frågeställaren)
inte återger rummet korrekt, utan förminskar det. Det kommer att höras, och höras som en skillnad som exakt motsvarar testobjektets oförmåga.
Även om totalljudet man hör när man F/E-lyssnar låter helt olika beroende på anläggningen som F/E-lyssningen sker i, kommer
skillnaden alltid att bli praktiskt taget densamma - nämligen testobjektets färgning!
När man sitter där och F/E-lyssnar kalibrerar man liksom bort totalljudet, och uppfattar testobjektets färgning, på ett så entydgt sätt att det är lätt att bilda si en väldigt exakt föreställning om hur det kommer att fungera i olika andra anläggningar, om man vet hur det objekt som redan används där presterar i en F/E-lyssning.
OBS: Detta ovanstående svar är en
redovisning av min erfarenhet av gissningsvis nära ett tusental F/E-lyssningar genom åren. Det är INTE en teoretisering (även om teorierna förstås också förutsätter det resultatet). Jag gissar alltså inte.
Men, jag tror inte att det är meningsfullt att berätta detta flera gånger dock, eftersom det inte tycks hjälpa. Det finns bara ett sätt att få de otrogna att tro
, och det är att de själv undersöker saken! Det handlar ju egentligen inte alls om
tro, utan om vetskap. Jag vill inte göra troende av någon - jag vill att alla (som vill) skall undersöka tills de
förstår. Istället för att spekulera alltså.
Att fråga mig eller någon annan som vet hur F/E-lyssning går till och hur resultaten blir, är meningslöst om det alltid får responsen - "-Jaha, men det tror jag inte på!", följt av något nytt resonemang, som i verkligheten bara är en spekulation utan grund och baserad på
bristen av erfarenhet snarare än det motsatta.
Mitt råd är därför - om ni vill tro (eller misstro) - ändra ingenting i ert beteende!
Om ni vill veta - sluta ställa frågor ni anser er veta svaren på (och inte tror på) och börja undersök (praktiskt och/eller teoretiskt)!
En bra grundprincip inom vetenskapen är att man inte får ställa frågor som man inte tänker ta hänsyn till svaret på.
Om man ställer en skeptisk fråga
måste det finnas ett svar som man acceptera, annars får man inte ställa frågan. Följden av den principen är att man istället för att ställa frågan - ponerar det svar man skulle ha accepterat, och undersöker om det är ett svar som gäller.
Det är ju lättare att leta efter någon man känner till hur det ser ut (svaret man skulle acceptera), än att leta efter vålnader (svaret man inte tror finns alls).
Man kan säga att omvända falsifieringsprincipen gäller!
Falsifieringsprincipen: Om man vill bilda en teori runt något måste man
i förväg kunna ange villkor som inte får visa sig råda om teorin skall vara giltig.
I detta omvända fall handlar det om att man om man vill falsifiera något först måste ange vilka villkor som skall gälla för att falsifieringen måste underkännas.
I vetenskapliga sammanhang är detta väldigt bra principer, eftersom de gör forskning och teoribildning rimligt effektiv och säkerställer att intelligenta slutsatser kan dras (sådana som är fungerande inom de kända regelverken, vilket dock förstås inte behöver betyda att de är "absoluta sanningar").
Effektiviteten är viktig, eftersom man inte har råd att spilla ett halv eller ett helt liv på att förvara sig mot samma angrepp tusen gånger, trots att det var irrelevant redan första gången.
I icke-vetenskapliga sammanhang är det förstås inte rimligt, eller möjligt att ställa sådan krav, men man kan ju alltid
be skeptikerna att inte älta saker som de redan från början har bestämt att det inte finns några svar på, som de tänker acceptera.
Så nu ber jag er: Sluta älta. Det har pågått i 15 år redan, ni är rätt som få kvar som fortfarande är skeptiska, men argumenterar mot utan att ha undersökt.
Om ni ställer frågor måste det finnas något svar ni kan acceptera, annar tjänar frågorna inget syfte annat än att berätta att ni inte tror, och det vet vi ju redan.
Jag har redan tidigare varit inne på att ni måste ta en ny väg - börja undersöka fakta istället för att gissa, om ni skall kunna komma vidare.
Fast det är förstås inte min sak att tvinga någon, men jag vill att ni skall veta att ni framgångsrikt har lyckats övertyga MIG om att ni
inte kommer att acceptera varken några argument, eller några redovisningar av erfarenhet från någon av dem som faktiskt varit med och F/E-lyssnat.
Så, jag tror att ni måste skaffa egen erfarenhet istället för att fråga dem ni ändå inte har förtroende för, om ni skall kunna komma längre i fråga om insikt i hur F/E-lyssning fungerar alltså.
Och om ni vill det alltså.
Vh, iö
Fd psykoakustikforskare & ordf LTS. Nu akustiker m specialiteten
studiokontrollrum, hemmabiosar & musiklyssnrum. Även Ch. R&D
åt Carlsson och Guru, konsult åt andra + hobbyhögtalartillv (Ino).
eller en potatisodlare från Sibirien